Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.
Läs om hedersrelaterat våld och förtryck

Begreppet heder

Inom forskningen finns ingen konsensus kring begreppet heder. Forskare har diskuterat hur hedersnormer inverkar på våldsutövning och hur dessa normer kan kopplas till andra makthierarkier, som kön, klass och status. 
Läs om begreppet heder

Könsstympning

Enligt uppskattningar från Världshälsoorganisationen (WHO) finns det i dag mellan 130 miljoner och 140 miljoner kvinnor och flickor i världen som utsatts för könsstympning. I takt med att människor från främst Afrika migrerat till västerländska länder har frågan aktualiserats i Sverige, och det råder en stark konsensus i det svenska samhället att könsstympning är ett grovt brott som bör bestraffas. 
Läs om könsstympning

Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap

I feministisk forskning betraktas tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap som del av en patriarkal maktordning inom vilken kvinnor/flickor samt hbt-personer generellt sett är mest utsatta. Studier från flera europeiska länder visar att konflikter vid ingående av äktenskap ofta är bakgrunden till hedersrelaterat våld. 
Läs om tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap