Ungas utsatthet för våld

Ungdomar i åldern 16–24 år är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld. Pojkar är i större utsträckning utsatta för fysiskt våld i offentliga miljöer och flickor är i större utsträckning utsatta för sexuellt våld och våld i nära relationer. 

Forskning inom området är begränsad både i Sverige och internationellt. Det gör det svårt att svara på hur ofta våldet sker, om det finns några särskilda riskfaktorer och kopplingen mellan utsatthet för våld och ohälsa. 

Misshandel 

Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som publiceras av Brottsförebyggande rådet (Brå) är det stora skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller utsatthet för misshandel. Den yngsta åldersgruppen i undersökningen (16–19 år) är den som uppger mest utsatthet. 

Bland pojkar 16–19 år uppgav nästan 8 procent att de blivit utsatta för misshandel under 2022. Bland flickor i samma åldersgrupp uppgav 6 procent att de utsatts för misshandel. 

Publikation: "Nationella trygghetsundersökningen 2023" (Brottsförebyggande rådet 2023), fulltext i kunskapsbankens databas

I Skolundersökningen om brott 2021 från Brå uppgav 21 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i årskurs 9 att de blivit utsatta för något misshandelsbrott under de senaste tolv månaderna. Den vanligaste brottsplatsen för lindrig misshandel var skolmiljö.

När det gäller våld i hemmet finns tydliga könsskillnader. 20 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna uppgav att de blivit utsatta för lindrig misshandel i hemmet. 

Publikation: "Skolundersökningen om brott 2021" (Brottsförebyggande rådet 2022), fulltext i kunskapsbankens databas

Sexuellt våld

Både män och kvinnor utsätts för sexualbrott. Men kvinnor är utsatta i högre grad, och unga kvinnor är den grupp som är mest utsatt.

I den Nationella trygghetsundersökningen från Brå 2023 uppgav 8 procent av kvinnorna (16–84 år) och 1 procent av männen (16–84 år) att de utsatts för sexualbrott under 2022. Den åldersgrupp i befolkningen som var mest utsatt var unga i åldern 20–24 år. Av dessa uppgav  29 procent av kvinnorna och 4 procent av männen att de utsatts för sexualbrott. Då innefattas alltifrån brott som kränkande sexuella kommentarer till mycket allvarliga brott som våldtäkt.

När det gäller sexuellt våld i ungas nära relationer visar studier att tjejer i högre utsträckning än killar utsätts för sexuellt våld, och grovt sexuellt våld. Kvinnor utsätts även i högre grad för upprepad sexuellt våld i nära relationer. 

Publikation: "Brott i nära relationer bland unga" (Brottsförebyggande rådet 2018), fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: ”Våld i ungas parrelationer” (Brottsförebyggande rådet 2021), fulltext i kunskapsbankens databas

Forskningsartikel: "Youth intimate partner violence : prevalence, characteristics, associated factors and arenas of violence" (Korkmaz et al 2020), i kunskapsbankens databas

Avhandling: "Youth Intimate Partner Violence in Sweden : Prevalence and Young People’s Experiences of Violence and Abuse in Romantic Relationships" (Korkmaz 2021), fulltext i kunskapsbankens databas

Våld i ungas nära relationer

Våld i ungas nära relationer skiljer sig inte från våld i nära relationer i stort men unga lever under andra villkor än vuxna och det kan påverka utsattheten. Den som utsätts går kanske i samma skolklass som sin förövare och tvingas möta den personen varje dag. Blir man utsatt i sin allra första kärleksrelation kan det vara svårt att veta var gränsen går för vad som är acceptabelt i en relation. 

Våld i ungas nära relationer förekommer i alla typer av relationer. Alla, oavsett kön, kan utsättas för våld. Forskning visar att unga är utsatta för våld i nära relationer i högre grad än vuxna, åtminstone när det kommer till unga kvinnor. Studier visar att tjejer är utsatta i högre grad än killar för alla typer av våld i nära relationer. Det är även betydligt vanligare för tjejer än för killar att utsättas för upprepat våld från en partner. 

I en analys från Brå 2018 framkommer att nästan var femte ung person i åldrarna 16–24 år uppger att de utsatts för brott av en nuvarande eller tidigare partner. Brotten handlar om systematiska kränkningar och försök att inskränka offrets frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott. Av de tillfrågade tjejerna uppgav 23 procent att de utsatts, motsvarigheten bland killarna var 14 procent. Få hade dock anmält händelserna. 

Den vanligaste typen av våld att utsättas för i en nära relation både bland unga tjejer och killar är psykiskt våld. Det innefattar även psykiskt våld och kontrollerande beteende via digitala medier. 

Det är skillnad på vilka konsekvenser våld i nära relationer får för tjejer och killar. Tjejer får oftare fysiska skador, de behöver oftare vård och rapporterar mer negativa känslomässiga konsekvenser, mer rädsla för sin partner och mer rädsla för att skadas allvarligt eller att dödas. 

Det finns få studier av våldsutsatthet i nära relationer hos unga hbtqi-personer. De internationella studier som gjorts visar att graden av utsatthet för våld i parrelationer är lika hög eller högre bland unga homo- och bisexuella personer jämfört med bland heterosexuella. 

Publikation: "Brott i nära relationer bland unga" (Brottsförebyggande rådet 2018), fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: ”Våld i ungas parrelationer” (Brottsförebyggande rådet 2021), fulltext i kunskapsbankens databas

Forskningsartikel: "Youth intimate partner violence : prevalence, characteristics, associated factors and arenas of violence" (Korkmaz et al 2020), i kunskapsbankens databas

Avhandling: "Youth Intimate Partner Violence in Sweden : Prevalence and Young People’s Experiences of Violence and Abuse in Romantic Relationships" (Korkmaz 2021), fulltext i kunskapsbankens databas

Sexuella trakasserier

I en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor från 2021 framkommer det att 60 procent av unga tjejer och 18 procent av unga killar mellan 14 och 30 år utsatts för sexuella trakasserier en eller flera gånger i sin utbildningsmiljö. Det handlar om grundskolan, gymnasiet, universitetet och praktikplatser. Men rapporten visar också att utbildningsmiljön inte slutar i skolan utan fortsätter utanför i till exempel sociala medier.

Tjejer och hbtq-personer är de som utsätts mest för sexuella trakasserier enligt rapporten. Trakasserierna påverkar både den psykiska hälsan och skolgången negativt. Det framkommer också att unga inte känner sig trygga i vad som händer om de vill anmäla händelsen.

Publikation: "Fokus 20 – Det blir ju bara värre om jag berättar ... "(Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2020), fulltext i kunskapsbankens databas

Våld påverkar hälsan

Det finns flera studier som visar att våld i ungas nära relationer får konsekvenser för hälsan både fysiskt och psykiskt, både på kort och lång sikt. Att som ung eller vuxen vara utsatt för våld i en nära relation kan leda till bland annat depression, ångest och PTSD. Det finns en ökad risk för ätstörningar och ett riskbruk av alkohol och droger. Det finns även ökad risk för fysiska symtom som till exempel huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Det kan även leda till sämre utbildningsprestationer. 

Våldsutsatthet i ung ålder är även en stor riskfaktor för utsatthet för våld i vuxen ålder. 

Publikation: ”Våld i ungas parrelationer” (Brottsförebyggande rådet 2021), fulltext i kunskapsbankens databas

Avhandling: ”Exposed to violence” (Uppsala universitet 2020), fulltext i kunskapsbankens databas 

Publikation ”Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa ” (NCK 2014), fulltext i kunskapsbankens databas

Viktigt att ställa frågor om våld på respektfullt sätt

Forskning från Linnéuniversitetet visar på vikten av att ständigt, och vid möten med ungdomar till exempel på en ungdomsmottagning, ställa frågor om deras sexuella beteende, om någon utsatt dem för våld och hur de mår. Frågorna behöver ställas på ett respektfullt och icke-dömande sätt för att ungdomarna ska vilja berätta.

Ungdomar som utsatts för våld skattar sin hälsa sämre än övriga och få väljer att berätta för hälso- och sjukvårdspersonal om sin våldsutsatthet. De flesta ungdomarna har också en okunskap om vad som räknas som våld. 

Avhandling: "Kommer du att döma mig om jag berättar? … om ungdomars sexuella beteende och utsatthet för våld" (Petersson 2023), fulltext i kunskapsbankens databas


Relaterade ämnesguider

"Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck"

Rapporten "Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld" baseras på den senaste nationella kartläggningen av våld mot barn av Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

I studien deltog 5 820 elever i årskurs nio, som har svarat på enkätfrågor om utsatthet för olika former av våld begått av jämnåriga och vuxna. 

Rapporten visar att var tredje elev i årskurs nio som haft en relation har varit utsatt för våld i sin parrelation. Flickor och icke-binära är utsatta i betydligt större utsträckning än pojkar.

När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck lever nästan var femte ungdom med oskuldskrav. Detta är allra vanligast hos flickor med utrikesfödda föräldrar. Ungdomarna med oskuldskrav var mer utsatta för våld av föräldrar och andra vuxna, särskilt flickor med oskuldskrav.

Senast uppdaterad: 2024-03-07