Kommunernas kvinnofridsarbete

Enligt lagen har kommuner ett särskilt ansvar för kvinnor som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående och ska tänka på att de kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. 

Socialtjänstlagen säger att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Det kan handla om omsorg, vård och service, upplysningar, råd, ekonomisk hjälp och annat bistånd. Den som utsatts för våld och som söker stöd och hjälp ska få det oavsett i vilken kommun den bor. 

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer förtydligar kommunens ansvar. Bland annat slås det fast att kommunen ska se till att det finns rutiner för hur och när socialtjänstens personal ska ställa frågor om våld. Kommunen ska också bedöma risken för att en person som utsatts för våld kan komma att utsättas för ytterligare våld.

Efter en lagändring 2021 har kommunen även ett ansvar att verka för att våldsutövare ska förändra sitt beteende. 

Publikation: "Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer" (HSLF-FS 2022:39) fulltext i kunskapsbankens databas

Socialstyrelsens handbok Våld är tänkt att vara ett stöd i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Handboken är ett komplement till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En reviderad version av handboken ska publiceras under 2023. 

Publikation: "Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer" (Socialstyrelsen 2016) fulltext i kunskapsbankens databas

Stora skillnader mellan kommuner

Forskning, även på senare år, visar att det finns många skillnader i det stöd som socialtjänsten erbjuder. Det handlar både om formerna för stödet och omfattningen. Våldsutsatta i vissa kommuner kan till exempel få samtalsstöd medan våldsutsatta i andra kommuner inte erbjuds någon behandling. Även möjligheterna att få hjälp med boende skiljer sig åt.

Avhandling: "Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer" (Ekström 2016) fulltext i kunskapsbankens databas

Öppna jämförelser om kommunernas kvinnofridsarbete

Varje år sedan 2012 genomför Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) så kallade öppna jämförelser om kommunernas arbete finom området våld i nära relationer. Samtliga kommuner, socialförvaltningar i Göteborg samt stadsdelar i Stockholm får besvara en enkät. 

Svaren belyser olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom socialtjänstens områden. Jämförelserna fokuserar framför allt på stöd till kvinnor och män som är utsatta för våld av närstående. Men även barn som bevittnat eller utsatts för våld av närstående. 

Öppna jämförelser av våld i nära relationer, Socialstyrelsens webbplats

Tillgång till skyddat boende

I Öppna jämförelser 2019 svarade de flesta kommuner att de erbjuder placering på skyddat boende. Skyddat boende med biståndsbeslut för kvinnor som utsatts för våld fanns i 98 procent av kommunerna. 92 procent av kommunerna svarade att det fanns skyddade boenden att erbjuda för våldsutsatta män.

En kartläggning av skyddade boenden som Socialstyrelsen gjorde 2020 visade dock att få har egna kommunala boenden. Istället drev ideella organisationer 54 procent av de skyddade boendena. 37 procent drevs i kommunal regi och 9 procent av privata aktörer. Totalt fanns det 282 skyddade boenden i Sverige enligt kartläggningen.

Publikation: "Kartläggning av skyddade boenden i Sverige" (Socialstyrelsen 2020) fulltext i kunskapsbankens databas

IVO har granskat socialnämnder

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i ett projekt granskat hur socialnämnderna i 14 kommuner arbetar med våld i nära relationer. I granskningen har man sett att mindre kommuner har svårare att rekrytera personal med rätt kompetens. Det kan påverka rättssäkerheten och tryggheten. I rapporten skriver IVO bland annat att: 

• mål för och kartläggning av arbetet med våldsutsatta saknas i flera kommuner. 
• hos tretton av fjorton socialnämnder fanns det brister i arbetet med egenkontroll. 
• nämndernas förhandsbedömningar och utredningar har varierande kvalitet och ett flertal uppvisar brister. 
• nämnderna saknar ofta kunskap om att de är skyldiga att utreda ansökningar även från personer som inte bosatta i kommunen. 
• flera nämnder saknar tillräckligt med kompetent personal.

Publikation: "Granskning av kommuners arbete med våld i nära relationer 2018" IVO 2019) fulltext i kunskapsbankens databas

Arbete med våldsutövare

Insatser riktade till våldsutövare är en viktig del av arbetet med att förebygga och motverka våld. Målet är att få våldet att upphöra. 

Sedan 1 augusti 2021 finns det en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden ska verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Det är dock upp till varje kommun att bedöma hur verksamheten för personer som utsätter närstående för våld ska bedrivas. 

Läs mer i Webbstöd för kommuner om kommunernas arbete med våldsutövare

---

Relaterade ämnesguider

• Ämnesguide: Våld i nära relationer
• Ämnesguide: Barn som upplever våld
• Ämnesguide: Särskild sårbarhet och intersektionalitet
• Ämnesguide: Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer
• Ämnesguide: Förövare av våld i nära relationer
• Ämnesguide: Våldsförebyggande arbete

NCK har även ett Webbstöd för kommuner för dig som arbetar i kommunal verksamhet med frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.