Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

Dålig tandhälsa kan vara tecken på våld

2017-10-30

Barn och unga med dålig tandhälsa kan även ha varit utsatta för eller upplevt olika former av våld. Det visar en avhandling av tandläkaren och forskaren Therese Kvist som kom förra året. Det här är en av ett fåtal svenska studier inom området.

Bild på Therese Kvist i tandläkarmiljöTherese Kvist är den första tandläkaren i NCK:s kunskapsbank. Hon har specialiserat sig på barn och fick redan under utbildningen vid Tandläkarhögskolan ett intresse för social utsatthet. Hennes doktorsavhandling vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet visar hur viktigt det är att tandvården, precis som hälso- och sjukvården, engagerar sig i frågan.

I en av de studier som låg till grund för avhandlingen ”A dental perspective on child maltreatment” svarade mer än 5 800 gymnasieungdomar på hur de upplevde sin tandhälsa och om de hade erfarenheter av fysiskt våld, våld i nära relationer, mobbing eller sexuella övergrepp.

– Vi såg då ett samband med självrapporterad tandhälsa och självrapporterad utsatthet för våld vilket är intressant. En klar majoritet av de tre procent som uppgav att de hade mycket dålig tandhälsa uppgav också utsatthet för våld.

Begärde in journaler

I en annan av studierna begärde socialtjänsten in tandläkarjournalerna för barn som utreddes för misstanke om misshandel. Även där visade det sig vara vanligt med dålig tandhälsa.

De tecken som oftast uppfattas inom tandvården handlar om försummad tandvård generellt, inte direkta fysiska skador efter till exempel misshandel. Det är barn med bland annat större kariesangrepp.

– Det har nog ett samband med dålig allmänhälsa överhuvudtaget och det smittar över på tandvården. Även tidigare internationella studier har visat en högre frekvens av obehandlad karies hos de barn som utsätts för våld och försummelse.

En orsak kan vara att föräldrar i en miljö som är orolig och där det till exempel förekommer våld inte klarar av att hjälpa barnen att ta hand om sina tänder eller komma till tandläkaren när de blir kallade.

– Inom tandvården är vi ganska bra på att se hela familjen men det som den här avhandlingen visar är att vi verkligen måste försöka förstå den sociala kontexten, hur mår barnen och föräldrarna och vilka möjligheter har de att fullfölja behandlingen. Det är tänderna vi ska behandla, men för att kunna göra det måste vi väga in den sociala biten ännu mer, säger Therese Kvist.

Viktigt med insikt

Hon tycker det är viktigt med en insikt inom tandvården för vad våld gör med oss människor och hur det påverkar vuxna och barn. Då blir det också lättare att prata om och ställa frågor om våld.

– I och med att vi vet att våld orsakar så mycket ohälsa och påverkar beteendet både psykiskt och fysiskt så är det en viktig del av en anamnes. När du ställer frågor om varför det inte har fungerat och pratar om kost så kan även frågor om våld komma in på ett naturligt sätt.

En annan av hennes studier handlade om varför anmälningar till socialtjänsten om barn som far illa inte alltid görs av tandvården trots att det finns en medvetenhet om lagstiftningen. Här visar det sig att personalen ofta känner att de hamnar i ett dilemma. Å ena sidan värnar de om den förtroendefulla relationen som byggts upp med familjen och rollen som hjälpande och stödjande. Å andra sidan har de en skyldighet att anmäla misstankar om att barn far illa. Många påtalar också bristen på återkoppling från socialtjänsten.

– Men vi behöver ta hjälp av andra aktörer som socialtjänsten och då måste vi nog också acceptera att vi inte får veta allt, säger Therese Kvist.

Unik möjlighet

För tandvården har en relativt unik möjlighet att upptäcka framför allt barn som far illa. Hit kallas numera alla barn och ungdomar upp till 21 års ålder regelbundet.

– Vi ser verkligen föräldraförmågan och interaktionen mellan föräldrar och barn. Och vi träffar även de vuxna som utsätts för våld och vet ofta om de har barn. Det är viktigt att vi hjälper den här utsatta gruppen så att de utöver alla andra problem inte behöver få problem med tänderna också. Det kan bli ytterligare en belastning i en redan svår situation.

Fotnot: Hösten 2017 kommer Therese Kvist att arbeta med ett uppdrag åt NCK för att ta reda på vilka lokala rutiner som finns inom tandvården när det gäller våldsutsatthet. Det sker inom ramen för regeringsuppdraget att utveckla ett metod- och kompetensstöd för hälso- och sjukvården samt tandvården.

Therese Kvists forskarpresentation i kunskapsbanken
Avhandlingen i sin helhet