Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas. 

Hedersrelaterat våld och handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.

Hedersförtryck och religiositet

Ungdomsstyrelsen uppskattar utifrån en enkätundersökning år 2009 att cirka 70 000 individer i åldern 16-25 år i Sverige upplever begränsningar i förhållande till äktenskap och/ eller att familjen ställer upp villkor för val av partner. Detta gäller 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen. Enligt studien är det betydligt vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund jämfört med familjer med svensk bakgrund. Flickor med utländsk bakgrund är de som i störst utsträckning uppger att de har begränsningar eller villkor.

Forskning visar ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck; dock finns inget samband mellan våldsutövandet och någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer med andra ord inom många kulturer och religioner.

Hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor

Hedersrelaterat våld diskuteras ofta som en fråga om mäns våld mot kvinnor. I likhet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den kontroll som de våldsutsatta utsätts för av förövarna stark och kontrollen begränsar handlingsfriheten i både det privata och det offentliga. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer utförs främst individuellt och fördöms kollektivt, medan hedersrelaterat våld utförs kollektivt och våldet är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap.

FN:s och den svenska regeringens definition

Heder definieras av FN som en del av en traditionell familjeideologi, vilken dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld.

Den svenska regeringen har tagit initiativ till en rad utredningar, kartläggningar och forskningsinsatser på området. Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck, är att det liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen till hot, våld och ibland även dödligt våld. Regeringen tar också upp att även pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan drabbas.

Dold utsatthet

Våldets kollektiva karaktär medför att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga; de som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta, exempelvis mödrar och unga män som upplever ett tryck att sätta familjens rätt framför individens. Benämnandet av unga kvinnor som offer och invandrande män som våldsverkare riskerar dessutom att dölja andra personers våldsutsatthet. Här bör särskilt hbt-personers utsatthet för hedersrelaterat våld nämnas. En intervjustudie från RFSL Ungdom och ALMAeuropa visar på en näst intill total avsaknad av skyddsnät för personer som drabbas av hedersvåld på grund av sin sexuella läggning eller sin könsidentitet. Detta är dock områden där forskning till stor del saknas, och mer forskning behövs också när det gäller hur socialtjänsten och andra myndigheter bemöter våldsutsatta som lever med en hedersproblematik eller riskerar att giftas bort mot sin vilja.

Relaterade ämnesguider

Begreppet heder
Mänskliga rättigheter
Särskild utsatthet
Hbt-begreppet
Kommunernas kvinnofridsarbete
Socialtjänstens lagstadgade ansvar
Socialtjänstens insatser
Kvinnojourernas verksamhet