Att ställa frågor om våld

Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär orsakade av våld. Men om de inte får en direkt fråga kanske de väljer att inte berätta om sina erfarenheter. Därför bör alla få frågor om våld rutinmässigt.

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att våld påverkar hälsan negativt på flera sätt. För att vårdgivaren ska kunna erbjuda en god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen är det därför nödvändigt att undersöka om våld är orsaken till sjukdom och ohälsa.

Genom att rutinmässigt ställa frågor om våld visar hälso- och sjukvården och tandvården att de tycker att det är en viktig del i bedömningen av patientens hälsa. En öppet ställd fråga kan få patienten att reflektera över sin situation för att sedan ta ställning till om och hur hon vill förändra den. Själva frågan startar en process.

Få berättar spontant om våldsutsatthet

Studier har visat att kvinnor mycket sällan berättar spontant att de har utsatts för våld. Men de allra flesta har inte något emot att få frågor om detta.

Frågor kan ställas på olika sätt. Det viktiga är att man talar med patienten i enrum. Många uppskattar om det framgår att alla patienter får frågan eftersom det handlar om ett omfattande folkhälsoproblem.

Ibland kan det vara bra att börja med mer allmänna frågor innan man ställer frågor om våld. Både direkta och indirekta frågor fungerar. Eftersom alla inte har en klar bild av vad som definieras som våld kan det också vara viktigt att komma med konkreta exempel.

Exempel på frågor:

– Jag vet inte om det är ett problem för dig, men många av dem vi träffar i arbetet har upplevt våld i sina relationer. Vi har därför börjat fråga alla rutinmässigt om detta. Har du blivit utsatt för våld av någon i din familj?

– Eftersom många av de kvinnor jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag alla om övergrepp. Har du blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld?

– Det är vanligt att kvinnor har erfarenheter av att bli utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan, därför brukar vi fråga alla om detta. Är det okej?

– Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig? Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå, hota eller kränka dig? Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner? Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja? Är du rädd för någon i din omgivning?

– Hur har du det egentligen? Vi vet att många är utsatta för våld och hot, har du känt dig hotad? Har du blivit slagen?

Förslag på rutinfrågor om våld (Nationellt centrum för kvinnofrid 2014) fulltext i kunskapsbankens databas

Som grund för NCK:s rutinfrågor har Abuse Assessment Screen framtagen av American Medical Association legat. 

Vårdprogram och rutiner

Stöd från organisationen är ofta en förutsättning för att frågor om våld ska ställas rutinmässigt. För att personalen ska känna sig trygg krävs att vårdprogram, handlingsplaner och rutiner har antagits och implementerats ute i de olika verksamheterna.

Avgörande för om personalen ställer frågor om våld rutinmässigt kan vara att de har kunskap om hur de ska hantera svaret och remittera vidare. Det är också viktigt att se att våldsutsatta kvinnors möten med vården ofta sker i en tidspressad situation, vilket ställer krav på ansvarsfördelning.

Flödesschema – att ställa frågor om våldsutsatthet. Exempel på lokal rutin från Uppsala, fulltext i kunskapsbankens databas

---

Relaterade ämnesguider

• Ämnesguide: Hälso- och sjukvårdens ansvar
• Ämnesguide: Våld i nära relationer
• Ämnesguide: Våldets uttryck och mekanismer
• Ämnesguide: Män som våldtäktsoffer

NCK har även ett webbstöd för vården, för personal inom hälso- och sjukvård och tandvård