Ämnesguider om våld i nära relationer

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella och homosexuella parrelationer och om våld i andra familje- och släktrelationer, samt om barn som upplevt våld i sin familj. 

Den vanligaste formen av våld i nära relationer är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. 

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. 
Ämnesguide om våld i nära relationer

VÅLDETS UTTRYCK OCH MEKANISMER

Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara både fysiskt och psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den som utsätts för våldet.
Ämnesguide om våldets uttryck och mekanismer

MEDICINSKA OCH PSYKOSOCIALA KONSEKVENSER 

Våld i nära relationer har en djup inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt. 
Ämnesguide om medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer

MÄNS UTSATTHET FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER

Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt visar undersökningar att även hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar. 
Ämnesguide om mäns utsatthet för våld i nära relationer

DÖDLIGT VÅLD mot kvinnor

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att den största bakomliggande förklaringen till våldet är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv. 
Ämnesguide om dödligt våld mot kvinnor

FÖRÖVARE

Kontroll och maktbehov är en viktig drivkraft bakom utövandet av våld i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet. 
Ämnesguide om förövare av våld i nära relationer

BEHANDLING AV förövare

Behandlingsprogram för förövare dömda för våld i nära relationer har funnits i ett par decennier. I Sverige har sådana program använts inom kriminalvården sedan 80-talet. 
Ämnesguide om behandling av förövare dömda för våld i nära relationer

GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING

Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 som en del av Kvinnofridsreformen. Brottsrubriceringen är unik till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.
Ämnesguide om grov kvinnofridskränkning

UPPBROTTSPROCESSEN

Vilka omständigheter som leder till att våldsutsatta gör ett aktivt val att lämna en våldsam relation är en fråga som får allt större uppmärksamhet. Särskilt har kvinnors uppbrott från manliga förövare studerats. 
Ämnesguide om uppbrottsprocessen

Våldets kostnader

Mäns våld mot kvinnor är inte enbart ett allvarligt hot mot kvinnors säkerhet och rättigheter. Det innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, individen och framtida generationer.
Ämnesguide om våldets kostnader