Tidigare brottslighet bland dömda för hedersrelaterat våld

2018-06-20

Dömda förövare av hedersrelaterat våld och förtryck har ofta en historia av annan brottslighet bakom sig. Det är dessutom vanligt att de har hälsoproblem som kan kopplas till stressrelaterade faktorer. Det är några resultat av en studie som gjorts av Kriminalvården.

Det finns betydande svårigheter med att studera just hedersrelaterat våld och förtryck. En orsak är att det saknas brottsrubricering. Polisen ”flaggar” inte heller särskilt för fallen.

Porträtt på Jenny Yourstone
Jenny Yourstone. 

– Hade det funnits rubricering eller flaggning hade det varit möjligt att få större grupper och följa utvecklingen på ett bättre sätt. För att vi ska kunna identifiera de här fallen krävs att åklagaren har drivit att det är hedersmotiv som ligger bakom och det måste finnas en kunskap hos polisen för att se det, säger Jenny Yourstone, forskningsledare vid Kriminalvården.

Tidigare har kunskapen om vilka de hedersvåldsdömda är varit mycket begränsad. Men genom att jämföra dem med en matchad* normalpopulation och med förövare av partnervåld bland annat har forskarna skapat sig en bild av vad som utmärker gruppen.

– Jämfört med normalpopulationen hade de i högre utsträckning varit i kontakt med psykiatrin och de hade i betydligt högre utsträckning varit både misstänkta och lagförda för brott sedan tidigare, ofta handlade det om våldsbrott.

Missbruk mindre vanligt

Däremot var missbruk mindre vanligt än för dem som var dömda för partnervåld. Utbildningsnivå verkade inte heller vara en faktor. I gruppen fanns både de som inte avslutat grundskolan och de med högskole- och universitetsutbildning. De hedersvåldsdömda hade varit i Sverige i snitt 14 år och hade en medelålder på 41 år.

– Många har nog en bild av att de skulle vara yngre men så är det alltså inte och det hade vi inte riktigt räknat med. Det innebär att man kanske måste fundera över de insatser som sätts in och som ofta riktar sig till yngre. Hur når vi den här gruppen?, frågar sig Jenny Yourstone.

De problem med hälsan som noterats var bland annat anpassningsstörningar, depression och PTSD, men också mer ospecifika diagnoser som smärta i huvud och bröst. Ofta finns det kopplingar till stress.

– Det kan handla om att man haft svårt att förlika sig med situationen i det nya landet. Men det kan också vara saker man varit med om i hemlandet eller på väg till Sverige. Även mötet med en ny majoritetskultur kan vara stressande, säger Jenny Yourstone.

Kvinnor stödde våldet

Det fanns även ett fåtal kvinnliga förövare med i studien och trots att gruppen är alltför liten för att dra några slutsatser noteras stora likheter med de manliga förövarna. En tidigare rapport från Åklagarmyndigheten visade att kvinnor ofta dök upp i förundersökningarna som pådrivare av våldet men föll bort under utredningens gång.

En annan sak som diskuteras är att de hedersvåldsdömda förövarna kan ha kopplingar till organiserad brottslighet.

– Det är nog något vi bör vara mer uppmärksamma på, att det finns en överlappning till organiserad brottslighet och även i viss mån extremism. Det här är trots allt personer som ofta är dömda för annan brottslighet också.

Riktade insatser

Yngre män är ibland både offer och förövare genom att de tvingats begå, eller tvingats ta på sig, hedersrelaterade brott. En av slutsatserna från projektet blir därför att Kriminalvården måste tänka till lite extra när dessa klienter får besök från familjen eftersom det kan utgöra en risk för framtida återfall i brott.

För att åstadkomma verklig förändring tror Jenny Yourstone att det krävs riktade insatser direkt till de mycket olika individer det handlar om.

– Nyckeln till att göra något åt problemet är att komma åt de attityder och värderingar som stöder de kriminella handlingarna och det är en utmaning. Ofta är de här förövarna ganska övertygade om att det de har gjort är rätt.

* Normalpopulationen hade matchats med gruppen hedersvåldsdömda för kön, ålder, vistelsetid i Sverige samt födelseland.

Läs studien Hedersrelaterat våld och förtryck – mot bättre kunskap om förövarna

Se forskarpresentation i Kunskapsbanken

Alla kunskapsbankens intervjuer