Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Med blicken mot mannen i ny bok

2015-12-14

Män är misstänka förövare i en absolut majoritet av alla polisanmälda fall av misshandel och våldtäkt, och våldet drabbar inte bara kvinnor och barn, utan även andra män. Ändå är det svårt att prata om män som grupp som förövare. I den nya boken "Våldets kön – kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser" vill etnologerna Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson sätta in det könsrelaterade våldet i en historisk och kulturell kontext.

Inger Lövkrona
Inger Lövkrona

– Våld är alltid kopplat till kön på något sätt och den tydligaste gemensamma nämnaren för våldshandlingar är att utövaren är en man. Men det finns ett väldigt starkt motstånd mot att prata om män som grupp som förövare, säger Inger Lövkrona.

Inger Lövkrona är professor i etnologi och har under många år forskat på maktrelationer och kön i det förmoderna svenska samhället. Tillsammans med etnologen Gabriella Nilsson har hon skrivit boken "Våldets kön – kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser" (Studentlitteratur 2015).

Viktigt med historiskt perspektiv

I boken beskriver de främst mäns våld mot kvinnor och barn, men också mäns våld mot sig själva och andra män, och kvinnors våld. Med ett kulturanalytiskt och feministiskt perspektiv visar de på våldets olika former och innebörd genom historien, och de normer som möjliggjort våldet. En röd tråd är hur historien går igen i dagens diskussioner om våld. Det finns en lång tradition av mäns rättigheter att kontrollera och disciplinera kvinnor.

– Det är oerhört viktigt med ett historiskt perspektiv. Våldet är inget nytt, det har alltid funnits. Om man vill stoppa eller förändra våldet behövs det förståelse för hur man argumenterat tidigare. Synen på våldet har förändrats och kan förändras igen, säger Inger Lövkrona.

”Goda män får man prata om”

Ett tema i boken är svårigheterna med att diskutera män som grupp som förövare, både inom forskning och i samhällsdebatten, och hur könsaspekten försvinner. Våldet omförhandlas ofta och beskrivs som något annat. I begrepp som lägenhetsbråk, gatuvåld och huliganvåld blir både förövare och offer könsneutrala.

I boken refererar författarna till en studie av affischkampanjen Operation Kvinnofrid som flera myndigheter i Stockholms län lanserade i slutet av 90-talet. De två första kampanjdelarna lyfte kvinnor som offer och män som tog avstånd från våld, vilket inte mötte några negativa reaktioner. Den sista delen skildrade barns upplevelser av våld och lade ansvaret på männen. Den mötte enormt mycket motstånd och kritik.

– Goda män får man prata hur mycket som helst om och kvinnor som offer, men inte förövarna. Det är väldigt svårt att få män att ta ansvar för våldet och eftersom de inte tar ansvar så fortsätter det, säger Inger Lövkrona.

Behov av ett nytt mansideal

Under hösten skrev hon och Gabriella Nilsson också flera debattartiklar där de bland annat efterlyste ett tydligare fokus på männen.

– Det förebyggande arbetet är en del, men det behövs krafttag för att män ska delta i arbetet med att stoppa våldet, och inte bara unga män. Det viktigaste är att förändra manlighetsidealet, att hitta en annan typ av manlighet. Som forskare är vårt uppdrag att sprida kunskap som kan omsättas i politiska beslut, säger Inger Lövkrona.