Forskningsprojekt vid NCK

Här kan du läsa om aktuella forskningsprojekt vid Nationellt centrum för kvinnofrid. 

Teknologins roll i våld i nära relationer och hjälpsökande

Syftet med projektet är att undersöka dynamikerna för teknologibaserat våld, hur det kommer till uttryck i de våldsutsattas liv samt vilka vardagliga konsekvenser teknologin spelar för de våldsutsatta både under och efter relationens slut.

Projektet syftar också till att inkludera erfarenheter från de som möter hjälpsökande våldsutsatta. Stödinstansers perspektiv ska hjälpa till att belysa användningen av teknologi i hjälpsökande, identifiera potentiella utmaningar som yrkesverksamma möter i arbetet med att identifiera, bedöma och vägleda våldsutsatta som är utsatta för teknologibaserat våld eller använder teknologin som en del av deras hjälpsökande.

Projektet kommer inte enbart fokusera på de negativa aspekterna av teknologi utan även de möjligheter som teknologiska verktyg och plattformar kan utgöra för våldsutsattas hjälpsökande. Exempelvis är det genom digitala plattformar som många får kännedom om hjälplinjer och information om våldsutsatthet. 

Ansvarig forskare: Nicole Ovesen 
Nicole Ovesens forskarpresentation i NCK:s kunskapsbank

Eftervåld och hälsa

Forskningsprojektet "Eftervåld och hälsa" syftar till att kartlägga och undersöka utsatthet för eftervåld bland kvinnor som utsatts för våld i en tidigare relation. Mer specifikt är studiens syfte att undersöka vilka uttryck eftervåld kan ha, om det går att identifiera markörer i våldet under relationen som predicerar senare eftervåld, vilka konsekvenser eftervåldet får för kvinnors hälsa, samt för kvinnors och deras eventuella barns livsvillkor och säkerhet. Särskilt fokus ligger på kvinnors erfarenheter av hur eftervåld möjliggörs och hindras genom samhällets responser i form av exempelvis bemötande, stöd och skydd samt i samband med olika rätts- och myndighetsprocesser och beslut.

Projektet syftar även till att undersöka vilka möjligheter till stöd och behandling som erbjudits kvinnorna och deras eventuella barn, samt vilka hinder för stöd och behandling som funnits. Vidare syftar projektet till att undersöka hur myndighetspersoner från exempelvis socialtjänst, polis och tingsrätt resonerar kring kvinnors och barns möjligheter att bli fria från våld och eftervåld, vilka hinder de beskriver och vilka åtgärder de anser behövs för att begränsa mäns våld och eftervåld samt myndighetspersoners förutsättningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor med avseende på perspektiv på och kunskap om mäns våld mot kvinnor samt rutiner och resurser på arbetsplatsen.

Projektgrupp: Susanne Mattsson och Sara Skoog Waller
Susanne Mattssons forskarpresentation i NCK:s kunskapsbank
Sara Skoog Wallers forskarpresentation i NCK:s kunskapsbank

Fortsatt bearbetning av "Våld och hälsa"

NCK har initierat ett forskningsprojekt kallat "Kvinnors och mäns utsatthet för våld i ett befolkningsperspektiv – en nationell studie". Projektet är ett samarbete mellan NCK och Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

Totalt inbjöds ett representativt urval bestående av 10 000 kvinnor och 10 000 män att svara på en enkät om våldsutsatthet samt fysisk och psykisk hälsa. Datainsamlingen skedde 2011–2012 och en första basrapport "Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet och kopplingen till hälsa" publicerades 2014.

Ytterligare analys av materialet pågår och fler studier som utgår från de data som samlats in kommer att publiceras framöver.

Kunskapsbankens ämnesguide om befolkningsundersökningen "Våld och hälsa"

Rickard Petterssons doktorandprojekt vid Umeå universitet: Våld i nära relationer – Karaktäristiska mönster av utsatthet i ett livs- och befolkningsperspektiv

Senast uppdaterad: 2022-12-08