Under årets Almedalsvecka genomförde NCK två seminarier om att ställa frågan om våld inom vården och en visning av den nya utbildningsfilmen "Blott du mig älskar".

Våga fråga om våld! 5 juli

Våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt hälsoproblem, och även barnen i familjer där våld förekommer drabbas hårt. Att identifiera våldsutsatta mödrar är troligen det bästa sättet att också identifiera utsatta barn. Vården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldet, men de utsatta kvinnorna berättar mycket sällan spontant om sin situation. Därför måste vården ställa direkta frågor om våld för att få en helhetsbild av deras hälsa och livssituation. Många inom hälso- och sjukvården känner osäkerhet och rädsla för att frågan ska uppfattas som kränkande, men forskning visar att aktiva och respektfulla frågor om våld verkligen gör nytta.

Anna Berglund, överläkare och gynekolog, och Åsa Witkowski, verksamhetschef för patientverksamheten, berättade på seminariet om NCK:s regeringsuppdrag att utveckla metoder för att vården rutinmässigt ska fråga om våld. De delade också med sig av sina praktiska erfarenheter från många års arbete med att möta våldsutsatta kvinnor och svarade på publikfrågor.

Kan en film förbättra för hbt-personer som utsatts för våld? 6 juli 

Fördomar och okunskap gör det svårt för hbt-personer som utsätts för våld i en nära relation att berätta och få den hjälp de behöver från omgivningen och samhället. För att öka kunskapen och förbättra stödet har NCK gjort utbildningsfilmen "Blott du mig älskar". Men vilken nytta kan en film göra?

NCK:s nya film ”Blott du mig älskar” handlar om paret Lo och Katja och deras kärleksförhållande där ömhet och värme existerar sida vid sida med rädsla, hot och kontroll. På ett nyanserat och komplext sätt skildrar filmen våld i ett förhållande som bryter mot samhällets normer, och visar på de extra svårigheter som våldsutsatta hbt-personer kan möta. Syftet är att med forskning som grund skapa ett verktyg för att öka kunskapen om våld i samkönade relationer. Men hur förvandlar man teoretiska begrepp som heteronormativitet, minoritetsstress och ordlöshet till en berättelse som berör? Och vad krävs för att de som möter våldsutsatta personer i sitt arbete ska ta till sig den kunskap som finns? Annika Björck, chef för utbildningsenheten NCK och Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL samtalde efter filmen och många i publiken hade frågor.

Menar ni verkligen att vi ska fråga alla? Att ställa frågan om våld i nära relationer 7 juli

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem. Att leva med systematiskt våld ger svåra konsekvenser för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Men få berättar spontant att de är utsatta, och många söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. I regeringens treåriga handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor fick Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i uppdrag att vidareutveckla metoder för att personalen inom hälso- och sjukvården rutinmässigt ska kunna ställa frågor om våldsutsatthet till patienter. Arbetet med uppdraget har visat på ett starkt stöd för att frågor om våld bör ställas rutinmässigt till alla kvinnor. Men hur fungerar det i praktiken? Är det rimligt att alltid fråga om våld? Vad händer sedan? Och vill kvinnorna få frågan? Gun Heimer, professor och chef för NCK och Åsa Witkowski, verksamhetschef för kvinnofridsenheten NCK berättade om arbetet.

Ladda ner NCK:s Almedalsflyer (öppnas i nytt fönster)