Migrationsverket

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd, visering, medborgarskap och återvandring. 

I Migrationsverkets uppdrag ingår att erbjuda asylsökande boende och pengar till mat under tiden de väntar på besked i sitt ärende. Verket anvisar även kommuner som ska ordna boende för ensamkommande barn, enligt lagen om mottagande av asylsökande. Migrationsverket betalar också ut statlig ersättning till kommuner och landsting för vissa kostnader för personer som fått uppehållstillstånd. Sedan 2016 anvisar Migrationsverket nyanlända till kommuner för bosättning. 

Regleringsbrev, utlännings- och medborgarskapslagen, förordningar och flera internationella överenskommelser och konventioner styr mottagandet av en sökande. När det gäller asylsökande samverkar Migrationsverket även med flera andra myndigheter och organisationer.

För mer information besök Migrationsverkets webbplats

Jämställdhet
Migrationsverket är en av 59 jim-myndigheter med uppdrag att föra in ett jämställdhetsperspektiv i kärnverksamheten. 2015 tog verket fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2016–2018. Planen syftade till att säkerställa att alla sökanden skulle få en individuell och rättssäker prövning oavsett kön, samt att myndigheten skulle utveckla arbetssätt där jämställdhetsperspektivet var en central del av myndighetens kvalitetsarbete och att perspektivet har integrerats i styrning, uppföljning, metodutveckling och kvalitetsmätningar.

Arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheten har nu inkluderats i ett bredare arbete kring likvärdig behandling och styrs numer av Handlingsplan för likvärdig behandling 2019–2020. 

Enligt Migrationsverkets myndighetsinstruktion ska myndigheten ”jämställdhetsintegrera och utforma verksamheten så att jämställda villkor för kvinnor och män respektive för flickor och pojkar uppnås” (Förordning (2019:502) med instruktion för Migrationsverket, § 4, 7).

Regeringsuppdrag om samverkan mot våld
Migrationsverket har tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten ett regeringsuppdrag om samverkan för förbättrad upptäckt av våld. Inom uppdraget finns både myndighetsspecifika och myndighetsövergripande mål. Migrationsverket ansvarar för att samordna arbetet med övergripande information om våld, lagstiftning, skydd och stöd. 

Lifos
Migrationsverkets rätts- och landinformation (Lifos) är en databas för rätts- och landinformation och innehåller information om förhållandena i de länder som de sökande kommer från. Det är i första hand ett arbetsredskap för verkets egen personal, men de delar av materialet som inte är sekretessbelagda kan används av allmänheten. I Lifos kan enskilda med hjälp av sökord finna information om såväl länder som specifika frågeställningar. Källorna i materialet är kontrollerade av Migrationsverkets medarbetare.

För mer information besök lifos.migrationsverket.se

Publikationer i urval

Rättsligt ställningstagande angående prövning av skyddsbehov för personer från Syrien

Säkerhetssituationen i Syrien är fortsatt allvarlig, men konfliktnivån i några av landets provinser har sjunkit. Därmed bedöms inte längre situationen i hela landet vara sådan att alla riskerar att drabbas av urskillningslöst våld.

I ett särskilt avsnitt står att läsa, att till följd av den långvariga konflikten har könsrelaterat våld gentemot kvinnor spritt sig i landet och normaliserats, såsom våld i hemmet, hedersvåld eller tvångsgifte/ äktenskap med minderåriga.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Rättsligt ställningstagande angående prövningen av ansökningar om internationellt skydd m.m. för personer från Somalia. SR 27/2019

I detta rättsliga ställningstagande om Somalia betonas vikten av att utreda klantillhörighet.

Dessutom understryks att frågan om könsstympning alltid ska tas upp i utredningar där det finns indikationer på att det är relevant. Könsstympning är ett exempel på både könsrelaterad och könsspecifik förföljelse. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Är du gift? Utredning av handläggning av barn som är gifta när de söker skydd i Sverige

Migrationsverket, som är den första svenska myndigheten att möta människor på flykt som söker skydd i Sverige, vill genom denna rapport belysa förekomsten av barn som ingått äktenskap och hur dessa tas om hand.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kvinnor under Syrienkonflikten – mönster av utsatthet

Inbördeskriget i Syrien har – likt andra konflikter – könsspecifika konsekvenser. Denna rapport kartlägger därför specifikt hur kvinnor i landet påverkas, bland annat i form av sexuellt våld. De mönster av utsatthet som framträder skiljer sig åt mellan de fyra olika territoriella entiteter som de facto utkristalliserats inom landet under konfliktens gång; kvinnors utsatthet skiljer sig markant mellan områden kontrollerade av (i) regimen, (ii) den så kallade Islamiska Staten, (iii) övrig opposition samt (iv) kurdiska styrkor. Samtidigt finns ett antal generella, könsspecifika problem som tycks påverka kvinnor över hela landet, såsom bristen på reproduktiv hälsa och risken att unga döttrar gifts bort i tidig ålder.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Migrationsöverdomstolens avgörande den 21 oktober 2011

Om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till make eller maka i Sverige och förhållandet har upphört, får fortsatt uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen gör sannolikt att det i förhållandet förekommit våld eller annan allvarlig kränkning av hans eller hennes frihet eller frid. Det ska även göras antagligt att detta är den främsta anledningen till att relationen upphört. Vid bedömningen bör särskilt beaktas de svårigheter som kan föreligga för personer som utsatts för våld i nära relationer att vända sig till polis och andra institutioner eller att överhuvudtaget söka hjälp och berätta om sin situation för omgivningen. I detta sammanhang bör också hänsyn tas till sökandens individuella bakgrund och förutsättningar.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Rättsligt ställningstagande angående utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor

Det rättsliga ställningstagande ska ge stöd för utredning och bedömning av den framåtsyftande risken för kvinnor som åberopar förföljelse på grund av kön. I ställningstagandet tas två olika typerna av förföljelse upp, dels könsspecifik förföljelse och dels könsrelaterad förföljelse.

Förföljelse på grund av kön kan inrymmas under samtliga grunder för förföljelse i flyktingbestämmelsen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)