Våld i nära relationer

Kaffekopp med utspillt kaffe över en soffa.

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer. 

Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Läs om våld i nära relationer

VÅLDETS UTTRYCK OCH MEKANISMER

Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara både fysiskt och psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den som utsätts för våldet.
Läs om våldets uttryck och mekanismer

MEDICINSKA OCH PSYKOSOCIALA KONSEKVENSER 

Våld i nära relationer har en djup inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt. 
Läs om medicinska och psykosociala konsekvenser av våld i nära relationer

MÄNS UTSATTHET FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER

Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt visar undersökningar att även hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar. 
Läs om mäns utsatthet för våld i nära relationer

DÖDLIGT VÅLD

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att den största bakomliggande förklaringen till våldet är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv. 
Läs om dödligt våld

FÖRÖVARE

Kontroll och maktbehov är en viktig drivkraft bakom utövandet av våld i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet. 
Läs om förövare

BEHANDLING AV MÄN SOM UTÖVAT VÅLD 

Behandlingsverksamheter för män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer har bedrivits inom svensk kriminalvård sedan 1980-talet och byggts ut under 1990-talet. Arbetet sker lokalt och i samverkan med polis, åklagare, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt frivilligorganisationer. 
Läs om behandling av män som utövat våld i nära relationer

GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING

Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 som en del av Kvinnofridsreformen. Det är unikt till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.
Läs om grov kvinnofridskränkning

UPPBROTTSPROCESSEN

Vilka omständigheter som leder till att våldsutsatta gör ett aktivt val att lämna en våldsam relation är en fråga som får allt större uppmärksamhet. Särskilt har kvinnors uppbrott från manliga förövare studerats. 
Läs om uppbrottsprocessen

Våldets kostnader

Mäns våld mot kvinnor är inte enbart ett allvarligt hot mot kvinnors säkerhet och rättigheter. Det innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, individen och framtida generationer.
Läs om våldets kostnader

Skriv ut