Ämnesguider om hälso- och sjukvårdens ansvar

Hälso- och sjukvårdens ansvar

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer slår fast att varje vårdgivare ska fastställa rutiner för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Vårdgivaren ska ha rutiner för när och hur frågor om våld ska ställas. Det ska ske när ett barn eller en vuxen uppvisar symtom eller det finns tecken på att de har blivit utsatta för våld. 
Ämnesguide om hälso- och sjukvårdens ansvar

Att ställa frågor om våld

Många kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär orsakade av våld. Men om de inte får en direkt fråga kanske de väljer att inte berätta om sina erfarenheter. Därför bör alla få frågor om våld rutinmässigt.
Ämnesguide om att ställa frågor om våld

Bemötande och behandling

Det omhändertagande en våldsutsatt patient får kan vara avgörande för om hon väljer att berätta om sina upplevelser. Det kan också inverka på hennes möjligheter att bearbeta övergreppen. Att personalen agerar professionellt och empatiskt är därför viktigt. 
Ämnesguide om bemötande och behandling

Spårsäkring vid sexuella övergrepp

Hälso- och sjukvården är ofta den instans som akut möter en person som har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Personalen måste kunna erbjuda den vård och omsorg som patienten behöver. Sjukvården fungerar även som en viktig första länk till rättsväsendet. 
Ämnesguide om spårsäkring vid sexuella övergrepp

Sekretess inom hälso- och sjukvården

Sekretessen är till för att skydda patienten. Alla patienter ska kunna tala fritt med personalen om hälsotillstånd och personliga förhållanden. Samtidigt ska de kunna känna sig säkra på att det som sägs stannar hos den de pratat med. Den enskilde har dock rätt att själv bestämma över sekretessen. Om patienten så önskar kan hen ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas vidare.
Ämnesguide om sekretess inom hälso- och sjukvården