Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap

I feministisk forskning betraktas tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap som del av en patriarkal maktordning inom vilken kvinnor/flickor samt hbt-personer generellt sett är mest utsatta. Studier från flera europeiska länder visar att konflikter vid ingående av äktenskap ofta är bakgrunden till hedersrelaterat våld.

I den politiska debatten har tvångsäktenskap främst diskuterats inom ramen för jämställdhets-, ungdoms- och migrationsfrågor. Tvångsäktenskap framställs dessutom ofta som en religiös eller kulturell praktik som förekommer främst i muslimska länder. Forskningen visar dock att tvångsäktenskap förekommer i flera andra minoritetsgrupper och i alla religioner. Även om förekomsten av tvångsäktenskap inte följer strikta etniska eller nationella gränser är det mest vanligt i Nordafrika, Mellanöstern, södra Asien och Sydostasien.

Första kartläggningen i Sverige

Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Gift mot sin vilja (2009) är det cirka 70 000 personer i åldern 16-25 år som upplever att de inte kan välja partner fritt i Sverige. Det motsvarar 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen. Av dessa personer är det ungefär 8 500 som är oroliga över att inte själva få välja vem de ska gifta sig med.

Skilda förståelser av begreppen tvång och frihet

Inom forskningen finns det ingen konsensus kring begreppen tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap. Generellt kan man säga att det finns tre huvudinriktningar kring hur arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap kan definieras; dels kan praktikerna ses som helt skilda och dels som synonyma företeelser. En tredje ansats lyfter fram gränslandet mellan tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap. Tvång utgör här en problematisk term och det är inte helt enkelt att bestämma var medgivande tar slut och tvång börjar.

Norsk forskning har visat att begreppet ”frihet” i Norge har likställts med att välja partner helt utan familjens inblandning. Tvångsäktenskap har med andra ord diskuterats i termer av individuella fri- och rättigheter och valfrihet och detta gäller även i Sverige. Intervjustudier med ungdomar med bakgrund från länder i Sydostasien har dock visat att ungdomarna inte nödvändigtvis upplever sin individuella frihet kränkt om de väljer partner tillsammans med sina föräldrar. En intervjustudie med svenska kvinnor födda i Iran visar liknande resultat.

Resultat som dessa problematiserar innebörden i begreppet frihet och skillnaden mellan olika former av äktenskap: definieras de utifrån graden av yttre inblandning eller av den subjektiva känslan av frihet? Skapas några äktenskap överhuvudtaget helt utan att blanda in sociala normer? Endogami, det vill säga att giftermålet sker inom den sociala gruppen, är vanligt förekommande vid arrangerade äktenskap. Liknande mönster är tydliga vad gäller äktenskap i den svenska majoritetskulturen, äktenskap som ofta definieras som ”kärleksäktenskap”. Termen ”kärleksäktenskap” pekar på varför och inte hur äktenskap ingås. Distinktionen skapar ett antagande om att arrangerade äktenskap inte innebär kärlek, vilket inte behöver vara fallet.

Tvångsäktenskap och migration

Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap kan även ske över nationsgränser, vilket kan möjliggöra anhöriginvandring och i förlängningen uppehållstillstånd. Flera europeiska länder, framför allt Danmark, har därför begränsat möjligheten till anhöriginvandring. Inom brittisk forskning har det debatterats om huruvida myndigheternas jämställdhetsinsatser kring tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap i själva verket syftar till ökad kontroll av migration.

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap

Från den 1 juli 2014 gäller nya straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Två nya brott införs i brottsbalken, brottet äktenskapstvång och brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Brottet äktenskapstvång gäller den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa handlar om att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande. Straffet är fängelse i högst två år. Vidare avskaffas möjlig­heten för barn att få dispens att gifta sig. Den lägsta åldern som gäller för att ingå äktenskap i Sverige kommer alltså utan undantag att vara 18 år.

Sök i NCK:s kunskapsbank

Sök i NCK:s databas med referenser från SwePub och Libris


Sök även forskare och webbtexter

Fakta

70 000 unga i Sverige lever i en situation där familjen sätter villkor för val av partner, enligt Ungdomsstyrelsens undersökning. Ungdomar bosatta i ”socialt utsatta” områden är överrepresenterade. Det är betydligt vanligare att unga som inte själva får välja framtida partner utsätts för hot, våld och kränkningar av närstående. Främst är det pojkar med utländsk bakgrund som uppger att de utsätts för hot och våld i familjen. Nationellt uppger 95 procent av de unga i åldern 16-25 år att det stämmer mycket bra att de själva får välja vem de ska gifta sig med.

Lästips

"Vi er jo en familie"

Anja Bredal (författare)

Information om publikationen

Diasporic narratives of sexuality

Fataneh Farahani (författare)

Information om publikationen

Av egen vilja. En kartläggning av förebyggande arbete och metoder för att förhindra och förebygga att unga blir gifta mot sin vilja

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (avsändare)

Information om publikationen

Stärkt skydd mot tvångs­äktenskap och barn­äktenskap

Regeringskansliet (avsändare), Regeringen (avsändare)

Information om publikationen

"Invandrarkvinnor" i vägskäl

Grazyna Lenardt (författare)
Uppsala universitet (avsändare)

Information om publikationen

Hedersrelaterat våld och förtryck — en kunskaps- och forskningsöversikt.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (avsändare)

Information om publikationen

Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Skr. 2009/10:229

Integrations- och jämställdhetsdepartementet (avsändare)

Information om publikationen

Gift mot sin vilja

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (avsändare)

Information om publikationen

Ett fel har inträffat

Ämnesspecifika forskare i Kunskapsbanken

Maria Carbin

Umeå universitet

Läs mer

Astrid Schlytter

Stockholms universitet

Läs mer