Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Sekretess inom hälso- och sjukvården

Enligt lag är det förbjudet för hälso- och sjukvårdspersonal att lämna uppgifter till andra om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Bestämmelserna om tystnadsplikt regleras av offentlighets- och sekretesslagen.

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Offentlighets- och sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Sekretess innebär att det är förbjudet att röja en uppgift. Det gäller vare sig det sker muntligen eller genom att en handling lämnas ut.

Sekretessen gäller uppgifter i alla former. Det kan röra sig om journaler, brev, andra skriftliga dokument, fotografier, bandinspelningar eller annat material. Det gäller dessutom uppgifter som lämnas till exempel över telefon.

Gäller all personal

Sekretessen gäller inom hälso- och sjukvårdsverksamhet, både i offentlig och privat regi. Den gäller all personal, även till exempel administrativ personal, praktikanter, studerande, lokalvårdare och kioskpersonal.

Medarbetare i ett arbetslag får diskutera uppgifter om patienten med varandra om det har betydelse för vården. Men de får inte prata med andra, även om de i sin tur har tystnadsplikt. Sekretessen gäller både på arbetsplatsen, och på fritiden. Sekretessen gäller dessutom efter att personalen slutat sin anställning eller sitt uppdrag i upp till 70 års tid.

Skydd för patienten

Sekretessen är till för att skydda patienten. Alla patienter ska kunna tala fritt med personalen om hälsotillstånd och personliga förhållanden. Samtidigt ska de kunna känna sig säkra på att det som sägs stannar hos den de pratat med. Den enskilde har dock rätt att själv bestämma över sekretessen. Om patienten så önskar kan han eller hon ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas till någon annan.

Samordnad individuell plan (SIP)

När någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten har landstinget/regionen tillsammans med kommunen en skyldighet att upprätta en individuell plan. Planen ska innehålla det totala behovet av insatser från de olika aktörerna.

En samordnad individuell plan kan endast upprättas med den enskildes samtycke. Den person det gäller får även skriva under ett medgivande att personal som är med i planeringen får utbyta information om det som diskuterats.

Bryts bara i undantagsfall

Det finns dock några undantag när sekretessen kan brytas. Om ett barn under 18 år riskerar att fara illa har personalen en skyldighet att genast anmäla till socialnämnden. Den här skyldigheten framgår av socialtjänstlagen 14 kapitlet 1 paragrafen.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats om orosanmälan

Vissa myndigheter har också rätt att begära ut uppgifter med stöd av lagen, till exempel Försäkringskassan och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Sekretessen kan också brytas vid vissa typer av grövre brott även om patienten inte själv vill. Det finns möjlighet – men inte skyldighet – för sjukvårdspersonal att göra en polisanmälan om de får kännedom om att en vuxen patient har utsatts för brott som har ett minimistraff på ett års fängelse, till exempel våldtäkt eller grov misshandel. Även för barn gäller att det finns en möjlighet  – men inte någon skyldighet – att göra en polisanmälan för vissa typer av brott. Det handlar då om brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid eller sexualbrott. 

Om patientens medgivande inte kan inhämtas ska en sekretessprövning göras. Om det inte finns några särskilda föreskrifter är det ansvarig verksamhetschef som avgör om uppgiften eller handlingen ska lämnas ut.

Relaterade ämnesguider

Hälso- och sjukvårdens ansvar
Vad säger lagen?

Sekretess - hinder eller hjälp?

Under Almedalsveckan 2017 i Visby anordnade NCK ett panelsamtal med rubriken "Sekretess – hinder eller hjälp i arbetet mot våld?". I panelen fanns experter från hälso- och sjukvården, polisen och Socialstyrelsen. Här kan du se samtalet i sin helhet.