Forskningsprojekt vid NCK

Här kan du läsa om aktuella forskningsprojekt vid Nationellt centrum för kvinnofrid. 

Syftet med projektet är att undersöka dynamikerna för teknologibaserat våld, hur det kommer till uttryck i de våldsutsattas liv samt vilka vardagliga konsekvenser teknologin spelar för de våldsutsatta både under och efter relationens slut.

Projektet syftar också till att inkludera erfarenheter från de som möter hjälpsökande våldsutsatta. Stödinstansers perspektiv ska hjälpa till att belysa användningen av teknologi i hjälpsökande, identifiera potentiella utmaningar som yrkesverksamma möter i arbetet med att identifiera, bedöma och vägleda våldsutsatta som är utsatta för teknologibaserat våld eller använder teknologin som en del av deras hjälpsökande.

Projektet kommer inte enbart fokusera på de negativa aspekterna av teknologi utan även de möjligheter som teknologiska verktyg och plattformar kan utgöra för våldsutsattas hjälpsökande. Exempelvis är det genom digitala plattformar som många får kännedom om hjälplinjer och information om våldsutsatthet. 

Ansvarig forskare: Nicole Ovesen
Nicole Ovesens forskarpresentation i NCK:s kunskapsbank

Forskningsprojektet "Eftervåld och hälsa" undersöker kvinnors erfarenheter av eftervåld och vilken betydelse de erfar att professionella nätverk som exempelvis rättsväsende, socialtjänst och hälso- och sjukvård har haft för att motverka eller möjliggöra eftervåldet. Inom forskningsprojektet undersöks även konsekvenser av eftervåld för kvinnors och deras eventuella barns livssituation med avseende på exempelvis hälsa, trygghet, socialt sammanhang och ekonomi.

Forskningsprojektet är indelat i två delar. Den första delstudien är en intervjustudie med tjugo kvinnor som utsatts för våld av en tidigare partner och som utsatts för eller som lever med eftervåld av olika former. Den andra delstudien är en enkätstudie som undersöker olika former av eftervåld och hur de hänger ihop med insatser och beslut från hälso- och sjukvård, myndigheter och rättsväsende samt med konsekvenser för kvinnors och deras eventuella barns livssituation och hälsa.

Ansvarig forskare: Sara Skoog Waller
Sara Skoog Wallers forskarpresentation i NCK:s kunskapsbank

Hälso- och sjukvården kommer ofta i kontakt med våldsutsatta personer i ett tidigt skede varvid kunskap och effektiva redskap för att bemöta dessa patienter på bästa sätt är av yttersta vikt.

VIPROM är ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla och implementera målgruppsspecifika utbildningar i våld i nära relation, för praktiserande läkare, sjuksköterskor, barnmorskor samt studenter som utbildar sig inom området för medicin. Genom att undersöka vad som saknas för diverse yrkesgrupp samt tillvarata flera länders kunskap och erfarenheter kommer ett gemensamt utbildningskoncept att utvecklas.

Projektet ämnar också förse hälso- och sjukvård med praktiska riktlinjer för att möjliggöra en hållbar integrering av de utvecklade utbildningarna i alla länder inom EU, även efter att projektet avslutats.

Projektet kommer att pågå 2023–2026.

Projektgrupp: Anita Hussénius, Ulla Albért, Hadil Zainal Kamil, Susanne Mattsson

Varje år behöver 6000 personer i Sverige vistas i skyddat boende varav majoriteten är kvinnor och barn som flytt en våldsutövande man. Efter vistelse på skyddat boende är det ofta svårt att få tillgång till stadigvarande boende. Våldsutsatta kvinnor och barn kan bli kvar i skyddade boenden under lång tid, flyttas mellan tillfälliga boenden eller behöva återvända till våldsutövaren. Få kommuner använder möjligheten att flytta förövaren i fall där våldsutsatta vill bo kvar i sina hem.

Projektet kommer genomföras i form av ett tvärdisciplinärt treårigt forskningsprojekt indelat i tre delstudier. Projektet kommer bidra med kunskap om hur kvinnor som behövt lämna sina hem på grund av våld erfar vägen till stadigvarande boende, samt vilken betydelse olika boendelösningar har för våldsutsattas platsidentitet, hälsa och livskvalitet. Projektet kommer bidra till utveckling av kommuners riktlinjer, arbetssätt och samverkansformer för att stärka våldsutsattas tillgång till stadigvarande boende.

Den första delstudien kommer genomförs i form av ett aktionsforskningsprojekt i Gävleborgs län för att utveckla kommunernas arbete gällande boendelösningar för våldsutsatta avseende riktlinjer, arbetssätt och samverkan. Inom projektet kommer intervjuer genomföras gällande hur professionella resonerar kring problem och lösningar. Observationer vid möten, workshops och andra aktiviteter kommer göras för att identifiera framgångsfaktorer och hinder i arbetet. Genom rättslig analys kommer vi undersöka hur lokala riktlinjer förhåller sig till gällande rätt och hur den tillämpas i den praktiska handläggningen. Därtill kommer vi undersöka hur barnrättsperspektivet beaktas.

Projektledare: Sara Skoog Waller, Nationellt centrum för kvinnofrid
Sara Skoog Wallers forskarpresentation i NCK:s kunskapsbank

Medverkande forskare: Ola Nordhall, Candice Ståhl och Igor Knez, samtliga vid Högskolan i Gävle.

Projektgrupp vid Länsstyrelsen Gävleborg: Klara Westerlund och Erika Eklund, Länsstyrelsen Gävleborg, Emelie Printz, Gävle kommun

NCK har initierat ett forskningsprojekt kallat "Kvinnors och mäns utsatthet för våld i ett befolkningsperspektiv – en nationell studie". Projektet är ett samarbete mellan NCK och Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

Totalt inbjöds ett representativt urval bestående av 10 000 kvinnor och 10 000 män att svara på en enkät om våldsutsatthet samt fysisk och psykisk hälsa. Datainsamlingen skedde 2011–2012 och en första basrapport "Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet och kopplingen till hälsa" publicerades 2014.

Ytterligare analys av materialet pågår och fler studier som utgår från de data som samlats in kommer att publiceras framöver.

Kunskapsbankens ämnesguide om befolkningsundersökningen "Våld och hälsa"

Rickard Petterssons doktorandprojekt vid Umeå universitet: Våld i nära relationer – Karaktäristiska mönster av utsatthet i ett livs- och befolkningsperspektiv