Dödligt våld mot kvinnor

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att det största bakomliggande motivet till våldet är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med separation eller med svartsjuka som motiv. 

När en kvinna dödas av nuvarande eller tidigare partner är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot. Nära hälften av brotten har föregåtts av anmälningar till polisen. Men en svensk studie från 2017 pekar på en ökning av antalet fall av dödligt våld som inte föregåtts av några rapporter om våld i relationen. Hur ofta en kvinna dödats av sin partner utan att det förekommit våld tidigare är dock omöjligt att veta. Detta eftersom allt våld inte polisanmäls. 

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 

En kartläggning från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att när kvinnor respektive män drabbas av dödligt våld sker det i olika sammanhang. När kvinnor dödas är det vanligast att gärningspersonen är en nuvarande eller tidigare partner. Motiven är oftast svartsjuka eller separation. En annan vanlig orsak är psykisk ohälsa hos gärningspersonen. Dödligt våld från andra familjemedlemmar är också vanligt när brottsoffret är en kvinna. Brottsplatsen är i 80 procent av fallen någon av de inblandades hem eller det gemensamma hemmet. 

När män faller offer för dödligt våld är det i stället vanligt att någon av de inblandade tillhör den kriminella miljön och att gärningspersonen inte är en familjemedlem. Även för män är hemmet den vanligaste brottsplatsen, men andelen är lägre (40 procent). För män är det också vanligt att det dödliga våldet sker på offentlig plats (27 procent av fallen, mot 8 procent för kvinnor).  

Dödligt våld i Sverige 1990–2017. Omfattning, utveckling och karaktär” (2019) 

Omkring 13 fall om året 

De senaste sammanställningarna från Brå visar att i genomsnitt 13 kvinnor har dödats i Sverige av en före detta eller nuvarande partner under perioden 2008-2017. 

Sedan början av 2000-talet har dödligt våld mot kvinnor i nära relationer minskat med närmare 20 procent. Tidigare kartläggningar har visat att antalet fall minskade redan på 1990-talet jämfört med 1970-talet. Tänkbara anledningar till minskningen som Brå tar upp är samhällets olika insatser mot våld i nära relationer, men också ett ökat ekonomiskt oberoende för kvinnor.     

Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014” (2015) 

Dödligt våld i Sverige 1990–2017. Omfattning, utveckling och karaktär” (2019) 

Under 2018 dödades dock 22 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med. Antalet fall var en ökning jämfört med tidigare år. Brå betonar i en rapport att det inte är ovanligt att antalsmässigt små kategorier uppvisar ganska stora variationer från år till år. 

Konstaterade fall av dödligt våld. En granskning av anmält dödligt våld 2018” (2019) 

Manliga förövare av dödligt partnervåld

Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor skiljer sig åt jämfört med förövare av annat dödligt våld, visar en svensk studie. De är i genomsnitt betydligt äldre, har en mer stabil tillvaro och är i mindre utsträckning arbetslösa vid tiden för brottet än män som begår annat dödligt våld. 

Runt hälften av förövarna av dödligt våld mot kvinnor är inte tidigare dömda för något brott. De som redan förekommer i kriminalregistren är mindre kriminellt belastade än förövare av annat dödligt våld. Bara en fjärdedel av dem har tidigare dömts för våldsbrott. 

Depressioner och ångest är vanligt förekommande hos förövarna, liksom att ha varit påverkad av alkohol vid tiden för brottet. Andelen fall av dödligt våld där förövaren druckit alkohol har dock minskat. 

I omkring en femtedel av fallen tar gärningsmannen sitt liv i samband med gärningen. 

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 

Kvinnliga förövare av dödligt partnervåld

Varje år dödas i genomsnitt fyra män av en kvinna som de har eller har haft en nära relation med. I runt hälften av fallen har brottet föregåtts av att kvinnan utsatts för våld av sin partner. 

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007” (2008) 

Jämfört med manliga förövare av dödligt partnervåld är kvinnliga förövare oftare arbetslösa och har oftare vårdats inom psykiatrin.  

Intimate partner homicide rates and characteristics” (2017) 
"Psykisk hälsa bland fängelsedömda kvinnor i Sverige" (2014)

Resultaten från en svensk studie om förövare av dödligt våld i Sverige 1995–2001 visade att långt fler av de kvinnliga förövarna hade utsatts för sexuella övergrepp som barn eller vuxit upp med en vårdnadshavare som haft psykiska problem eller psykisk sjukdom.

Studien visade också att de kvinnliga förövarna av dödligt våld i nära relationer i mycket högre grad än de manliga förövarna hade hotats eller utsatts för våld av offret innan brottet skedde.

"Women who kill: a comparison of the psychosocial background of female and male perpetrators" (2008) 

Utredningar av dödligt våld

Sedan 2008 har Socialstyrelsen i uppdrag att utreda fall när ett barn dödats med anledning av brott, och sedan 2012 när en kvinna eller man dödats av en närstående eller före detta närstående. Utredningsverksamheten ska granska vilken hjälp kvinnan eller mannen har fått av samhället tidigare och vilka åtgärder som vidtagits, eller inte vidtagits, då de sökt stöd. Syftet är att få ett underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor och män utsätts för dödligt våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående. Utredningsverksamheten överlämnar vartannat år en rapport till regeringen.

I rapporten om dödsfallsutredningar 2016–2017 ingick 21 dödsfall som rör vuxna. Av dessa var 19 offer kvinnor. I 20 av de 21 fallen var förövaren en man. Av alla offer hade 17 utsatts för våld före gärningen, och 14 hade dödshotats. I 15 av 19 fall då offret dödats av en partner skedde det i samband med en separation.

Hälften av förövarna hade psykisk ohälsa, hälften hade missbruksproblem och en fjärdedel hade tidigare dömts för våldsbrott mot närstående.

I fyra fall ansågs gärningsmannen ha haft ett hedersmotiv. 

Granskningen visar att frågor om våld inte ställdes av myndigheter i något av fallen, trots att offren ofta haft kontakt med olika samhällsaktörer. Granskningen visar också att riskbedömningar när en kvinna söker hjälp för att hon utsatts för våld inte görs i tillräckligt hög grad. Två brottsoffer hade ansökt om kontaktförbud, men nekats detta trots att hoten som riktats mot dem var mycket allvarliga.

Dödsfallsutredningar 2016–2017” (2018) 

Relaterade ämnesguider

Våld i nära relationer
• Polisens ansvar
• Åklagarens ansvar
• Domstolens ansvar
• Rättsprocessen – från anmälan till åtal
• Rättsprocessen – från åtal till dom
• Kriminalvårdens ansvar
Hedersrelaterat våld och förtryck

Lagändring 2019

Lagen om utredningar avseende vissa dödsfall (2007:606) ska ge regeringen underlag för beslut om åtgärder som kan förebygga att 
1. barn far illa, eller 
2. vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer.

Genom en lagändring 1 januari 2019 ska nu fler fall än enbart dödsfall kunna omfattas av en utredning. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. 

På grund av ändringarna har lagen bytt namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.