EU:s arbete mot våld
EU ska verka för att bekämpa alla former av våld i hemmet. Medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att bestraffa våldshandlingar och skydda brottsoffren. Det framgår av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Idag finns ingen juridisk grund för att kriminalisera våld mot kvinnor inom EU som helhet. Våld är därför i första hand en fråga för de enskilda medlemsstaterna.
Men EU-kommissionen har i mars 2022 lagt fram ett förslag till ett direktiv för att kriminalisera våld mot kvinnor och våld i hemmet i hela EU. Om direktivet antas blir sådant våld brottsligt på EU-nivå.
Ett direktiv sätter upp mål som EU:s medlemsländer ska uppnå. Länderna får själva bestämma hur det ska gå till.
Webbplatsen Europaportalen: "EU: kriminalisera våld mot kvinnor" (9 mars 2022)
Europaparlamentet
Europaparlamentet har antagit flera resolutioner som berör mäns våld mot kvinnor. År 2009 antogs en omfattande resolution om avskaffande av våld mot kvinnor. Resolutionen uppmanade Europeiska kommissionen att presentera en riktad och mer konsekvent plan för att främja kvinnofrid.
I en resolution om våld mot kvinnor, antagen i april 2011, efterfrågade parlamentet ett EU-direktiv mot könsrelaterat våld. Resolutionen uppmärksammar att våldtäkt och andra former av sexuellt våld mot kvinnor är straffbara handlingar som bör falla under allmänt åtal i samtliga EU-länder.
Resolution om våld mot kvinnor (2011) på Europaparlamentets webbplats
År 2013 efterfrågade parlamentet i en resolution att medlemsländerna och EU ska ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. EU anslöt sig sedan i juni 2017.
I en resolution antagen i februari 2014 om att motverka våld mot kvinnor begärde parlamentet återigen att Europeiska kommissionen ska presentera en strategi och en handlingsplan inom EU för att motverka alla former av våld mot kvinnor och flickor.
I en resolution om olika former av könsrelaterat våld mot kvinnor och hbtqi-personer, antagen av Europaparlamentet i september 2021, rekommenderar parlamentet EU-kommissionen att särskilt förbjuda könsrelaterat våld i EU.
Arbetet för ökad jämställdhet
I mars 2010 presenterade Europeiska kommissionen en kvinnostadga. Senare samma år antogs en strategi för jämställdhet under perioden 2010–2015. Strategin fokuserade framför allt på fem huvudområden. Ett av dessa är att avskaffa könsrelaterat våld.
Meddelande från kommissionen: "Kvinnostadga" (2010) pdf
I december 2015 publicerades ”Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019” som beskrevs vara en uppföljning och förlängning av den tidigare jämställdhetsstrategin. Bland prioriteringarna återfanns att motverka könsrelaterat våld samt att skydda och stödja offren.
The Strategic engagement for gender equality 2016–2019 på Europeiska kommissionens webbplats
Sedan 2020 har EU en ny jämställdhetsstrategi som sträcker sig fram till 2025. Att stoppa könsrelaterat våld och könsstereotyper beskrivs som ett av de viktigaste målen.
EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025 på Europeiska kommissionens webbplats
Ökade rättigheter för brottsoffer
Under 2013 antog Europeiska rådet och Europaparlamentet en förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förfaranden.
De nya bestämmelserna medför att skyddsåtgärder för personer som utsatts för våld, till exempel kontaktförbud, också kommer att gälla när de flyttar till andra EU-länder. Förordningen tillämpas från och med 2015.
EU och Istanbulkonventionen
I mars 2016 föreslog Europeiska kommissionen att EU skulle ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. Detta som ett komplement till de europeiska medlemsstaternas ratificeringar. Den 13 juni 2017 tillträdde EU till konventionen genom en officiell underskrift av två utsedda representanter.
EU har dock inte ratificerat, det vill säga slutgiltigt godkänt, konventionen. År 2021 slog EU-domstolen fast att det inte krävs enhällighet bland medlemsländerna i ministerrådet för ratificering, vilket innebär att enskilda medlemsländer inte kan lägga in sitt veto i frågan. En process i olika steg pågår nu för att EU ska kunna ratificera konventionen.
Kunskapsbankens ämnesguide om Istanbulkonventionen
Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE)
Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) är ett självständigt organ inom EU och det enda organet som är helt inriktat på jämställdhet.
EIGE samlar in och analyserar data om bristande jämställdhet inom EU för att stödja beslutsfattare i arbetet med att göra Europa mer jämställt. Datan presenteras bland annat i EIGE:s Gender Equality Index. Sverige har legat på plats 1 i indexet som EU:s mest jämställda land sedan 2005.
Gender Equality Index på EIGE:s webbplats
En särskild del i Gender Equality Index visar data över våld mot kvinnor i EU:s medlemsländer genom att rangordna länderna på en skala. Ju högre poäng på skalan, desto allvarligare problem med våld mot kvinnor. Den senaste datan presenterades 2017. En uppdatering beräknas till 2024.
Relaterade ämnesguider
Studie om våldets omfattning i EU
FRA, the European Union Agency for Fundamental Rights, har genomfört en omfattande undersökning om våld mot kvinnor i EU.
I undersökningen intervjuades 42 000 kvinnor i EU:s 28 medlemsländer. Kvinnorna tillfrågades om sina erfarenheter av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld, däribland våld i nära relationer (våld i hemmet). De fick också frågor om stalkning, sexuella trakasserier och den roll som ny teknik spelat i kvinnors erfarenheter av övergrepp. Dessutom ställdes frågor om deras erfarenheter av våld i barndomen.
I resultaten framträder en bild av omfattande övergrepp som påverkar många kvinnors liv. Till exempel har en av tre kvinnor upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld efter 15 års ålder, en av fem kvinnor har upplevt stalkning och varannan kvinna har utsatts för en eller flera former av sexuella trakasserier.
EU:s statistikkontor Eurostat genomför just nu en ny undersökning i EU om förekomsten av våld mot kvinnor. Resultaten ska presenteras år 2023.
Lästips
- The legislative frameworks for victims of genderbased violence (including children) in the 27 Member States.
- Estimating the costs of gender-based violence in the European Union
- Violence Against Women. Psychological violence and coercive control
- The Covid-19 pandemic and intimate partner violence against women in the EU
Forskare
Kalendarium
-
Myndighetsgemensam konferens om forskning om hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning av flickor och kvinnor
-
Föreläsningar om hedersrelaterat våld och förtryck
-
Skyddat boende – hur förbereda inför kommande ny reglering?
-
–
Stockholm Criminology Symposium
-
Att möta och motivera våldsutövare till behandling (tillfälle 3)