Jämställdhetsmyndigheten

Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism – En kunskapsöversikt

Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism är ett växande, men jämförelsevis litet, forskningsfält. Det saknas kunskapsunderlag kring hur maskulinitet påverkar problem relaterade till våldsbejakande extremism. Syftet med denna rapport, som är gjord på beställning av Center mot våldsbejakande extremism och Jämställdhetsmyndigheten är därför att ge en översikt av forskning kring området.

Rapporten tittar på hur maskulinitet hänger ihop med olika miljöer av våldbejakande extremism. Radikaliseringsprocesserna i de skilda miljöerna är förhållandevis lika. Individer går ofta från att introduceras till kontroversiella åsikter till att omfamna extrema versioner av dessa åsikter genom normalisering, acklimatisering och avhumanisering.

Forskningen pekar också på att unga män inte nödvändigtvis ansluter sig till våldsbejakande extremism av ideologiska skäl, utan för gemenskap, spänning, identitet och liknande individuella behov.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Bortförda barn och unga (2022:25) Delredovisning av uppdraget att kartlägga och sprida kunskap om erfarenheter av hedersförtryck samt annat våld och förtryck kopplat till utlandsvistelse

Jämställdhetsmyndigheten har ett särskilt uppdrag att kartlägga och sprida kunskap om hedersförtryck samt annat våld och förtryck som personer med koppling till Sverige har erfarit under utlandsvistelse. Syftet med uppdraget är att sammanställa och analysera individers berättelser för att bidra till utvecklingen av förebyggande och behandlande insatser i Sverige. 

Jämställdhetsmyndigheten har genomfört en intervjustudie med yrkesverksamma inom bland annat socialtjänst, polis och skola. 31 personer har intervjuats, och de berättar om 171 individer, varav 143 har förts utomlands mot sin vilja, bland annat med syfte att giftas bort, undkomma myndighetsbeslut eller uppfostras enligt föräldrarna kultur eller religion.

I denna delrapport beskrivs genomförandet av uppdraget samt resultat från genomförd intervjustudie. Resultaten är inte generaliserbara till landets samtliga kommuner och är inte en kartläggning av omfattning.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper – våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Regeringen presenterade hösten 2021 ett åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. En av punkterna i programmet var ett uppdrag till Brå att ta fram ett fördjupat stöd för hur den generella kartläggningen av brottsligheten i ett område skulle kunna kompletteras med en bild av hur våldet i nära relationer ser ut och vilka förutsättningar som finns att förebygga sådant våld. Uppdraget innefattade såväl hedersrelaterat våld och förtryck som prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

I enlighet med skrivningarna i uppdraget har detta metodstöd tagits fram av Brå i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och i samråd med Socialstyrelsen. Syftet med metodstödet är att beskriva och förklara hur underlag med koppling till våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan inkluderas i den lokala brottsförebyggande lägesbilden.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att förebygga sexuell exploatering

Denna publikation är en kartläggande litteraturöversikt med syfte att identifiera utvärderade metoder och arbetssätt för att förebygga prostitution, sexuell exploatering av barn, sexuella övergrepp mot barn samt människohandel för sexuella ändamål.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Brister i kunskap, stöd och insatser (2022:21). Redovisning av uppdraget stärkt arbete mot prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck

Jämställdhetsmyndigheten fick 2021 i uppdrag att stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel. I uppdraget ingår att kartlägga förekomsten av, samt sprida kunskap om behov av, särskilda insatser för både vuxna och barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och som utnyttjas inom prostitution eller utsätts för människohandel. Denna rapport redovisar uppdraget.

Rapportens resultat visar att målgruppen barn och vuxna som är utsatta för både hedersrelaterat våld och förtryck och som utnyttjas i prostitution eller utsätts för människohandel finns i Sverige och befinner sig i en oerhörd utsatthet.

Det framkommer att det finns kunskapsluckor hos yrkesverksamma inom socialtjänsten och rättsväsendet om sambandet mellan prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck, och att områdena hanteras i egna stuprör. Det får till konsekvens att delar av utsattheten missas eller prioriteras ned när det gäller vilka insatser av stöd och hjälp som ges till individen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Expertstöd mot människohandel – kända fall 2021

Under 2021 fattade regionkoordinatorerna misstanke om människohandel eller människoexploatering gällande 436 vuxna personer. Av dessa var 142 män, och i princip dubbel så många, 289 personer, var kvinnor. I fem ärenden noterades inte personens kön.

Under år 2021 identifierades 54 barn av regionkoordinatorerna som potentiellt utsatta. Av dessa var 32 flickor, 21 pojkar och i ett fall noterades inget kön.

Statistiken ger en bild av hur många utsatta som kommer till myndighetens kännedom och utgör inte det verkliga antalet offer. Det verkliga antalet offer förväntas vara betydligt högre.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Samverkan för ökad upptäckt av våld (2022:9) Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i samverkan

Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket har tillsammans arbetat med ett flerårigt regeringsuppdrag för att förbättra upptäckten av och öka kunskapen om våld i nära relationer. Arbetet redovisas i en slutrapport som nu lämnats över till regeringen. 

I uppdragets rapport finns slutsatser om hur arbetet med att upptäcka och motverka våld blir framgångsrikt.

Samverkansuppdraget att upptäcka våld bidrar till de jämställdhetspolitiska målen som är beslutade av riksdagen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

86 gömda kvinnor och deras 128 barn. Djupintervjuer med kvinnor som inte kan synas men vill bli hörda

Kerstin Weigl och Petra Erlander har på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten intervjuat kvinnor och barn som lever med särskilt skydd på grund av hot från våldsam man. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Skyddade personuppgifter – oskyddade personer (2022:10)

Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram kunskap om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter.

Antalet personer som lever med skyddade personuppgifter har ökat i Sverige till omkring 24 000 personer år 2021. I många fall handlar det om kvinnor och barn som tvingats flytta på grund av våld och hot från en närstående man eller pappa.

Att leva med skyddade personuppgifter försvårar hela livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn. Det finns stora brister i det långsiktiga stödet till våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Arbetet mot våldsutsatthet under covid-19 (2022:11)

Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen fortsatt att utveckla och sprida arbetssätt till kommuner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck med anledning av covid-19. I uppdraget har ingått att bygga vidare på de resultat och slutsatser som uppnåtts i myndighetens uppdrag om covid-19 och våldsutsatthet som redovisades i februari 2021. Slutsatserna av uppdraget visar bland annat att det finns stora skillnader mellan kommuner i deras arbetssätt mot våldsutsatthet, samt att det finns ett behov av fortsatt utveckling av arbetssätt för att nå grupper i särskild utsatthet.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor (2022:5)

Jämställdhetsmyndigheten har haft tre regeringsuppdrag inom området könsstympning av flickor och kvinnor. I denna rapport redogör Jämställdhetsmyndigheten för resultat, genomförda insatser samt pågående insatser inom uppdragen. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Förstärkt arbete mot prostitution och människohandel (2022:12)

Positiva resultat efter behandling av köpare av sexuella tjänster, visar en studie gjord på en KAST-mottagning i Göteborg. Dessutom återlanseras Resekurage, en informationskampanj som ska uppmärksamma om sexuella övergrepp som begås av svenskar utomlands.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Ekonomisk jämställdhet – en uppföljning av senare års utveckling av det jämställdhetspolitiska delmålet (2022:2)

Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag genomfört en uppföljning av utvecklingen i förhållande till det jämställdhetspolitiska delmålet ekonomisk jämställdhet. I rapporten finns också ett särskilt avsnitt om ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld nämns som en form av våld i hemmet i Istanbulkonventionen. Ekonomiskt våld förekommer vare sig i svensk lag eller i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I Sverige saknas en enhetlig förståelse för begreppets innebörd och det finns olika beskrivningar av hur ekonomiskt våld yttrar sig.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Uppgifter om våld är inget undantag. Redovisning av kartläggning av uppgifter om våld eller andra övergrepp i mål om vårdnad, boende och umgänge

När föräldrar tvistar om barns vårdnad, boende eller umgänge förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp i en majoritet av fallen. I många fall väger dock domstolarna inte in uppgifterna om våld i sina beslut. Det kan ha lett till att barn har tvingats att bo eller ha umgänge med en våldsutövande förälder.

På uppdrag av regeringen har Jämställdhetsmyndigheten granskat 814 tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende och umgänge. I 64 procent av fallen framkom uppgifter om våld eller andra övergrepp. De vanligaste uppgifterna handlar om att en förälder utövar våld eller övergrepp mot ett eller flera barn och att en pappa utövar våld eller övergrepp mot en mamma. Samtliga domar har meddelats efter att Barnkonventionen blev lag i Sverige i april 2020.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Attityder till sexuella trakasserier i Sverige. Resultat från Jämställdhetsmyndighetens undersökning om attityder till jämställdhet, relationer och våld

Jämställdhetsmyndigheten har genomfört en pilotundersökning med fokus på attityder till sexuella trakasserier, sexism och #metoo. Rapportens syfte är att belysa attityder och hur de skiljer sig bland olika grupper av kvinnor och män.

Resultaten av attitydundersökningen visar att toleransen för sexuella trakasserier är mycket låg hos Sveriges befolkning. De unga kvinnorna är i regel de som i störst uträckning tar avstånd från påståenden som ursäktar sexism och sexuella trakasserier eller påståenden som förnekar att dessa uttryck för ojämställdhet är ett problem. De unga männen är tillsammans med de äldsta männen oftast desom tar avstånd i lägst utsträckning.

Resultaten indikerar också att om den som är utsatt inte berättar direkt så sjunker trovärdigheten i högre grad enligt män än enligt kvinnor. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kan arbetsplatsen vara trygg när hemmet inte är det? Hur våld i nära relationer påverkar arbetsförmågan och relationer på arbetsplatsen

Jämställdhetsmyndigheten har tillsammans med Western University i Kanada genomfört en webbenkätundersökning om konsekvenserna av våld i nära relationer för arbetsförmåga, anställda och arbetsplatser. Totalt svarade 859 medarbetare och chefer på länsstyrelserna i Kronoberg, Skåne, Värmland och Västerbotten samt Jämställdhetsmyndigheten på frågorna i undersökningen (55 procent av de tillfrågade). Syftet var att bidra till att öka kunskapen om hur våld i nära relationer påverkar medarbetare, kollegor och chefer. Undersökningen är också en del av arbetet med att förbättra arbetsplatsers möjligheter att upptäcka våld. 

Ungefär en av fem kvinnor och en av tio män uppgav i enkäten att de har erfarenheter av våld i nära relationer. 29 procent hade sett tecken på att en kollega var utsatt för våld.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att förstå våldsbegreppen – en nyckel i arbetsprocessen med det nya examensmålet (2021:22)

En sammanfattning av rapporten Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (2020). 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Världens mest jämställda land? Kvinnors rättigheter 1995–2020

I denna översikt ges en bild av utvecklingen under de 25 år som gått sedan Pekingplattformen antogs. Utblicken är global, men ramas in av Sveriges sex jämställdhetspolitiska delmål.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Prostitution och människohandel 2021:23

Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att stärka arbetet mot att barn, unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel, samt att kartlägga omfattningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Jämställdhetsmyndigheten gav därför forskare vid Göteborgs universitet i uppdrag att genomföra en omfattningskartläggning. Kartläggningen har särskilt fokus på omfattning, villkor, arenor och behov.

I denna rapport redogör Jämställdhetsmyndigheten för uppdraget som även innefattar att samla och sprida kunskap, stödmaterial samt goda exempel på insatser och myndighetssamverkan. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att förebygga könsstympning av flickor och kvinnor. En kartläggning

Den här skriften är till dig som är verksam inom en organisation eller verksamhet som möter flickor och kvinnor som blivit utsatta eller som riskerar att utsättas för könsstympning. Syftet är att visa på åtta verksamheter erfarenheter från sitt arbete, men även att belysa utmaningar, behov och vägen framåt för ett verkningsfullt förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (2021:17)

Denna rapport presenterar svensk utvärderingsforskning om förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck riktat till pojkar och unga män, samt presenterar aktuella förebyggande arbetssätt som riktas till pojkar och unga män som används i Sverige idag.

Kartläggningen är en fortsättning på tidigare regeringsuppdrag och det internationella expertmötet om våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män i en hederskontext som arrangerades i november 2018.

Kartläggningen och analysen i denna rapport visar på att det i Sverige pågår ett ambitiöst men samtidigt småskaligt arbete som riktar sig brett till pojkar och unga män i hederskontext för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Bra behöver bli bättre. Om Sverige och Istanbulkonventionen

Bra behöver bli bättre är ett material om Sverige och Istanbulkonventionen, Europa­rådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Council of Europe Con­vention on preventing and combating violence against women and domestic violence).

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utbildning för ökad kunskap (2021:13) Slutredovisning av uppdrag om utbildning till lärosäten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, 2019–2020

Slutredovisning av Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd i frågor som rör mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Samordning av våldsförebyggande insatser (2021:10)

Den här rapporten redovisar Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att utveckla arbetet med våldsförebyggande insatser med fokus på pojkar och unga män. Uppdraget omfattar att lämna förslag på hur samordningen mellan olika berörda myndigheter kan stärkas när det gäller primärpreventiva våldsförebyggande insatser för att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i ungas partnerrelationer. Uppdraget omfattar också att lämna förslag om hur det våldsförebyggande arbetet kan följas upp på kort och lång sikt. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Covid-19 och våldsutsatthet (2021:8) Slutrapport av uppdrag A2020/01001/JÄM

Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att identifiera och utveckla effektiva arbetssätt för hur kommuner ska kunna sprida information om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt hur kontakt kan etableras med våldsutsatta. Jämställdhetsmyndigheten ska därefter sprida arbetssätten till kommunerna. Genomförandet av uppdraget utgår från de särskilda omständigheter och förutsättningar som råder med anledning av utbrottet av covid-19.

Under uppdragstiden har ett omfattande arbete genomförts och myndigheten har i samverkan med flera aktörer inventerat pågående arbete och spridit information om effektiva arbetssätt. Det har handlat om kampanjer och olika informationssatsningar och arbetssätten omfattar exempelvis tillgängliggörande av information pa flera språk och genom olika kommunikationskanaler. 

I slutrapporten konstateras att många kommuner bedriver ett aktivt arbete for att anpassa och utveckla sina arbetssätt under pandemin. Rapporten visar dock att det finns stora skillnader mellan kommuner, när det gäller information, kunskap och stöd, vilket innebär att samhället tillgodoser våldsutsatta personers rätt till skydd och stöd på olika sätt, beroende på bostadsort. Myndigheten ser dessutom att arbetet som rör grupper i särskild utsatthet såsom våld mot äldre personer, våld mot personer med funktionsnedsättning och våld mot hbtq-personer behöver utvecklas. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet (2021:6)

Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204).

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin (2021:5)

Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204).

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa (2021–2)

Den här rapporten är Jämställdhetsmyndighetens första fördjupade uppföljning av det femte delmålet om jämställd hälsa, att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor (2020:10)

Denna rapport redovisar Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att inventera effektiva arbetssätt för att förebygga könsstympning av flickor och kvinnor (Regeringsbeslut S2018/03926/JÄM). Fokus har varit på aktörer som möter flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning, eller lever med risk för att bli utsatta, samt på fritids- och ungdomsverksamhet och andra mötesplatser.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Långsiktigt arbete för kunskap och samverkan (2020:9)

Jämställdhetsmyndigheten ska vara ett stöd i genomförandet av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor genom att göra strategin känd, stödja samordningen av andra aktörers arbete samt följa upp genomförandet av strategin. 

I Jämställdhetsmyndighetens regleringsbrev för 2019 fick myndigheten i uppdrag att förstärka sina insatser inom ramen för den nationella strategin. Insatserna har haft ett fokus på hedersrelaterat våld och förtryck, barns situation, kunskap och utbildning. De har syftat till att främja en samverkansstruktur för det våldsförebyggande arbetet på nationell nivå.

Denna slutredovisning beskriver myndighetens genomförande av uppdrag om förstärkta insatser utifrån den nationella strategin, hur arbetet med uppdraget har utgått från strategins utgångspunkter och bidragit till uppfyllelse av målsättningarna i strategin samt hur uppdraget skapat förutsättningar för Jämställdhetsmyndighetens långsiktiga och sammanhållna arbetssätt att ge stöd till genomförandet av den nationella strategin.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Denna studie är gjord inom Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Studien har genomförts vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, på uppdrag av och i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten. Berörda är åtta utbildningar på grundnivå för vilka det 2018 och 2019 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Dessa är fysioterapeut-, jurist-, läkare-, psykolog-, sjuksköterske-, socionom-, tandhygienist- och tandläkarexamen.

Ändringen i högskoleförordningen gjordes inom den förra regeringens jämställdhetspolitiska målsättning med styrning av insatser under 2017 till 2026. Det anges i skrivelsen, Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som började gälla den 1 januari 2017.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Styrning ger resultat. Jämställdhetspolitiska åtgärder 2019. Rapport 2020:4

En tydlig styrning mot de jämställdhetspolitiska delmålen gör skillnad. Det visar denna samlade lägesrapport av den svenska jämställdhetspolitiken som publicerats av Jämställdhetsmyndigheten. 

Rapporten redovisar resultaten av de åtgärder som olika aktörer vidtagit förra året, med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen. Analysen visar bland annat att de två delmålen jämställd hälsa och mäns våld mot kvinnor är högt prioriterade inom jämställdhetspolitiken.

Utöver den ordinarie analysen och redovisningen av resultat innehåller rapporten tre fallstudier av satsningar, inom områdena jämställdhetsintegrering i myndigheter, utrikesfödda kvinnors arbetsmarknadsetablering samt förlossningsvården och hälso- och sjukvård som rör kvinnors hälsa.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Misstänkta fall för människohandel i Sverige 2019 – Vuxna

En sammanställning av statistik över misstänkta fall för människohandel i Sverige 2019 gällande vuxna. Sammanställningen har tagits fram inom ramen för den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.

Av de 298 personer som identifierades under 2019 var 202 kvinnor och 46 män, 1 person var av okänt kön, 23 flickor och 26 pojkar. Bland vuxna har en klar majoritet varit utsatta för sexuella ändamål, där kvinnor är offren. Män har utnyttjats framför allt för arbetskraft, tiggeri och kriminalitet. När det gäller vuxna så är de vanligaste ursprungsländerna Rumänien, Nigeria och Bulgarien, men personer från Vietnam, Thailand och Colombia har också identifierats.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Misstänkta fall för människohandel i Sverige 2019 – Barn

En sammanställning av statistik över misstänkta fall för människohandel i Sverige 2019 gällande barn. Sammanställningen har tagits fram inom ramen för den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.

298 personer identifierades som offer eller potentiella offer för människohandel i Sverige under 2019. Av dessa var 49 barn: 23 flickor och 26 pojkar. Bland barn har majoriteten av pojkarna varit utsatta för människohandel för kriminella ändamål. De flickor som misstänkts ha utnyttjats i människohandel har varit främst utsatta för sexuella ändamål, tiggeri eller tvångsäktenskap.

När det gäller fall som rör barn är de vanligaste ursprungsländerna Marocko eller Rumänien, men även ärenden som gäller personer från Afghanistan, Serbien och Nigeria förekommer

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Stödmaterial om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer

Stödmaterialet till den återkommande kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt har fokus på killars våld mot tjejer och våld i nära relationer. Materialet riktar sig till dig som är vuxen och som möter unga, till exempel som förälder, ungdomsledare, skol- eller vårdpersonal.

Det är minst lika vanligt att killar utsätter tjejer för våld i partnerrelationer, som att män utsätter kvinnor. Kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt handlar om att förebygga våld och att hjälpa såväl unga våldsutsatta som förövare att bryta den onda cirkeln.

Syftet med stödmaterialet är att öppna upp för samtal med unga om våld och relationer, samt att tillhandahålla verktyg i det våldsförebyggande arbetet. Såväl kampanjen som stödmaterialet är framtaget av Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och ungarelationer.se.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Inget att vänta på. Handbok för våldsförebyggande arbete

Handboken Inget att vänta på samlar kunskap om våld, genus och prevention på ett och samma ställe. Den ger konkret vägledning för hur ett systematiskt och kunskapsbaserat våldsförebyggande arbete kan genomföras i fem steg.

Handboken är i första hand skriven för strateger inom länsstyrelse, kommun eller civilsamhället. Även den som arbetar våldsförebyggande direkt med barn och unga kan ha nytta av handboken, i likhet med andra tjänstepersoner, chefer och förtroendevalda som har en central roll i att möjliggöra det våldsförebyggande arbetet.

Den nya upplagan är framtagen av Jämställdhetsmyndigheten, i samarbete med civilsamhällesorganisationerna MÄN och Unizon. Inget att vänta på gavs tidigare ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Arbete pågår. Rapport 2020:1. Uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor – återrapportering av regleringsbrevsuppdrag

I rapporten ”Arbete pågår” presenterar Jämställdhetsmyndigheten en samlad uppföljning av Sveriges arbete med den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Rapporten visar att ett omfattande arbete pågår för att genomföra Sveriges nationella strategi när det gäller området mäns våld mot kvinnor.Två tredjedelar av åtgärderna handlar om att utveckla metoder och kunskap. En stor del av åtgärderna handlar också om arbete för att förebygga våld. 

 Men det är tydligt att arbete kvarstår. Bland annat saknas ofta viktiga perspektiv i arbetet, främst funktionsnedsättning och flickors utsatthet för våld. 

Rapporten är resultatet av Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att senast den 31 januari 2020 rapportera en första uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utbildning för ökad kunskap. Rapport 2020:4

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för sju utbildningar på grundnivå. Dessa är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Från och med 1 januari 2019 infördes även examensmålet för tandhygienistexamen. Med anledning av detta gav regeringen Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Det här är en delredovisning om uppdraget att erbjuda kunskapsstöd till högskolor.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att arbeta med barnkonventionen. En analys av myndighetens utvecklingsområden kring den praktiska tillämpningen av barnkonventionen

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Barnkonventionen som lag stärker barns mänskliga rättigheter i praktiken. Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att analysera om det finns behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av barn­konven­tionen inom sitt verksamhets­område. I uppdraget ingår att redovisa de utvecklingsområden som har identifierats och hur dessa kan tas om hand inom myndighetens verksamhet.

I denna rapport presenteras bland annat aktiviteter som har genomförts av myndigheten som är riktade till målgruppen barn och unga, samt de områden där ett tydligare barnrättsperspektiv kan inkluderas.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Våldsprevention i Sverige : En forskningsöversikt

Denna rapport granskar forskning om utvärdering av metoder med genusperspektiv som förebygger mäns våld mot kvinnor på universell och selektiv nivå i Sverige. Rapporten tar också upp ett mindre urval av internationella våldspreventiva metoder som bedöms som relevanta för en svensk kontext. 

Forskning har identifierat en rad framgångsfaktorer för universell våldsprevention, bland annat dessa: 

Det finns evidens för program som riktar sig mot unga, bland annat eftersom de inte hunnit bli alltför påverkade av samhällets normer kring våld.

Program är mer effektiva om de fokuserar på att förändra – snarare än bara informera om – normer och attityder.

I preventivt arbete med pojkar och män har fokus på maskulinitet och normer kring manlighet som understödjer våld, samt insatser som möjliggör en positiv plats för män i arbetet mot våld visat sig vara framgångsrika.

Viss evidens finns för att effekten på attitydförändring är större för män om programmen levereras i könsseparata grupper, än i grupper med både män och kvinnor.

Rapporten är en del av Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag om förstärkta insatser utifrån den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Rapporten har tagits fram av forskare vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utbildning för ökad kunskap. Delredovisning av uppdrag om utbildning till lärosäten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till universitet och högskolor i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Denna rapport är en delredovisning av uppdraget.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Misstänkta fall för människohandel i Sverige 2018 – Barn

En sammanställning av statistik över misstänkta fall för människohandel i Sverige 2018 gällande barn. Sammanställningen har tagits fram inom ramen för den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.

De flesta av barnen har varit utsatta för kriminella ändamål, där det handlar uteslutande om pojkar. Flickor som utnyttjats i människohandel har främst varit utsatta för sexuella ändamål, tiggeri eller tvångsäktenskap.

Antalet ärenden ökade 2018 i jämförelse med året dessförinnan, även gällande antal barn. Samtidigt tros det finnas ett stort mörkertal. Totalt har 262 personer (vuxna och barn) identifierats under 2018 som offer eller potentiella offer för människohandel i Sverige. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Misstänkta fall för människohandel i Sverige 2018 – Vuxna

En sammanställning av statistik över misstänkta fall för människohandel i Sverige 2018 gällande vuxna. Sammanställningen har tagits fram inom ramen för den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.

Bland vuxna har en klar majoritet varit utsatta för sexuella ändamål, där kvinnor är offren. Kvinnor har i andra fall främst utnyttjats för tiggeri och arbetskraft, medan män har utnyttjats framför allt för tiggeri, kriminalitet och arbetskraft.

Antalet ärenden ökade 2018 i jämförelse med året dessförinnan. Samtidigt tros det finnas ett stort mörkertal. Totalt har 205 vuxna identifierats under 2018, var av 163 var kvinnor och 42 var män utsatta eller potentiella utsatta för människohandel i Sverige. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Barn i människohandel. Slutredovisning av regeringsuppdraget att samordna arbetet mot människohandel och exploatering av barn

Jämställdhetsmyndigheten har under 2018 haft regeringens uppdrag att samordna arbetet mot människohandel med barn i Sverige. Denna rapport slutredovisar uppdraget.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Samtal pågår : om hedersrelaterat våld och förtryck

”Samtal pågår: om hedersrelaterat våld och förtryck” är Jämställdhetsmyndighetens dokumentation av det internationella expertmötet om våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män i en hederskontext som arrangerades i november 2018.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kvinnor har det tuffare än män inom politiken. Analys i korthet 2019:2

I denna analys framgår att politiken är en av de mest jämställda sektorerna i Sverige, att den sett till andelen kvinnor och män i stort kan räknas som formellt jämställd, men att det inte råder reell jämställdhet i politiskt arbete. Kvinnor möter bland annat högre krav, utsätts för sexualiserade kommentarer, trakasserier, hot och våld och hoppar av sina politiska uppdrag i större utsträckning än män.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Manual vid misstanke om människohandel. En stöd- och skyddsprocess för offer för människohandel i Sverige

Manual vid misstanke om människohandel är en andra, omarbetad version av den manual som ursprungligen togs fram 2016 av Länsstyrelsen i Stockholm som tidigare hade det nationella samordningsansvaret av arbetet mot prostitution och människohandel i Sverige.

Manualen ger stöd och praktisk väg ledning till yrkesverksamma som kan komma i kontakt med personer som utsatts för människohandel. Den ger en helhetsbild av det stöd och skydd som erbjuds offer för människohandel i Sverige. Manualen tydliggör vilket ansvar olika myndigheter har, vilket metodstöd de har tillgång till via Jämställdhetsmyndigheten samt hur de kan agera och samverka vid människohandelsärenden.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor (2019:9). Delredovisning av uppdrag angående effektiva arbetssätt och metoder för informationsspridning gällande könsstympning av flickor och kvinnor S2018/03926/JÄM (delvis)

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att inventera effektiva arbetssätt och metoder för attitydförändring av och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor (S2018/03926/JÄM (delvis)). Detta är en delredovisning av uppdraget som ska slutredovisas den 1 september 2020.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Samlad kunskap mot sexuella trakasserier (2019:9)

Jämställdhetsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2018 i uppdrag att inom ramen för arbetet med att nå de jämställdhetspolitiska målen samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier. Barns och ungas situation skulle särskilt belysas. Uppdraget slutredovisas den 22 november 2019.

Under uppdragstiden har Jämställdhetsmyndigheten på ett strukturerat sätt kartlagt myndigheters och organisationers arbete mot sexuella trakasserier. Ett flertal myndigheter och andra aktörer som arbetar med att motverka sexuella trakasserier och mäns våld mot kvinnor har ingått i arbetet med kartläggningen. Kartläggningen visar att det finns ett behov av lättillgänglig information om vad sexuella trakasserier är och vilken lagstiftning som gäller, samt vad olika aktörer gör inom området.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Våldsförebyggande arbete med barn och unga. Slutredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07218/RS)

I regleringsbrevet för 2018 fick Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att sammanställa, sprida och utveckla effektiva arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män i en hederskontext. I uppdraget ingick också att sprida och utveckla metoder i universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga, inklusive metoder för att förebygga våld i ungas nära partnerrelationer. Uppdragen har samordnats och delredovisats till Regeringskansliet den 31 december 2018.

I denna rapport slutredovisas Jämställdhetsmyndighetens uppdrag om våldsförebyggande arbete. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel – Stödprocess vid misstänkt människohandel

Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för nationell samordning mot människohandel och för en formaliserad stödprocess till utsatta personer. I denna stödprocess är regionkoordinatorerna ett viktigt led. Enligt regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel fungerar regionkoordinatorerna som stöd till Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Våldsförebyggande arbete. Sammanställning av Jämställdhetsmyndighetens enkät avseende nationellt arbete med våldsprevention

Jämställdhetsmyndigheten har ett uppdrag att sammanställa, sprida och utveckla metoder i universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga. I uppdraget läggs särskilt fokus på metoder för att förebygga våld i ungas partnerrelationer, och med pojkar och unga män i en hederskontext. Myndigheten har som ett led i detta arbete skickat ut en enkät till ett 70-tal aktörer med frågor om vilket våldspreventivt arbete med unga i målgruppen 13–25 år de bedriver.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

En av tre unga kvinnor. Delredovisning av uppdrag om sexuella trakasserier

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag från regeringen att samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier. Denna rapport är en delredovisning av uppdraget som ska slutredovisas till Regeringskansliet den 30 oktober 2019.

Jämställdhetsmyndigheten har i rapporten kartlagt och samlat in information om vilka uppdrag andra myndigheter, organisationer och aktörer har fått om sexuella trakasserier, samt vad de gör inom ramen för sina uppdrag. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Varaktig framgång istället för projekt. Nordiska erfarenheter av våldsförebyggande arbete

Den 15-16 maj 2018 arrangerade Jämställdhetsmyndigheten tillsammans med Regeringskansliet den fjärde internationella konferensen om män och jämställdhet (ICMEO). Denna publikation har tagits fram för att fler ska få möjlighet att ta del av de erfarenheter som delades under konferensen.

Publikationen finns också på engelska. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Lasting success instead of projects. Violence prevention experience in the Nordic countries

This publication describes some of the violence prevention programmes in relation to children and adolescents in the Nordic countries. 

The publication is also available in Swedish. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)