FN:s arbete mot våld

I FN utgör Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, den så kallade Kvinnokonventionen (CEDAW), en viktig startpunkt för att stärka kvinnors rättigheter. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1979. 

Kvinnokonventionen tar inte uttryckligen upp problemet med könsrelaterat våld. Men både FN:s kvinnokommission och FN:s kvinnokommitté har klargjort att förbudet mot könsdiskriminering även omfattar ett förbud mot våld mot kvinnor. 

Flera av de medlemsstater som ratificerat konventionen har reserverat sig mot texten på en eller flera punkter. 

Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, CEDAW (1979) på regeringens webbplats 

Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor

Efter att frågor om mäns våld mot kvinnor kommit att uppmärksammas allt mer antogs deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor av FN:s generalförsamling 1993. 

Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor har tre huvudpunkter: 

• definition av våld
• våldets grundläggande orsak
• medlemsstaternas ansvar. 

Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993, på engelska) på OHCHR:s webbplats

Kvinnokonferensen i Beijing

FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing 1995 byggde vidare på deklarationen om avskaffade av våld mot kvinnor. Bland annat markerades att ingen stat har rätt att åberopa kultur eller religion som skäl för att inte säkra kvinnors rättigheter. 

Huvudansvaret för att kontrollera att medlemsstaterna följer överenskommelserna från konferensen i Beijing ligger hos FN:s kvinnokommission. Slutdokumentet är dock inte juridiskt bindande. 62 av de 189 länder som antog det har dessutom reserverat sig mot delar av skrivelsen.

"Pekingdeklarationen, FN:s fjärde kvinnokonferens, Beijing 1995", på svenska pdf

Inför Internationella kvinnodagen 8 mars 2020 publicerade UN Women en analys av hur handlingsplanen från Beijing implementerats. 

Publikation: "Gender equality: Women’s rights in review 25 years after Beijing" (UN Women 2020) fulltext i kunskapsbankens databas

FN:s kvinnokommission

FN:s kvinnokommission inrättades 1946, ett år efter bildandet av Förenta Nationerna. Den har sedan dess haft ett övergripande ansvar för att driva på utvecklingen för ökad jämställdhet.

År 2013 var förebyggande och avskaffande av våld mot kvinnor och flickor huvudtemat vid ett sammanträde med FN:s kvinnokommission. Betydelsen av att förändra attityder som sanktionerar könsstereotypa roller och diskriminering av kvinnor och flickor uppmärksammades särskilt.

Om FN:s kvinnokommission på UN Womens webbplats

FN:s kvinnokommitté

FN:s kvinnokommitté är en kommitté av oberoende experter som har etablerats för att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i FN:s kvinnokonvention. 

Om FN:s kvinnokommitté på OHCHR:s webbplats

Enligt konventionen ska staterna vart fjärde år rapportera till kvinnokommittén om genomförandet av konventionsbestämmelserna. 

Regeringens webbsida om Sveriges återkommande rapportering av efterlevnaden av CEDAW

FN:s kvinnokommitté har sammanfattat sina observationer av Sveriges jämställdhetsarbete i en rapport. 

Sammanfattande slutsatser om Sveriges tionde periodiska rapport (Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor 2021) pdf på svenska

UN Women

År 2010 skapade FN:s generalförsamling UN Women, enheten för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter. Arbetet mot våld mot kvinnor är ett av UN Womens prioriterade verksamhetsområden. Enheten är en sammanslagning av fyra tidigare separata delar av FN-systemet, bland annat FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM).

Webbplatsen för UN Women

2006 lanserades en databas för information om våld mot kvinnor i de olika medlemsländerna. Sedan 2016 hanteras databasen av UN Women. 

Webbplats för Global Database on Violence against Women

Särskild rapportör

1994 tillsatte kommissionen för mänskliga rättigheter en särskild rapportör om våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser, vars arbete alltjämt pågår. 

2009 släpptes en sammanställning av rapportörens arbete. 

Publikation: "15 years of the United Nations special rapporteur on violence against women, its causes and consequences (1994-2009)" (Special Rapporteur on violence against women 2009) fulltext i kunskapsbankens databas

År 2006 besökte FN:s dåvarande rapportör, professor Yakin Ertürk från Turkiet Sverige för att genomföra en granskning. Året därpå presenterades en rapport om situationen i Sverige. 

Publikation: "Report of the Special Rapporteur on violence against women, its causes and consequences, Yakin Ertürk – Mission to Sweden" (Särskilda rapportörens rapport om Sverige 2007) fulltext i kunskapsbankens databas

Nuvarande särskilda rapportör är Reem Alsalem från Jordanien. 

Resolutioner

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som klargjorde att kvinnor har en betydande roll i att förebygga och lösa konflikter. Åtta år senare antogs säkerhetsrådets resolution 1820 som fördömde sexuellt våld i konfliktsituationer och som stipulerade att våldtäkt kan utgöra krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord. 

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om sexuellt våld i krig och konflikt 

FN:s generalförsamling har därefter antagit flera resolutioner om att intensifiera arbetet med att motverka våld mot kvinnor, bland annat en resolution om avskaffande av brott i hederns namn. 

Globala målen 

I FN:s nya globala mål för en hållbar utveckling, Agenda 2030, är ett av delmålen att avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor.

Mål 5: Jämställdhet (länk till webbsidan Globala målen)

Viktiga årtal

1946 FN:s kvinnokommission inrättas.

1979 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) antas.

1981 träder Kvinnokonventionen (CEDAW) i kraft i Sverige. 

1982 FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor bildas.

1993 Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor antas.

1994 En särskild rapportör om våld mot kvinnor tillsätts.

1995 FN:s fjärde världskvinnokonferens hålls i Beijing.

2000 Resolution 1325, Kvinnor och fred och säkerhet, antas av säkerhetsrådet. Resolutionen klargör kvinnors betydande roll i förebyggandet av konflikter och i att lösa konflikter samt betonar vikten av att kvinnor deltar i arbetet med att bevara och stärka fred och säkerhet.

2001 Resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn antas av generalförsamlingen.

2006 Resolution 61/143 om att intensifiera arbetet med att motverka våld mot kvinnor antas av generalförsamlingen.

2008 Resolution 1820, Kvinnor och fred och säkerhet, antas av säkerhetsrådet. Resolutionen klargör att sexuellt våld kan förvärra beväpnade konflikter och att sexuellt våld är en fråga om internationell säkerhet.

2010 UN Women skapas av FN:s generalförsamling. 

2015 FN:s nya globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, antas av världens ledare. Mål 5:2 handlar om att utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor. 

---

Relaterade ämnesguider

• Ämnesguide: Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv
• Ämnesguide: Sexuellt våld i krig och konflikt