Kommunernas arbete med våldsutövare

Insatser riktade till våldsutövare är en viktig del av arbetet med att förebygga och motverka våld. Målet är att få våldet att upphöra. 

Män som dömts för brott kan få behandling inom Kriminalvården. Kommuner, landsting och idéburna organisationer har ofta insatser för våldsutövare som söker hjälp frivilligt. För allt arbete med våldsutövare gäller att säkerheten för kvinnor och barn måste värnas.

Socialtjänsten bör erbjuda insatser 

Socialnämnden har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det förekommer våld i en familj. Hela familjen ska få den hjälp och det stöd som behövs.

Att socialtjänsten bör kunna erbjuda insatser till vuxna som utövar våld mot närstående framgår bland annat av Socialstyrelsens allmänna råd och handboken Våld. Insatserna bör syfta till att våldet upphör och att situationen förbättras för den som utsatts för våldet och eventuella barn. 

Flera instanser har pekat på att det är oklart vem som har ansvaret för insatser riktade till våldsutövare utanför Kriminalvården. Det finns till exempel ingen lagstadgad skyldighet för socialtjänsten att erbjuda insatser för våldsutövare. Detta har inneburit att skillnaderna är stora mellan kommunerna. I vissa kommuner erbjuds behandling som en service medan andra kommuner beviljar det som en insats.

Foto på en man och en kvinna som går i en park med ryggen mot kameran.

Metoder

De insatser som erbjuds vid bland annat särskilda mansmottagningar är ofta någon form av stödjande samtal.

Ett exempel är Alternativ till våld (ATV) där fokus ligger på att mannen ska erkänna och ta ansvar för våldet samt förstå dess konsekvenser. Ett annat är Caring Dads, en modell utformad för pappor som utövat våld mot barnet och/eller barnets mamma.

Det pågår forskning och utvecklingsarbete för att ta fram en metod baserad på kognitiv beteendeterapi för behandling av våldsproblematik. Även försök med internetbehandling för personer som tycker sig ha problem med att reglera ilska och aggressioner pågår.

Exempel på andra metoder är Duluthmodellen, en gruppverksamhet för att få männen att ändra åsikter och beteenden. Det händer också att socialsekreterare som möter föräldrar som utövar våld mot sin partner använder sig av samtalsmetoden MPV, Möta pappor med våldsproblematik.

Hålla kontakten med partnern

Socialstyrelsen har särskilt framhållit vikten av att hålla kontakt med våldsutövarens partner under tiden som våldsutövaren går i behandling. Även den våldsutsatta bör erbjudas samtal. Med hjälp av kvalitetssäkrade instrument kan en bedömning av säkerheten för henne och eventuella barn genomföras. 

"Partnerkontakt: Säkerhetsarbete med våldsutsatta personer när våldsutövaren går i behandling – en studie av en försöksverksamhet" (Socialstyrelsen, 2015)

Oklara effekter

Många av metoderna som riktar sig till våldsutövare har inte utvärderats på ett tillfredsställande sätt inom forskningen. De systematiska utvärderingar som skett visar i de flesta fall på liten eller ingen effekt. Det innebär att det är svårt att veta om våldsutövandet faktiskt minskar som en konsekvens av behandlingen. Därför bör socialtjänsten följa upp de insatser som beviljats för våldsutövare. 

SBU har gjort en sammanställning av systematiska översikter av behandling av våldsutövare i nära relationer (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, 2018).