Vid skilsmässa eller separation där parterna har gemensamma barn är det nödvändigt att besluta om vårdnad, boende, umgänge och underhåll. Om parterna är överens om en lösning kan socialnämndens familjerättsavdelning vara behjälplig med att skriva avtal.
Om parterna inte är överens, vilket ofta är fallet när den ena parten har utövat våld mot den andra, blir det en tvist och man måste då vända sig till domstol för att lösa detta. Domstolen kan besluta att vårdnaden om barnet ska vara gemensam, det vill säga att båda föräldrarna har ett rättsligt ansvar för barnet och del i vårdnaden. Om den ena föräldern får ensam vårdnad innebär det att den har rätt att ensam besluta i alla frågor som rör barnet. Dock innebär inte ensam vårdnad att bara vårdnadsföräldern har rätt till umgänge med barnet.
Boende och umgänge
Vid gemensam vårdnad måste man även besluta om var barnet ska bo. Ibland delas boendet lika mellan föräldrarna, men ofta bor barnet mest hos den ena föräldern och har umgänge med den andra. Den förälder där barnet bor mest kallas boförälder och den andra umgängesförälder. Om en av föräldrarna tilldömts ensam vårdnad, bor barnet vanligen där och har umgänge med den andra. Tanken bakom umgänget är att barnet ska ha rätt till en nära och god kontakt med den förälder som det inte bor med. Det handlar alltså om barnets behov av umgänge och inte om föräldrarnas rättighet att träffa sina barn.
Att vägra umgänge anses allvarligt och benämns umgängessabotage. Det kan få allvarliga konsekvenser och leda till en ny rättslig prövning angående vårdnaden.
Barnets bästa
Det framgår i föräldrabalken att varje beslut om vårdnad, boende och umgänge ska vara grundat på barnets bästa. Enligt 6 kap. 2a§ föräldrabalken ska man vid bedömningen om barnets bästa alltid ta hänsyn till om barnet riskerar att utsättas för övergrepp, olovligen föras bort eller annars fara illa. Samtidigt ska barnets behov av en god och nära kontakt med båda föräldrarna alltid beaktas.
Beslut om frågor som rör vårdnad och umgänge ska fattas utifrån omständigheter i det enskilda fallet. Den aspekt som tillmäts störst vikt vid den rättsliga bedömningen av vem som tilldelas vårdnaden är vilken förälder som mest har tagit hand om barnet. Vid vårdnadstvister döms ofta till gemensam vårdnad också då den ena föräldern utsatt den andra för våld.
Gemensam vårdnad inte alltid barnets bästa
I förarbetena till 6 kap. föräldrabalken konstaterades att det inte alltid är bäst för barnet att föräldrarna har gemensam vårdnad. Även Kvinnovåldskommissionen framhöll att domstolen bör vara restriktiv i att ge pappan vårdnad eller rätt till umgänge i de fall då han utövat våld mot någon i familjen.
2002 års vårdnadskommitté fick i uppdrag att se över lagstiftningen och särskilt beakta situationen för barn som lever med våld. Enligt utredningen leder våld inom familjen till samarbetssvårigheter mellan föräldrarna och innebär en allvarlig risk för barnets fysiska och psykiska hälsa. Vårdnadskommittén ansåg därför att gemensam vårdnad inte var lämpligt. Om en förälder avsiktligt har dödat den andra föräldern ska denne i princip alltid fråntas vårdnaden om barnet.
Den rättsliga bedömningen
Studier som gjorts av rättsliga avgöranden vid vårdnadstvister visar dock att påståenden eller misstankar om våld i relationen inte alltid beaktas om det inte styrks av en dom. En dom om misshandel utgör inte heller någon garanti för att ensam vårdnad ska bedömas som bäst för barnet. Inte heller vägs vittnesmål om att barn har bevittnat våld alltid in vid bedömningen. Vidare kan våldet under utredningsprocessen och domstolens handläggning förminskas och omtolkas som ”konflikter”, ”ovilja till samförståndslösningar” eller ”meningsskiljaktigheter” mellan föräldrarna. Även i fall då mannen har belagts med besöksförbud till följd av misshandel kan rätten i vissa fall bedöma honom som ”lämplig vårdnadshavare”.
Våldsutsatta pappor
Även män utsätts för våld i parrelationer, även om det oftast är kvinnor som drabbas av våld i nära relationer. Det är vanligt att män som utsätts för våld av en partner är rädda för att förlora kontakten med sina barn om de lämnar relationen. Kombinationen av att det är tabubelagt för män att utsättas för våld av en kvinnlig partner och rädslan för att förlora vårdnaden om barnen i en eventuell vårdnadstvist med mamman gör att många män stannar kvar i våldsamma relationer. En våldsutövande kvinnlig partner kan, i likhet med män som utsätter kvinnor för våld, vända barnen emot den våldsutsatta föräldern, sabotera umgänget eller hota att skada barnet/barnen.
Socialnämden
Socialtjänsten ska tillgodose de särskilda behov av stöd och hjälp som ett barn kan ha efter en tvist om boende, vårdnad och umgänge. Socialtjänsten har med stöd av föräldrabalken möjlighet att skydda barnet genom att ansöka om att vårdnaden ska flyttas över till en förälder eller till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. De har även möjlighet att med stöd av lagen om vård av unga (LVU) omhänderta barnet. Socialtjänsten kan även väcka talan om ändring av ett umgänge, om det visar sig att barnet mår dåligt av umgänget.
