Kriminalvårdens ansvar

Kriminalvårdens uppgift är i första hand att verkställa utdömt straff. Kriminalvården ansvarar även för häktesverksamheten samt för att genomföra transporter och personutredningar i brottmål.

Behandling av dem som dömts för sexualbrott, misshandel och fridskränkning är en del av Kriminalvårdens verksamhet. En annan av uppgifterna är att förebygga återfall i brott.

Behandling av förövare

Kriminalvårdens behandlingsprogram är till för dömda personer i både fängelse och frivård. Sedan år 2000 bygger de på så kallat evidensbaserade metoder. Det är metoder som vid utvärderingar visat sig minska återfall i brott och missbruk.

Bland behandlingsmetoderna finns IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme; RVP, relationsvåldsprogrammet och Seif (tidigare ROS, relation- och samlevnadsprogrammet). 

Läs mer i ämnesguiden Behandling av män som utövat våld i nära relationer 

Män som döms för sexualbrott placeras på fem olika anstalter i landet där det finns speciella behandlingsprogram. 

Läs mer i ämnesguiden Behandling av sexualbrottsförövare 

Inför eventuella obevakade permissioner samt vid frigivningar av en dömd förövare från en kriminalvårdsanstalt skickas information till brottsoffret. Det kallas för målsägandeinformation. 

Brottsofferslussar

För att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott har Kriminalvården tagit initiativ till så kallade brottsofferslussar. En viktig utgångspunkt för brottsofferslussen är att mötet mellan offer och förövare måste bygga på offrets egen vilja och förövarens förmåga att bemöta kvinnan med respekt vid besöket. Utbildad personal utreder och har kontakt med brottsoffer som den intagne vill träffa. Personalen är även med under besöket om de bedömer att kvinnan riskerar att utsättas för hot eller våld.

Kunskap viktigt för bemötandet

Det är inte ovanligt att en man som är dömd för misshandel eller sexuellt våld i en nära relation vill ha besök och telefonkontakt med offret. Att kvinnan inte lämnar gärningsmannen och vill besöka honom kan verka provocerande och väcka känslor hos Kriminalvårdens personal. Därför är det nödvändigt att personalen har kunskap om de psykologiska processer som brottsoffer kan genomgå efter lång tids våldsutsatthet.

Relaterade ämnesguider

Rättsväsendets ansvar
Förövare
Dödligt våld