Uppsala universitet 
Till Kvinnofridslinjen kan du ringa om du har utsatts för hot eller våld. Du som är anhörig, vän eller arbetar med frågorna är också välkommen att ringa.
Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrids kliniska enhet vid Akademiska sjukhuset på uppdrag av regeringen.
Läs mer om Kvinnofridslinjen.
Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer.
Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.
Våld i nära relationer kan anta många former: det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den brottsutsatta.
Kontroll och maktbehov är den yttersta drivkraften bakom utövandet av våld i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet.
Våld i nära relationer har en djup inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt.
Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt visar undersökningar att även hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar.
Behandlingsverksamheter med inriktning på män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer har bedrivits inom svensk kriminalvård sedan 1980-talet och byggts ut under 1990-talet. Arbetet har bedrivits lokalt och i samverkan med andra aktörer såsom polis, åklagare, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt frivilligorganisationer. Behandlingen syftar till att motverka såväl fysisk som psykisk, sexuell och materiell våldsutövning.
Vilka omständigheter som leder till att våldsutsatta gör ett aktivt val att lämna en våldsam relation är en fråga som får allt större uppmärksamhet. Särskilt har kvinnors uppbrott från manliga förövare studerats.
Enligt brottsstatistik från Brottsförebyggande rådet dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av en närstående i Sverige. Det utgör en femtedel av alla fall av mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång som förekommer i landet.
Mäns våld mot kvinnor utgör inte enbart ett allvarligt problem för kvinnors säkerhet och rättigheter. Det innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, individen och framtida generationer.
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 och är unik till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.
Sök i NCK:s databas med referenser från SwePub och Libris
Varför går hon? om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser
Viveka Enander (författare),
Carin Holmberg (författare)
Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar
Gun Heimer (redaktör),
David Sandberg (redaktör)
Slagen dam
Eva Lundgren (författare)
Gun Heimer (författare),
et al.
Brottsoffermyndigheten (avsändare)
Våld mot kvinnor i nära relationer
Brottsförebyggande rådet (Brå) (avsändare)
Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor
Mattias Friström (författare)
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (avsändare)
Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer.
Mikael Rying (författare)
Brottsförebyggande rådet (Brå) (avsändare)
Women’s violence to men in intimate relationships
R. Emerson Dobash (författare)
Grov kvinnofridskränkning: en problematisk brottskonstruktion
Suzanne Wennberg (författare)