Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Vårdnad och umgänge

Vid skilsmässa eller separation där parterna har gemensamma barn är det nödvändigt att besluta om vårdnad, boende, umgänge och underhåll. Skilsmässa eller separation kan ibland leda till konflikt om vårdnaden av barnen. Varje beslut ska enligt Föräldrabalken vara grundat på barnets bästa.

Socialförvaltningens familjerättsavdelning i kommunen kan erbjuda samarbetssamtal för att lösa vårdnadskonflikter i samförstånd och skriva avtal. Om parterna inte kan komma överens, vilket ofta är fallet när den ena parten har utövat våld mot den andra, blir det en tvist och man måste då vända sig till tingsrätten för att lösa detta. Domstolen övertar i sådana fall ansvaret för beslutet om vem som ska vara vårdnadshavare, och kan begära en utredning från socialnämnden.

Rätten kan besluta att vårdnaden om barnet ska vara gemensam, det vill säga att båda föräldrarna har ett rättsligt ansvar för barnet och del i vårdnaden. Om den ena föräldern får ensam vårdnad om barnet innebär det att den föräldern har rätt att ensam besluta i alla frågor som rör barnets personliga angelägenheter, med hänsyn tagen till barnets synpunkter och önskningar i takt med stigande ålder och utveckling. Dock innebär inte ensam vårdnad att bara den förälder som har vårdnaden har rätt till umgänge med barnet – barnets behov ska så långt det är möjligt tillgodoses. 

Boende och umgänge

Vid gemensam vårdnad måste man även besluta om var barnet ska bo. Ibland delas boendet lika mellan föräldrarna, men ofta bor barnet mest hos den ena föräldern och har umgänge med den andra. Den förälder där barnet bor mest kallas boförälder och den andra umgängesförälder. Om en av föräldrarna tilldömts ensam vårdnad, bor barnet vanligen där och har umgänge med den andra. Tanken bakom umgänget är att barnet ska ha rätt till en nära och god kontakt med den förälder som det inte bor med. Det handlar alltså om barnets behov av umgänge och inte om föräldrarnas rättighet att träffa sina barn.

Att vägra umgänge anses allvarligt och benämns umgängessabotage. Det kan få allvarliga konsekvenser och leda till en ny rättslig prövning angående vårdnaden. 

Barnets bästa

Det framgår i Föräldrabalken (FB) att varje beslut om vårdnad, boende och umgänge ska vara grundat på barnets bästa. Enligt 6 kap. 2a§ FB ska man vid bedömningen om barnets bästa alltid ta hänsyn till om barnet eller någon annan i familjen riskerar att utsättas för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Samtidigt ska barnets behov av en god och nära kontakt med båda föräldrarna alltid beaktas.

Beslut om frågor som rör vårdnad och umgänge ska fattas utifrån omständigheter i det enskilda fallet. Den aspekt som tillmäts störst vikt vid den rättsliga bedömningen av vem som tilldelas vårdnaden är vilken förälder som mest har tagit hand om barnet.

Vid vårdnadstvister döms ofta till gemensam vårdnad också då den ena föräldern utsatt den andra för våld.

Gemensam vårdnad inte alltid barnets bästa

I förarbetena till 6 kapitlet i Föräldrabalken konstaterades att det inte alltid är bäst för barnet att föräldrarna har gemensam vårdnad. Även Kvinnovåldskommissionen framhöll att domstolen bör vara restriktiv i att ge pappan vårdnad eller rätt till umgänge i de fall då han utövat våld mot någon i familjen.

2002 års vårdnadskommitté fick i uppdrag att se över lagstiftningen och särskilt beakta situationen för barn som lever med våld. Enligt utredningen leder våld inom familjen till samarbetssvårigheter mellan föräldrarna och innebär en allvarlig risk för barnets fysiska och psykiska hälsa. Vårdnadskommittén ansåg därför att gemensam vårdnad inte var lämpligt i dessa fall.

Om en förälder avsiktligt har dödat den andra föräldern ska denne i princip alltid fråntas vårdnaden om barnet. Socialtjänsten ska då väcka talan om överflyttning av vårdnaden av barnet. En enkätundersökning från Socialstyrelsen visar dock att det i vart femte fall saknas en lämplig person som kan ta på sig uppgiften. Följden blir att mannen har kvar vårdnaden om barnen. Kartläggningen visar att det i hälften av fallen dröjer mer än ett år från det att barnet berövades sin förälder till att en överflyttning av vårdnaden sker, och i vissa fall har mannen haft kvar vårdnaden i flera år. Socialstyrelsen påpekar i sin kartläggning att förutsättningarna för att hitta alternativa vårdnadshavare behöver förstärkas.

Den rättsliga bedömningen

Studier som gjorts av rättsliga avgöranden vid vårdnadstvister visar att påståenden eller misstankar om våld i relationen inte alltid beaktas om det inte styrks av en dom. En dom om misshandel utgör inte heller någon garanti för att ensam vårdnad ska bedömas som bäst för barnet. Inte heller vägs vittnesmål om att barn har bevittnat våld alltid in vid bedömningen. Vidare kan våldet under utredningsprocessen och domstolens handläggning förminskas och omtolkas som ”konflikter”, ”ovilja till samförståndslösningar” eller ”meningsskiljaktigheter” mellan föräldrarna. Även i fall då mannen har belagts med besöksförbud till följd av misshandel kan rätten i vissa fall bedöma honom som ”lämplig vårdnadshavare”. Om det i ett senare skede visar sig att den gemensamma vårdnaden inte fungerar kan en förälder ansöka hos tingsrätten om att få den upplöst.

I vissa fall har tingsrätten beslutat om umgänge med en förälder i närvaro av kontaktperson/umgängesstöd, för att skydda barnet. En genomgång av domar från år 2007 har visat att anledningen till umgänge med kontaktperson varierat, men i flera fall har det handlat om att pappan misshandlat mamman. 

Våldsutsatta pappor

Även män utsätts för våld i parrelationer, även om det oftast är kvinnor som drabbas av våld i nära relationer. Det är vanligt att män som utsätts för våld av en partner är rädda för att förlora kontakten med sina barn om de lämnar relationen. Kombinationen av att det är tabubelagt för män att utsättas för våld av en kvinnlig partner och rädslan för att förlora vårdnaden om barnen i en eventuell vårdnadstvist med mamman gör att många män stannar kvar i våldsamma relationer. En våldsutövande kvinnlig partner kan, i likhet med män som utsätter kvinnor för våld, vända barnen emot den våldsutsatta föräldern, sabotera umgänget eller hota att skada barnet/barnen.

Ändring av vårdnad och umgänge

Socialtjänsten ska tillgodose de särskilda behov av stöd och hjälp som ett barn kan ha efter en tvist om boende, vårdnad och umgänge. Socialtjänsten har med stöd av Föräldrabalken möjlighet att skydda barnet genom att ansöka om att vårdnaden ska flyttas över till en förälder eller till särskilt förordnade vårdnadshavare. De har även möjlighet att med stöd av lagen om vård av unga (LVU) omhänderta barnet. Socialtjänsten kan även väcka talan om ändring av ett umgänge, om det visar sig att barnet mår dåligt av umgänget.

Relaterade ämnesguider

Barn som upplever våld
Mäns utsatthet för våld i nära relationer
Rättsväsendets ansvar
Rättsprocessen - från anmälan till åtal
Rättsprocessen - från åtal till dom

Fakta

Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och därmed åtagit sig att garantera att barns och ungdomars rättigheter efterlevs, såsom de uppställs i konventionen. Med barn avses personer som ännu inte har fyllt 18 år.