Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas. 

Hedersrelaterat våld och handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.

Hedersförtryck och religiositet

Ungdomsstyrelsen uppskattar utifrån en enkätundersökning år 2009 att cirka 70 000 individer i åldern 16-25 år i Sverige upplever begränsningar i förhållande till äktenskap och/ eller att familjen ställer upp villkor fär val av partner. Detta gäller 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen. Enligt studien är det betydligt vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund jämfört med familjer med svensk bakgrund. Flickor med utländsk bakgrund är de som i störst utsträckning uppger att de har begränsningar eller villkor.

Forskning visar ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck; dock finns inget samband mellan våldsutövandet och någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer med andra ord inom många kulturer och religioner.

Hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor

Hedersrelaterat våld diskuteras ofta som en fråga om mäns våld mot kvinnor. I likhet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den kontroll som de våldsutsatta utsätts för av förövarna stark och kontrollen begränsar handlingsfriheten i både det privata och det offentliga. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer utförs främst individuellt och fördöms kollektivt, medan hedersrelaterat våld utförs kollektivt och våldet är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap.

FN:s och den svenska regeringens definition

Heder definieras av FN som en del av en traditionell familjeideologi, vilken dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld.

Den svenska regeringen har tagit initiativ till en rad utredningar, kartläggningar och forskningsinsatser på området. Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck, är att det liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen till hot, våld och ibland även dödligt våld. Regeringen tar också upp att även pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan drabbas.

Dold utsatthet

Våldets kollektiva karaktär medför att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga; de som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta, exempelvis mödrar och unga män som upplever ett tryck att sätta familjens rätt framför individens. Benämnandet av unga kvinnor som offer och invandrande män som våldsverkare riskerar dessutom att dölja andra personers våldsutsatthet. Här bör särskilt hbt-personers utsatthet för hedersrelaterat våld nämnas. En intervjustudie från RFSL Ungdom och ALMAeuropa visar på en näst intill total avsaknad av skyddsnät för personer som drabbas av hedersvåld på grund av sin sexuella läggning eller sin könsidentitet. Detta är dock områden där forskning till stor del saknas, och mer forskning behövs också när det gäller hur socialtjänsten och andra myndigheter bemöter våldsutsatta som lever med en hedersproblematik eller riskerar att giftas bort mot sin vilja.

Sök i NCK:s kunskapsbank

Sök i NCK:s databas med referenser från SwePub och Libris


Sök även forskare och webbtexter

Fakta

Stockholms stad genomförde 2007 en kartläggning av omfattningen av ”hedersrelaterade inskränkningar som begränsar barns, ungdomars och kvinnors personliga rörelsefrihet”. 3 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna i studien uppgav att de lever under sådana begränsningar.

Lästips

Spaces of diasporas: Kurdish identities, experiences of otherness and politics of belonging

Minoo Alinia (författare)

Information om publikationen

Mellan tystnad och tal: flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik

Maria Carbin (författare)

Information om publikationen

Invandrarkvinnor som bryter mönstret:

Mehrdad Darvishpour (författare)

Information om publikationen

Hedersmorden och orden: berättelser om kultur, kritik och skillnad

Simon Ekström (författare)

Information om publikationen

'Honour': crimes, paradigms, and violence against women

Sara Hossain (redaktör), Lynn Welchman (redaktör)

Information om publikationen

Hedersrelaterat våld och förtryck — en kunskaps- och forskningsöversikt.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (avsändare)

Information om publikationen

Ämnesspecifika forskare i Kunskapsbanken

Minoo Alinia

Uppsala universitet

Läs mer

Maria Carbin

Umeå universitet

Läs mer

Paulina de los Reyes

Stockholms universitet

Läs mer

Simon Ekström

Stockholms universitet

Läs mer

Sabine Gruber

Linköpings universitet

Läs mer

Astrid Schlytter

Stockholms universitet

Läs mer