Dödligt våld i nära relationer
Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att det största bakomliggande motivet till dödligt partnervåld mot kvinnor är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv.
När en kvinna dödas av nuvarande eller tidigare partner är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot.
En studie från VKV, Västra Götalandsregionen kompetenscentrum om våld i nära relationer, lyfter fram delvis olika omständigheter som föregick det dödliga partnervåldet för manliga respektive kvinnliga förövare. Det var vanligare att de manliga förövarna i studien drevs av en känsla av äganderätt över offret, med tilltagande svartsjuka, kontrollerande beteenden och stalkning. Manliga förövare planerade i högre utsträckning mordet innan det utfördes. Endast manliga förövare hade begått självmord i samband med gärningen.
De kvinnliga förövarna hade oftare själva utsatts för våld av partnern innan mordet, som jämfört med manliga förövare oftare skedde i ett sammanhang där gärningen inte var planerad. För både kvinnliga och manliga förövare var ett stundande hot om separation och en ökande rädsla för en osäker framtid en del av omständigheterna som ledde fram till gärningen.
En svensk studie från 2017 pekar på en ökning av antalet fall av dödligt våld som inte föregåtts av några rapporter om våld i relationen. Hur ofta en kvinna dödats av sin partner utan att det förekommit våld tidigare är dock omöjligt att veta. Detta eftersom allt våld inte polisanmäls.
Omkring 15 fall om året
Under 2022 dödades tio kvinnor i Sverige av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med. Antalet fall var en minskning med fem fall jämfört med året innan. Inga fall av dödligt våld mot män i parrelation förekom under året.
Under åren 2017 till och med 2020 har omkring 15 kvinnor om året dödats av en före detta eller nuvarande partner i Sverige. För män är motsvarande siffra strax under tre fall om året.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är dödligt våld i nära relationer en kategori där antalet fall kan variera stort från år till år. Det är därför svårt att dra slutsatser om en ökning eller minskning av våldet enbart baserat på årliga förändringar.
Manliga förövare av dödligt partnervåld
Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor skiljer sig åt jämfört med förövare av annat dödligt våld, visar en svensk studie. De är i genomsnitt betydligt äldre, har en mer stabil tillvaro och är i mindre utsträckning arbetslösa vid tiden för brottet än män som begår annat dödligt våld.
Runt hälften av förövarna av dödligt våld mot kvinnor är inte tidigare dömda för något brott. De som redan förekommer i kriminalregistren är mindre kriminellt belastade än förövare av annat dödligt våld. Bara en fjärdedel av dem har tidigare dömts för våldsbrott.
Depressioner och ångest är vanligt förekommande hos förövarna, liksom att ha varit påverkad av alkohol vid tiden för brottet. Andelen fall av dödligt våld där förövaren druckit alkohol har dock minskat.
I omkring en femtedel av fallen tar gärningsmannen sitt liv i samband med gärningen.
I en rapport från Brå om dödligt våld och psykisk ohälsa framkommer att en betydligt mindre andel av de män som begått dödligt partnervåld vårdats i psykiatrisk slutenvård året före brottet (10 procent), jämfört med motsvarande andel av kvinnor som dödat en partner (25 procent).
Också jämfört med manliga förövare av annat dödligt våld var allvarlig psykisk ohälsa som krävt sjukhusvård mindre vanlig hos män som dödat sin partner.
Kvinnliga förövare av dödligt partnervåld
Jämfört med manliga förövare av dödligt partnervåld är kvinnliga förövare oftare arbetslösa och har oftare vårdats inom psykiatrin.
Enligt en rapport från Brå 2008 hade runt hälften av fall av dödligt partnervåld mot män föregåtts av att kvinnan utsatts för våld av sin partner.
Resultaten från en svensk studie om förövare av dödligt våld i Sverige 1995–2001 visade att långt fler av de kvinnliga förövarna hade utsatts för sexuella övergrepp som barn eller vuxit upp med en vårdnadshavare som haft psykiska problem eller psykisk sjukdom. Studien visade också att de kvinnliga förövarna av dödligt våld i nära relationer i mycket högre grad än de manliga förövarna hade hotats eller utsatts för våld av offret innan brottet skedde.
En annan svensk studie publicerad 2016 analyserade morddomar från svenska tings- och hovrätter under perioden 1986–2005 där den dömda var en kvinna. Studien visade att 76 procent av kvinnorna som dömts för att ha dödat sina manliga partner hade själva tidigare utsatts för våld inom ramen för relationen.
Det dödliga partnervåldet mot kvinnor har minskat
Sedan början av 2000-talet har dödligt våld mot kvinnor i nära relationer minskat med närmare 20 procent. Tidigare kartläggningar har visat att antalet fall minskade redan på 1990-talet jämfört med 1970-talet. Tänkbara anledningar till minskningen som Brå tar upp är samhällets olika insatser mot våld i nära relationer, men också ett ökat ekonomiskt oberoende för kvinnor.
Olika sammanhang
En kartläggning från Brå visar att när kvinnor respektive män drabbas av dödligt våld sker det i olika sammanhang. När kvinnor dödas är det vanligast att gärningspersonen är en nuvarande eller tidigare partner. Motiven är oftast svartsjuka eller separation. En annan vanlig orsak är psykisk ohälsa hos gärningspersonen. Dödligt våld från andra familjemedlemmar är också vanligt när brottsoffret är en kvinna. Brottsplatsen är i 80 procent av fallen någon av de inblandades hem eller det gemensamma hemmet.
När män faller offer för dödligt våld är det i stället vanligt att någon av de inblandade tillhör den kriminella miljön och att gärningspersonen inte är en familjemedlem. Även för män är hemmet den vanligaste brottsplatsen, men andelen är lägre (40 procent). För män är det också vanligt att det dödliga våldet sker på offentlig plats (27 procent av fallen, mot 8 procent för kvinnor).
Relaterade ämnesguider
- Ämnesguide: Våld i nära relationer
- Ämnesguide: Polisens ansvar
- Ämnesguide: Åklagarens ansvar
- Ämnesguide: Domstolens ansvar
- Ämnesguide: Rättsprocessen – från anmälan till åtal
- Ämnesguide: Rättsprocessen – från åtal till dom
- Ämnesguide: Kriminalvårdens ansvar
- Ämnesguide: Hedersrelaterat våld och förtryck
Utredningar av dödligt våld
Socialstyrelsen har granskat 44 fall där en vuxen kvinna eller man dödats eller utsatts för försök till dödligt våld av partner under åren 2018–2021. I 35 av de granskade fallen handlade det om kvinnor som utsatts för brott av en manlig partner eller tidigare partner. Nio av fallen handlade om män som utsatts för brott av en kvinnlig partner eller tidigare partner.
Av de 35 kvinnor som utsatts för brott av en manlig partner hade 25 utsatts för våld av gärningspersonen tidigare. När det gäller de nio män som utsatts för brott av en kvinnlig partner hade fem utsatts för tidigare våld av kvinnan. I tre av de nio fallen hade kvinnan (gärningspersonen) utsatts för våld av mannen före brottet.
I lite mer än hälften av fallen hade brottet begåtts i samband med en separation. I ett fall fanns det ett hedersmotiv och i ett annat fall fanns det tecken på att motivet var hedersrelaterat.
Socialstyrelsen pekar på brister i samhällets arbete för att skydda våldsutsatta och förhindra och förebygga att våld utövas. Det handlar bland annat om att socialtjänsten inte frågar om våldsutsatthet eller våldsutövande mot närstående; om att riskbedömningar saknas; och att hälso- och sjukvården inte informerar socialtjänst och polis om risken att en patient ska utöva våld mot närstående.
Lästips i kunskapsbanken
Forskare i kunskapsbanken
