EU:s arbete mot våld

EU ska verka för att bekämpa alla former av våld i hemmet. Medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att bestraffa våldshandlingar och skydda brottsoffren. Det framgår av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

EU lagstiftar dock inte om sociala frågor och det finns i dag ingen juridisk grund för att kriminalisera våld mot kvinnor inom unionen som helhet. Våld är därför i första hand en fråga för de enskilda medlemsstaterna. EU tar dock upp frågan i olika policydokument och styrmedel. Utgångspunkten är att kvinnofrid är en fråga om mänskliga fri- och rättigheter.

Europaparlamentet

Europaparlamentet har antagit flera resolutioner som berör mäns våld mot kvinnor. År 2009 antogs en omfattande resolution om avskaffande av våld mot kvinnor. Resolutionen uppmanade Europeiska kommissionen att presentera en riktad och mer konsekvent plan för att främja kvinnofrid.

Europaparlamentets resolution om avskaffande av våld mot kvinnor (2009), på Europaparlamentets webbplats

I en resolution om våld mot kvinnor, antagen i april 2011, efterfrågade parlamentet ett EU-direktiv mot könsrelaterat våld. Resolutionen uppmärksammar att våldtäkt och andra former av sexuellt våld mot kvinnor är straffbara handlingar som bör falla under allmänt åtal i samtliga EU-länder. 

Resolution om våld mot kvinnor (2011) på Europaparlamentets webbplats

År 2013 efterfrågade parlamentet i en resolution att medlemsländerna och EU ska ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. EU anslöt sig sedan i juni 2017. 

Resolution om avskaffande och förebyggande av alla former av våld mot kvinnor och flickor (2013), på Europaparlamentets webbplats

I en resolution antagen i februari 2014 om att motverka våld mot kvinnor begärde parlamentet återigen att Europeiska kommissionen ska presentera en strategi och en handlingsplan inom EU för att motverka alla former av våld mot kvinnor och flickor. 

Europaparlamentets resolution med rekommendationer till kommissionen om bekämpning av våld mot kvinnor (2014), på Europaparlamentets webbplats

Daphne-programmet

År 2000 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet att anta ett program för förebyggande åtgärder mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor. Programmet fick namnet Daphne. Genom Daphne kunde icke vinstdrivande privata och offentliga organisationer söka finansiering till projekt för att motverka våld mot kvinnor. 

Daphne löpte i tre faser fram till och med 2013. År 2014 inrättades ett EU-program om rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020. Detta finansieringsprogram ersatte tre tidigare program, däribland Daphne. 

EU-program om rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020, på Europeiska kommissionens webbplats

Arbetet för ökad jämställdhet

I mars 2010 presenterade Europeiska kommissionen en kvinnostadga. Senare samma år antogs en strategi för jämställdhet under perioden 2010–2015. Strategin fokuserade framför allt på fem huvudområden. Ett av dessa är att avskaffa könsrelaterat våld. 

Meddelande från kommissionen: "Kvinnostadga" (2010) pdf

I december 2015 publicerades ”Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019” som beskrevs vara en uppföljning och förlängning av den tidigare jämställdhetsstrategin. Bland prioriteringarna återfanns att motverka könsrelaterat våld samt att skydda och stödja offren. 

The Strategic engagement for gender equality 2016–2019, på Europeiska kommissionens webbplats

Sedan 2020 har EU en ny jämställdhetsstrategi som sträcker sig fram till 2025. Att stoppa könsrelaterat våld och könsstereotyper beskrivs som ett av de viktigaste målen. 

EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025, på Europeiska kommissionens webbplats

Ökade rättigheter för brottsoffer

Under 2013 antog Europeiska rådet och Europaparlamentet en förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förfaranden.

De nya bestämmelserna medför att skyddsåtgärder för personer som utsatts för våld, till exempel kontaktförbud, också kommer att gälla när de flyttar till andra EU-länder. Förordningen tillämpas från och med 2015.

EU och Istanbulkonventionen

I mars 2016 föreslog Europeiska kommissionen att EU skulle ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. Detta som ett komplement till de europeiska medlemsstaternas ratificeringar. Den 13 juni 2017 tillträdde EU till konventionen genom en officiell underskrift av två utsedda representanter. 

Kunskapsbankens ämnesguide om Istanbulkonventionen

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) 

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) är ett självständigt organ inom EU och det enda organet som är helt inriktat på jämställdhet. 

EIGE:s webbplats

EIGE samlar in och analyserar data om bristande jämställdhet inom EU för att stödja beslutsfattare i arbetet med att göra Europa mer jämställt. Datan presenteras bland annat i EIGE:s Gender Equality Index. Sverige har legat på plats 1 i indexet sedan 2005. 

Gender Equality Index på EIGE:s webbplats

En särskild del i Gender Equality Index visar data över våld mot kvinnor i EU:s medlemsländer genom att rangordna länderna på en skala. Ju högre poäng på skalan, desto allvarligare problem med våld mot kvinnor. Den senaste datan presenterades 2017. En uppdatering beräknas till 2024. 

RELATERADE ÄMNESGUIDER

Studie om våldets omfattning i EU

FRA, the European Union Agency for Fundamental Rights, har genomfört en omfattande undersökning om våld mot kvinnor i EU.

I undersökningen intervjuades 42 000 kvinnor i EU:s 28 medlemsländer. Kvinnorna tillfrågades om sina erfarenheter av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld, däribland våld i nära relationer (våld i hemmet). De fick också frågor om stalkning, sexuella trakasserier och den roll som ny teknik spelat i kvinnors erfarenheter av övergrepp. Dessutom ställdes frågor om deras erfarenheter av våld i barndomen.

I resultaten framträder en bild av omfattande övergrepp som påverkar många kvinnors liv. Till exempel har en av tre kvinnor upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld efter 15 års ålder, en av fem kvinnor har upplevt stalkning och varannan kvinna har utsatts för en eller flera former av sexuella trakasserier.

EU:s statistikkontor Eurostat genomför just nu en ny undersökning i EU om förekomsten av våld mot kvinnor. Resultaten ska presenteras år 2023. 

Senast uppdaterad: 2021-05-10