Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld

Sexuella övergrepp har ofta stor inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa. Forskning visar att det inte bara är de omedelbara effekterna av sexuella övergrepp som påverkar individen. Övergreppen kan även leda till sjukdomar senare i livet.

Den som har blivit utsatt för sexuellt våld får sällan svåra fysiska skador. Många drabbas dock av en akut stressreaktion. Omständigheterna vid övergreppet och förloppet efteråt kan ha stor betydelse för konsekvenserna på lång sikt. Omvärldens bemötande och reaktioner efter övergreppet kan också påverka den utsatta personens förutsättningar att hämta sig och gå vidare.

Omedelbara skador

De fysiska skadorna efter ett sexuellt övergrepp är ofta mindre omfattande. De kan till exempel bestå av ytliga blåmärken och skrapmärken. Dessa kan ha uppstått genom att gärningsmannen hållit fast offret eller genom att offret har försökt värja sig. Skador i underlivet är ovanliga. Om individen blir paralyserad och inte gör motstånd är risken för skada mindre.

Skador i underlivet

Om det uppstår skador i underlivet syns dessa vanligen på de yttre könsorganen och analområdet. Vid vaginal penetration kan längsgående sprickor i huden och slemhinnan uppstå. I en del fall kan det även bli djupare inre skador i slidan eller livmoderhalsen. Detta kan leda till rikliga blödningar och stora blodförluster som kräver akuta kirurgiska ingrepp. Om förövaren fört in ett föremål i slida eller ändtarm uppstår oftare allvarligare skador. Kvinnor som uppnått klimakteriet kan lättare få skador på grund av att slemhinnorna i slidan är sköra och mindre elastiska.

Skador på andra kroppsdelar

Den vanligaste typen av skador är blåmärken och skrapsår på överarmarna, insidan av låren och skinkorna. I samband med orala övergrepp i munnen kan det uppstå små punktformade blödningar under huden (petekier). Det förekommer även blåmärken i munhålan, tandskador eller skador på läpp- och tungband. Förutom blåmärken ses ofta rivsår, bett- och sugmärken. Skador på bröst, ansikte, nacke/hals, huvud och i vissa fall benbrott förekommer ofta hos de sexualbrottsoffer som uppvisar skador.

Män som har blivit utsatta

Kroppsskador är lika vanliga bland manliga som kvinnliga offer. Manliga offer har dock oftare skallskador och benbrott. Anala övergrepp leder framför allt till ytliga skador i och omkring ändtarmen. Skador på de yttre könsorganen är ganska ovanliga och består framför allt av blåmärken och bristningar i huden. Orala övergrepp leder ibland till ytliga skador i svalget.

Stressreaktioner i samband med övergreppet

När en person utsätts för akut stress inträder som regel en rad reaktioner som syftar till kamp eller flykt. Bland annat stiger blodtrycket, pulsen ökar och energin i kroppen fördelas om. Uppfattas faran som oundviklig eller övermäktig kan dock reaktionen bli den motsatta. Individen blir istället paralyserad. Att skador inte uppstår vid sexuella övergrepp beror bland annat på den reflexmässiga paralysen som ofta inträder hos offret.

I efterhand, när faran inte längre är akut, kan känslor av skuld, skam, förödmjukelse, självförakt, hopplöshet, självanklagelser eller rädsla för ytterligare övergrepp ta överhanden. Det är inte ovanligt att man vid en akut stressreaktion även kan få svårt att minnas väsentliga delar av händelsen.

Sexuellt överförbara infektioner

I Sverige är det ovanligt att bli smittad med sexuellt överförbara infektioner i samband med ett enstaka sexuellt övergrepp. Risk finns dock för smitta. När en person blir undersökt inom hälso- och sjukvården efter ett sexuellt övergrepp tas därför prover för de vanligaste och allvarligaste sexuellt överförbara infektionerna som klamydia, gonorré, hepatit och hiv. För att upptäcka om personen har blivit smittad under själva övergreppet behöver provtagningen upprepas.

Oönskad graviditet

Forskning visar att graviditet till följd av ett enstaka sexuellt övergrepp är ovanligt. De graviditeter som uppkommer efter sexuella övergrepp leder ofta till abort vilket kan utgöra ytterligare en påfrestning för den drabbade. I Sverige erbjuds kvinnor som kommer till sjukvården inom 48 timmar efter ett övergrepp ett akut p-piller, ett så kallat dagen-efter-piller.

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

En stor andel av dem som utsatts för sexuella övergrepp upplever allvarliga psykiska stressreaktioner någon gång efter övergreppet. En relativt vanlig följd är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. PTSD är ett allvarligt och långvarigt tillstånd av ångest som kan uppstå efter svåra upplevelser. Det yttrar sig på olika sätt, men har alltid inslag av tre typer av psykiska symtom: återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet.

Symtomen vid PTSD liknar dem vid en akut stressreaktion. Skillnaden är att en akut stressreaktion pågår som längst fyra veckor. Människor som lider av PTSD efter att ha utsatts för sexuella övergrepp uppvisar påtagligt sämre livskvalitet än resten av befolkningen.

Långsiktiga fysiska effekter

Ett stort antal studier visar att sexuella övergrepp även kan ha negativ inverkan på offrets fysiska hälsa på lång sikt. En betydande del av den ökade sjukligheten tros bero på långtidseffekterna av PTSD. PTSD påverkar individens stresshormonnivåer, som i sin tur inverkar på komplexa hjärnfunktioner. Allt från minnesfunktioner till inlärningsförmåga påverkas negativt. Den störda balansen av stresshormoner i kroppen vid PTSD kan leda till en rad fysiska symtom och sjukdomar, såsom autoimmuna sjukdomar, infektioner, inflammatoriska sjukdomar och cancer.

Flera av de vanligaste långvariga smärttillstånden, till exempel fibromyalgi, kroniska buksmärtor och kroniska underlivssmärtor har kopplingar till sexuella övergrepp. Fibromyalgi kännetecknas av smärta och känslighet vid beröring. Det är en vanlig anledning till långa sjukskrivningar bland framför allt kvinnor. Risken att utveckla fibromyalgi är tre gånger så stor för kvinnor som har utsatts för våldtäkt. Kvinnor som utsatts för våldtäkt utvecklar också i stor utsträckning kroniska smärttillstånd i underlivet. 

Brottet som urholkar hälsan. Sexuella övergrepp som orsak till fysiskt och psykiskt lidande” (2010) 

Relaterade ämnesguider

Sexuellt våld
Spårsäkring vid sexuella övergrepp