Sexuellt våld

Sexuellt våld kan beskrivas som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan vara allt från förnedring och trakasserier till våldtäkt. Det kan också handla om att tvinga någon att utföra olika typer av sexuella handlingar. 

Sexuellt våld är ett stort samhällsproblem. I undersökningen "Våld och hälsa" från 2014 svarade drygt en av tio kvinnor och en av hundra män att de utsatts för allvarligare sexuellt våld efter sin 18-årsdag. Med allvarligt sexuellt våld menas i studien med våld eller hot påtvingat samlag eller försök till påtvingat samlag eller liknande handlingar, inklusive sexuellt övergrepp då den utsatta befunnit sig i ett tillstånd utan möjlighet att försvara sig.

Cirka 20 procent av kvinnorna och cirka 5 procent av männen i studien hade efter sin 18-årsdag utsatts för annat, mindre allvarligt, sexuellt övergrepp med inslag av våld, exempelvis mot sin vilja blivit fasthållna, kyssta, smekta eller liknande. 

Världshälsoorganisationen, WHO, räknar även in sexuella trakasserier och sexuell förnedring i begreppet sexuellt våld. Nästan hälften (47 procent) av kvinnorna och 15 procent av männen som deltog i ”Våld och hälsa” svarade att de hade erfarenheter av att efter sin 18-årsdag ha blivit utsatta för någon form av sexuellt våld i enlighet med WHO:s definition, det vill säga sexuellt övergrepp, sexuell förnedring eller sexuella trakasserier. 

Den aktuella partnern uppgavs oftast som förövaren vid allvarligare sexuella övergrepp. Vid mindre allvarliga övergrepp var det vanligast att förövaren var en bekant eller en okänd person. 

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om befolkningsundersökningen ”Våld och hälsa”

Förövare av sexualbrott 

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) utgjorde män 98 procent av antalet personer misstänkta för våldtäkt (exklusive oaktsam våldtäkt) under 2022.

Av de personer som under 2021 lagfördes för sexualbrott var 99 procent män.  

Statistik om våldtäkt och sexualbrott på Brå:s webbplats 

Förövare av våldtäkt ofta bekanta med offret

I en granskning av Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten 2019 av ärenden om våldtäkt mot vuxen var cirka 75 procent av de misstänkta personerna bekant med offret på något sätt. I nästan en tredjedel av fallen hade den misstänkte och offret en nära relation. I nära en femtedel av fallen var den misstänkte en för offret obekant eller så gott som obekant person. I dessa fall hade dock offret och den misstänkte inte sällan haft någon typ av kontakt innan brottet, till exempel på en dejtingsajt. 

Publikation: "Våldsbrott i nära relationer och sexualbrott mot vuxna – En gemensam granskning av polisens och åklagarens handläggning" (Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten 2019) fulltext i kunskapsbankens databas

I Brå:s rapport ”Våldtäkt från anmälan till dom” granskades 785 slumpmässigt valda våldtäktsärenden från 2016. Vanligast var att parterna var bekanta med varandra (46 procent). I 31 procent av fallen hade offer och förövare en nära relation. I 15 procent av ärendena var offer och förövare helt obekanta med varandra.  

3 till 5 procent av ärendena handlade om överfallsvåldtäkter. 

Publikation: "Våldtäkt från anmälan till dom. En studie av rättsväsendets arbete med våldtäktsärenden" (Brottsförebyggande rådet 2019) fulltext i kunskapsbankens databas

En fråga om makt och dominans

Forskning, bland annat i form av intervjuer med förövare, har visat att övergreppen i grunden inte handlar om sexualitet utan om makt och dominans. Sexuellt våld kan därmed bidra till att skapa och upprätthålla bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Det gäller inte bara i den nära relationen utan även i samhället i stort. Rädsla för att bli utsatt kan försämra kvinnors livskvalitet och deras möjligheter att röra sig fritt.

Publikation: "Antologi: Sju perspektiv på våldtäkt" (Nationellt centrum för kvinnofrid 2010) fulltext i kunskapsbankens databas

Skuldbeläggande av offret

I en avhandling från Göteborgs universitet har författaren undersökt varför människor skuldbelägger personer som utsatts för våldtäkt. Avhandlingen visar att skuldbeläggande av våldtäktsoffer mest har att göra med de personliga faktorerna hos den som skuldbelägger, snarare än de faktiska omständigheterna runt våldtäkten.

Till exempel skuldbelägger de som tror på våldtäktsmyter mer än de som inte tror på dessa. Med våldtäktsmyter avses förutfattade meningar som att bara vissa typer av människor våldtar, att de flesta anklagelser om våldtäkt är falska eller att en förövare som druckit alkohol har mindre ansvar för sina handlingar. 

Avhandling: "Blaming victims of rape: studies on rape myths and beliefs about rape" (Göteborgs universitet 2018) fulltext i kunskapsbankens databas

Förutfattade meningar när det gäller våldtäkt och våldtäktsoffer riskerar att osynliggöra de händelser och personer som inte stämmer med hur vi tror att det ska vara. Detta kan leda till att sexuella övergrepp inte polisanmäls och att de utsatta inte söker hjälp.

Rättens syn på sannolik förövare

Det finns forskning som visar att risken att åtalas och fällas för våldtäkt är avsevärt högre för personer som kan uppfattas som avvikande. Det rör sig om män som har låg social status: arbetslösa, personer med låg utbildning, kriminellt belastade, missbrukare eller invandrare. Men det finns också studier som pekar på att detta delvis kan förklaras genom ärendenas karaktär. Brå:s rapport ”Våldtäkt från anmälan till dom” visar att anmälningar med misstänkta med utländsk bakgrund och/eller låg utbildning ofta görs i närmare anslutning till brottet och det är vanligare att det ingår andra brott i anmälan, till exempel grov kvinnofridskränkning. Dessa faktorer ger bättre förutsättningar för bevisföringen.

Publikation: "Våldtäkt från anmälan till dom. En studie av rättsväsendets arbete med våldtäktsärenden" (Brottsförebyggande rådet 2019) fulltext i kunskapsbankens databas

---

Relaterade ämnesguider

• Ämnesguide: Rättsväsendets ansvar
• Ämnesguide: Behandling av sexualbrottsförövare
• Ämnesguide: Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer
• Ämnesguide: Män som våldtäktsoffer
• Ämnesguide: Sexualbrottslagstiftningen