Mäns utsatthet för våld i nära relationer

Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt visar undersökningar att även hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar.

Det finns studier som rapporterar lika stor utsatthet för relationsvåld för både män och kvinnor. Forskningen visar dock att det rör sig om olika typer av våld.

Våldets karaktär

Det är vanligare att män som utsätts för våld i nära relationer uppger att de har utsatts för psykiskt snarare än fysiskt våld. Det kan ta sig uttryck som verbala angrepp (förlöjligande och mobbning), isolering (social eller ekonomisk), svartsjuka, hot om fysiskt våld, hot om skilsmässa och förstörelse av personlig egendom.

Kvinnor utsätts oftare än män för grovt och upprepat relationsvåld. När det gäller lindrigare former av våldsutövning (som att knuffa, kasta saker eller dra någon i håret) drabbas män och kvinnor i liknande utsträckning. Män utsätts även för sexuellt våld i nära relationer (framför allt i samkönade relationer), såsom kränkande sexuella handlingar, våldtäktsförsök och våldtäkt.

Omfång

Män är sammantaget mer utsatta för våld än kvinnor, dock sker våldet oftare i offentliga miljöer och mer sällan i nära relationer.

Studien Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa från 2014 visar att 14 procent av kvinnorna och fem procent av männen någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och åtta procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner. Studien visar också att cirka sju procent av kvinnorna och en procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.

2014 kom också den norska studien Vold og voldtekt i Norge, den visar att drygt nio procent kvinnor och knappt två procent män hade utsatts för allvarligt fysiskt våld och cirka tio gånger fler kvinnor än män hade utsatts för exuellt våld av en partner (5,5 respektive 0,5 procent).

En kartläggning gjord av Brottsförebyggande rådet år 2009 visar att en av sex personer som utsätts för våld i nära relationer i Sverige är en man.

Få män anmäler

Nordisk forskning visar att män tenderar att framför allt anmäla återkommande och allvarligt partnervåld. Denna bild stämmer också överens med svenska undersökningar, som visar att relationen till gärningspersonen och graden av våld har betydelse för huruvida brottet polisanmäls eller inte. Dessa två faktorer samspelar med varandra på så sätt att ju grövre våldet är i en nära relation desto högre är sannolikheten att en anmälan görs.

Tabu och rädsla för att inte bli trodd gör att många våldsutsatta män inte anmäler det våld de utsatts för. Enligt Brottsförebyggande rådets kartläggning har män som blivit utsatta för våld i nära relationer betydligt lägre förtroende för rättsväsendet, både jämfört med kvinnor med samma erfarenheter och med män som blivit utsatta för annan typ av våld. Våldsutsatta män känner sig också oftare sämre bemötta av polis än vad kvinnor gör.

Offerbegreppet har för många negativa konnotationer och kan ofta ses som en motsats till normativa föreställningar om att män är starka och kapabla att försvara sig. Detta leder till att många män försöker lösa sin situation på egen hand utan att söka hjälp utifrån.

Bemötande

Det är betydelsefullt att hälso- och sjukvårdens personal har kunskap om hur de ska bemöta och hjälpa våldsutsatta män. Att rutinmässigt ställa frågan om våld till alla som söker sjukvård innebär en viktig möjlighet att få kontakt med män som är eller tidigare har blivit utsatta för våld i nära relationer.
 

Sök i NCK:s kunskapsbank

Sök i NCK:s databas med referenser från SwePub och Libris


Sök även forskare och webbtexter

Lästips

Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (avsändare)

Information om publikationen

Vold og voldtekt i Norge

Nasjonalt Kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (avsändare)

Information om publikationen

Våld mot kvinnor och män i nära relationer : våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet

Klara Hradilova Selin (författare)
Brottsförebyggande rådet (Brå) (avsändare)

Information om publikationen

Women’s violence to men in intimate relationships

Russell Dobash (författare)

Information om publikationen

Vold mod mænd i Danmark Omfang og karakter – 2008

Marie Louise Frederiksen (författare), Karin Helweg-Larsen (författare)

Information om publikationen

Vold mot menn i nære relasjoner:

Ole K Hjemdal (författare), Hanne Sogn (författare)
Nasjonalt Kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (avsändare)

Information om publikationen

Prevalence of perceived experiences of emotional, physical, sexual, and health care abuse in a Swedish male patient sample

Jeff Hearn (författare), et al.

Information om publikationen

Violent female offenders

Jenny Yourstone (författare)

Information om publikationen

Mäns utsatthet för våld i nära relationer

Eleonora Stolt (författare)
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (avsändare)

Information om publikationen

Men's experiences of emotional, physical, and sexual abuse and abuse in health care

Katarina Swahnberg (författare), et. al (författare)

Information om publikationen

Ämnesspecifika forskare i Kunskapsbanken

Claes Ekenstam

Göteborgs universitet

Läs mer

Carin Holmberg

Ersta- och Sköndal högskola

Läs mer

Hans Knutagård

Malmö Högskola

Läs mer

Marie Nordberg

Karlstads universitet

Läs mer

Katarina Swahnberg

Linnéuniversitetet

Läs mer

Jenny Yourstone

Karolinska institutet

Läs mer