Hatbrott mot hbtqi-personer

Hatbrott är ett samlingsbegrepp för brott med rasistiska, främlingsfientliga och hbtqi-relaterade motiv. Konstituerande för hatbrott är motivet att kränka en person på grund av personens grupptillhörighet.

Hatbrott begränsas inte till en specifik brottstyp utan kan ta sig många olika uttryck. De vanligaste brottsrubriceringarna är ofredande och olaga hot, men det kan också handla om grov misshandel och hets mot folkgrupp. 

Hatbrott – kränkning av flera än den enskilda

Hatbrott är inget nytt fenomen, men själva begreppet introducerades i Sverige först i slutet av 1990-talet. Det råder enighet om att brotten är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Hatbrott innebär inte bara en kränkning av den som utsätts, utan kan skapa otrygghet och rädsla även bland personer som identifierar sig på ett liknande sätt som brottsoffret. 

Publikation: "Kunskap och erfarenheter av arbete med våldsutsatta hbtq-personer. Ett kunskapsstöd från RFSL Stödmottagning" (RFSL 2018) fulltext i kunskapsbankens databas

Ingen enskild lagstiftning

I Sverige finns ingen specifik lagtext med rubriceringen hatbrott, men lagstiftningen om olaga diskriminering (brottsbalken 16 kap. 9 §) och hets mot folkgrupp (brottsbalken 16 kap. 8 §) omfattar denna form av kränkningar.

De brottstyper som inte inkluderas där kan istället omfattas av straffskärpningsregeln i brottsbalken (29 kap. 2 § p. 7). Regeln innebär att en gärningsperson som begår ett brott med ett hatbrottsmotiv kan få ett strängare straff. Enligt lagtexten ska det "... särskilt beaktas om ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet". 

En statlig utredning har haft i uppdrag att överväga om det också ska kunna innebära ett strängare straff, om ett motiv för brottet har varit att brottsoffret är av ett visst kön. Utredningen föreslår att kön ska läggas till som en ny grund i den bestämmelse som gäller straffskärpning vid brott som begås med hatbrottsmotiv.

"Ett starkare straffrättsligt skydd : mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön" (SOU 2023:80), 21 november 2023, fulltext i kunskapsbankens databas

Skydd för minoritetsgrupper

Syftet med lagstiftningen som omfattar hatbrott är att skärpa straffen för dem som utsätter personer ur olika minoritetsgrupper för kränkningar. För att en anmäld händelse ska kunna bedömas som ett hbtqi-relaterat hatbrott måste gärningspersonen ha begått brottet på grund av att denne uppfattat brottsoffret som hbtqi-person – oberoende av personens faktiska identitet. Dessutom kan inte förövaren själv tillhöra samma grupp som den utsatta tillhör eller uppfattas tillhöra om brottet ska bedömas som ett hatbrott.

Under 2018 och 2019 stärktes skyddet för transpersoner genom att könsöverskridande identitet eller uttryck lades till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp samt i bestämmelserna om olaga diskriminering. På så sätt ska brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering även omfatta att hota, uttrycka missaktning för eller diskriminera transpersoner.

"Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner". Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU14, på regeringens webbplats


Relaterade ämnesguider

Statistik om hatbrott

Hos Brottsförebyggande rådet (Brå) finns statistik över polisanmälda brott där Brå har identifierat ett hatbrottsmotiv. Statistiken innehåller också uppgifter om hur brotten hanterats av rättsväsendet.

Hatbrottsstatistiken publiceras vartannat år och däremellan publicerar Brå fördjupade statistiska undersökningar på området.

Senast uppdaterad: 2023-12-21