Våld i nära relationer

Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer.

Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Läs ämnesguiden

Våldets uttryck och mekanismer

Våld i nära relationer kan anta många former: det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den brottsutsatta.

Läs ämnesguiden

Förövare

Kontroll och maktbehov är den yttersta drivkraften bakom utövandet av våld i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet.

Läs ämnesguiden

Medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer

Våld i nära relationer har en djup inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt.

Läs ämnesguiden

Mäns utsatthet för våld i nära relationer

Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt visar undersökningar att även hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar.

Läs ämnesguiden

Behandling av män som utövat våld i nära relationer

Behandlingsverksamheter med inriktning på män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer har bedrivits inom svensk kriminalvård sedan 1980-talet och byggts ut under 1990-talet. Arbetet har bedrivits lokalt och i samverkan med andra aktörer såsom polis, åklagare, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt frivilligorganisationer. Behandlingen syftar till att motverka såväl fysisk som psykisk, sexuell och materiell våldsutövning.

Läs ämnesguiden

Uppbrottsprocessen

Vilka omständigheter som leder till att våldsutsatta gör ett aktivt val att lämna en våldsam relation är en fråga som får allt större uppmärksamhet. Särskilt har kvinnors uppbrott från manliga förövare studerats.

Läs ämnesguiden

Dödligt våld

Enligt brottsstatistik från Brottsförebyggande rådet dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av en närstående i Sverige. Det utgör en femtedel av alla fall av mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång som förekommer i landet.

Läs ämnesguiden

Våldets kostnader

Mäns våld mot kvinnor utgör inte enbart ett allvarligt problem för kvinnors säkerhet och rättigheter. Det innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, individen och framtida generationer.

Läs ämnesguiden

Grov kvinnofridskränkning

Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 och är unik till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.

Läs ämnesguiden

Sök i NCK:s kunskapsbank

Sök i NCK:s databas med referenser från SwePub och Libris


Sök även forskare och webbtexter

Lästips

Varför går hon? om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser

Viveka Enander (författare), Carin Holmberg (författare)

Information om publikationen

Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar

Gun Heimer (redaktör), David Sandberg (redaktör)

Information om publikationen

Slagen dam

Eva Lundgren (författare) Gun Heimer (författare), et al.
Brottsoffermyndigheten (avsändare)

Information om publikationen

Våld mot kvinnor i nära relationer

Brottsförebyggande rådet (Brå) (avsändare)

Information om publikationen

Brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Mattias Friström (författare)
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (avsändare)

Information om publikationen

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer.

Mikael Rying (författare)
Brottsförebyggande rådet (Brå) (avsändare)

Information om publikationen

Kostnader för våld mot kvinnor

Socialstyrelsen (avsändare)

Information om publikationen

Women’s violence to men in intimate relationships

R. Emerson Dobash (författare)

Information om publikationen

Grov kvinnofridskränkning: en problematisk brottskonstruktion

Suzanne Wennberg (författare)

Information om publikationen

Ämnesspecifika forskare i Kunskapsbanken

Monica Burman

Umeå universitet

Läs mer

Mona Eliasson

Högskolan i Gävle

Läs mer

Viveka Enander

Göteborgs universitet

Läs mer

Gun Heimer

Uppsala universitet

Läs mer

Margareta Hydén

Linköpings universitet

Läs mer

Eva Lundgren

Uppsala universitet

Läs mer

Katarina Weinehall

Umeå universitet

Läs mer