Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Så arbetar myndigheterna för kvinnofrid

2012-11-21

Kunskapsbanken publicerar löpande rapporter och nyheter från myndigheter kring frågor som rör våld. 16 av dessa nationella myndigheter samt länsstyrelserna har egna presentationssidor här på kunskapsbanken där deras publikationer återfinns. Här berättar två av dessa, Ungdomsstyrelsen och Länsstyrelsen i Värmland, vad de arbetar med just nu.

Karen Austin, Ungdomsstyrelsen
Karen Austin, Ungdomsstyrelsen

Karen Austin är projektledare på Ungdomsstyrelsen, och arbetar med uppdraget Unga, maskulinitet och våld. Ungdomsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att undersöka hur pojkar och unga män ser på jämställdhet, maskulinitet och våld. Undersökningen ska sedan mynna ut i en utbildning på 7,5 högskolepoäng.

– Det är ett otroligt sug efter den här typen av kunskap, vi har aldrig sett något liknande, säger Karen Austin.

Fram till år 2006 arbetade Ungdomsstyrelsen knappt alls med frågor som rör våld. Men sedan dess har det förändrats.

– Unga mellan 16 och 25 är de som är mest utsatta för våld, men det var svårt att hitta kunskap om män både som offer och förövare, berättar Karen Austin.

Och det var under arbetet med de två regeringsuppdrag de fick efter 2006, om att förebygga mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och att förebygga att unga gifts bort mot sin vilja, som tanken på att arbeta med unga, maskulinitet och våld väcktes.

– Det finns kunskap om våld och om unga men om man lägger till begreppet maskulinitet så blir det svårare. Det finns mindre kunskap om maskulinitet kopplat till mäns våld och om maskulinitet kopplat till ungdomsbegreppet.

Sedan 2006 har kunskapen om ungas utsatthet för våld förbättrats, men det finns fortfarande brister.

– Vi pratar om mäns våld mot kvinnor och där har vi varit bra på att lyfta fram att det handlar om män. Men vi säger fortfarande ”gatuvåld”, inte att det är unga killar som är ute och slåss, säger Karen Austin.

Just nu arbetar tre utredare med att ta fram en kunskapsöversikt över maskulinitetsområdet. Det ska sedan sammanställas och användas som bas.

– Det vi har kunnat se så här långt är att den här forskningen inte är så omfattande. 

Ungdomsstyrelsen genomför utbildningen tillsammans med Linköpings universitet, Män för jämställdhet och Amphi produktion och den ger 7,5 högskolepoäng. Det finns möjlighet att läsa kursen på fyra ställen runt om i landet och redan nu kan de som vill söka kursen.

Kartläggningar i Värmland

Isabel Persson, Länsstyrelsen Värmland
Isabel Persson, Länsstyrelsen
Värmland

På Länsstyrelsen i Värmland har man vid fem tillfällen kartlagt området kvinnofrid inom socialtjänsten och de ideella föreningarna. Isabel Persson är projektledare för kartläggningarna som bygger på enkäter och personliga möten. Den första rapporten gjordes 1998 och nu har alldeles nyligen den femte släppts.

– Vi har tur i Värmland som har en landshövding som har prioriterat den här frågan. Det tycker vi är jättebra och det gör att vi har fått resurser, säger Isabel Persson.

Frågorna i enkäten har varit uppdelade på fyra olika områden: våld i nära relationer, barn som bevittnat våld, hedersrelaterat våld och prostitution och människohandel för sexuella ändamål. De som har fått svara på enkäten är de olika kontaktpersonerna för området våld i nära relationer inom socialtjänsten i länet, kvinno- och mansjourer samt polis och hälso- och sjukvård. I enkäten frågar länsstyrelsen bland annat efter om det förs systematisk statistik över de olika ärendena, hur många ärenden de har, om det genomförs riskbedömningar, hur samverkan ser ut och om vilket stöd de kan erbjuda.

– Generellt har kunskapsnivån ökat och jag uppfattar det som att de våldsutsatta blir tagna på allvar idag. Kvaliteten på den hjälp som erbjuds har också blivit bättre, berättar Isabel Persson.

Och att arbetet ständigt pågår och aldrig blir klart är tydligt ute i länet.

– Jag märker när jag är ute i länet att de som arbetar med frågan är tyngda av arbete, de går på knäna.

Vikten av att föra statistik över ärendena syns tydligt i rapporten. Inom exempelvis området prostitution och människohandel för sexuella ändamål svarar flera att de inte vet om det finns några ärenden som handlar om detta och det är också här som flest svarar nej på frågan om det förs systematisk statistik.

– Vet man hur omfattningen ser ut så kan man också sätta in nödvändig hjälp. Annars kanske de som är våldsutsatta kommer till socialtjänsten men väl där får de fel sorts hjälp. Vad de främst skulle behöva är att få hjälp mot våldet, säger Isabel Persson.

– Men vi har blivit bättre, till exempel på att se barnen. På 90-talet så fick de sitta i samma rum som kvinnan när hon berättade om våldet. I dag har man börjat se barnen som egna individer och kan då bistå dem.

Länsstyrelsen i Värmland arbetar precis som Ungdomsstyrelsen intensivt med frågor som rör våld och att sprida kunskap.

– Vi kan inte bara utbilda en gång och sedan tänka att det är avklarat. Vi måste om och om igen lyfta de här frågorna. Det här är någonting vi får jobba med mycket länge, säger Isabel Persson.