Socialstyrelsen

Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa 2021. Uppföljning och analys av utvecklingen

Denna kartläggning om orosanmälningar rör 2021. Som en del av kartläggningen har 86 procent av landets kommuner svarat på en nationell enkät.

Totalt gjordes cirka 422 000 anmälningar 2021, att jämföra med cirka 331 000 anmälningar 2018 – en ökning med 27 procent. Den största ökningen skedde mellan 2018 och 2019. Däremot syns en utplaning under 2021 som skulle kunna bero på pandemin och på ändrade arbetssätt de senaste åren.

216 000 barn kom 2021 till socialtjänstens kännedom genom anmälningar, vilket motsvarar 9,8 procent av alla barn i åldern 0-17 år. Polis, skola och hälso- och sjukvård är de största anmälarna och står sammanlagt för knappt 60 procent av anmälningarna 2021, ungefär samma andel som 2018. Andelen anmälningar från polisen har ökat från 21 till 24 procent.

De flesta barnen, två av tre, är i åldern 0-12 år. Andelen barn mellan 0 och 6 år har ökat från 27 till 30 procent. Var femte anmälan handlar om våld i nära relation, en andel som är densamma som 2018.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn – information för dig som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen

Foldern vänder sig till personal som i sitt yrke är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Den tar upp varför man ska anmäla, hur man anmäler och vilken återkoppling det går att få från socialtjänsten.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare

Syftet med den här handboken är att öka kännedomen om lagstiftningen om anmälan om barn som far illa eller misstänks fara illa. Den är i första hand tänkt att vara till hjälp för den som ska göra en anmälan, den som är ansvarig för en verksamhet med anmälningsskyldig personal eller som ska arbeta med att ta fram rutiner för anmälningar.

Innehållet i handboken bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, rättsfall, beslut från Justitieombudsmannen, JO, samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

Det här är den andra omarbetade upplagan av handboken. Sedan den första upplagan publicerades 2014 har vissa lagändringar skett. Bland annat har FN:s konvention om barnets rättigheter blivit svensk lag. Handboken har uppdaterats utifrån det aktuella rättsläget men har inte genomgått någon fullständig revidering. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Meddelandeblad. Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Nr 3/2022

Socialstyrelsen beslutade den 31 maj 2022 om nya föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer. Författningen riktar sig till socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården och träder i kraft den 1 november 2022. Då upphör också de gamla föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer att gälla. 

I detta meddelandeblad redogörs för de ändringar i sak som har genomförts i HSLF-FS 2022:39 (myndigheternas gemensamma författningssamling) jämfört med SOSFS 2014:4.

Här hittar du också Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) i fulltext. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. HSLF-FS 2022:39

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer trädde i kraft den 1 november 2022. De ersätter de tidigare föreskrifterna och allmänna råden (2014:4) som upphört att gälla. 

Författningen riktar sig till socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Föreskrifterna ska tillämpas av socialnämnder och vårdgivare i deras arbete med våld i nära relationer. 

I ett meddelandeblad sammanfattar Socialstyrelsen ändringarna som har gjorts i den nya författningen. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Stödtelefon för våldsutövare och yrkesverksamma

Stödtelefonen Välj att sluta är ett regeringsuppdrag som drivs av Länsstyrelsen Stockholm i samverkan med Manscentrum och i samarbete med Sveriges länsstyrelser. Under perioden 2019 – 2020 var Välj att sluta ett pilotprojekt i Stockholms och Skåne län, men under 2021 blev verksamheten nationell.

Den primära målgruppen för Välj att sluta är vuxna personer som utövar eller riskerar att utöva våld i en parrelation. Sekundära målgrupper är våldsutsatta personer och närstående till våldsutövare och våldsutsatta samt yrkesverksamma inom bland annat socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis.   

Under perioden 22 mars till 1 november 2021 uppgick antalet samtal till 331, varav cirka hälften kom från personer som uppgav att de utövar våld i en nära relation. Merparten av våldsutövarna som ringde, 82 procent, var män. Av dem som ringde hade 78 procent inte tidigare sökt hjälp för sitt våldsbeteende, vilket är en ökning från föregående uppföljning då motsvarande siffra var 56 procent. I samtalen kom det fram att det oftast rörde sig om psykiskt våld följt av fysiskt våld och materiellt våld. I nio fall av tio var våldet riktat mot en partner och knappt en fjärdedel rapporterade om våld mot barn.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2018–2021

Socialstyrelsen har utrett 75 ärenden där barn och vuxna avlidit till följd av brott under åren 2018 till och med 2021. Utredningarna blottar stora brister i samhällets skyddsnät. Trots att brottsoffer och gärningspersoner haft omfattande kontakter med olika samhällsaktörer fick de inte det stöd som behövdes. 

Socialstyrelsen ska under vissa förutsättningar genomföra utredningar när ett barn har dödats eller utsatts för försök till dödligt våld, eller när en vuxen person har dödats eller utsatts för försök till dödligt våld av en närstående eller tidigare närstående. Utredningarnas resultat ska rapporteras till regeringen. Detta är Socialstyrelsens sjätte rapport. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Ett utbildningsmaterial för dig som arbetar inom hälso-­ och sjukvården och tandvården

Detta utbildningsmaterial riktar sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården som kan komma i kontakt med personer som blivit utsatta för våld i sina nära relationer. Syftet med utbildningsmaterialet är att ge kunskap om hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig och vilka konsekvenser det kan få för hälsan samt på vilket sätt det kan uppmärksammas. Materialet är också tänkt att ge personalen stöd i att tillsammans med chefen se över rutiner, arbetssätt och förhållningssätt i mötet med dem som kan ha erfarenhet av våld.

Till utbildningsmaterialet finns även ett chefsstöd och en studiehandledning. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Studiehandledning till Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården och tandvården

Studiehandledningen ger en beskrivning av hur du kan arbeta med utbildningspaketet “Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial”. Handledningen riktar sig främst till dig som leder en verksamhet inom hälso- och sjukvården, som ansvarar för kompetensutveckling eller som håller i utbildningstillfällen. Den riktar sig också till er i verksamheten som är intresserade av leda eller delta i ett gemensamt arbete med materialet. Du som är chef inom en verksamhet i hälso- och sjukvården kan med stöd i denna studiehandledning initiera och stötta utbildningsinsatser hos personalen i syfte att tidigt uppmärksamma våldsutsatthet.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Ett utbildningsmaterial för dig som arbetar inom socialtjänsten

Detta utbildningsmaterial riktar sig till personal inom socialtjänsten som kan komma i kontakt med personer som blivit utsatta för våld i sina nära relationer. Det riktar sig främst till de som inte arbetar med våldsutsatta på en daglig basis, utan som möter personer som har behov av annat stöd, men det kan även vara värdefullt för de som kommer i kontakt med våldsutsatta mer regelbundet.

Syftet med utbildningsmaterialet är att ge ökad kunskap om våld i nära relationer för att socialtjänsten ska kunna arbeta ändamålsenligt i möten med individer som utsätts eller riskerar att utsättas för våld i nära relation. 

Till utbildningsmaterialet finns även ett chefsstöd och en studiehandledning.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Studiehandledning till Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial för socialtjänsten

Studiehandledningen är en beskrivning av hur du kan arbeta med utbildningspaketet “Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – ett utbildningsmaterial”. Du som är chef inom en verksamhet i socialtjänsten som inte specifikt behandlar våldsproblematik kan med stöd i detta material och med denna studiehandledning initiera och stötta utbildningsinsatser hos personalen i syfte att tidigt uppmärksamma våldsutsatthet.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Uppföljning av våld i socialtjänsten. Information om individbaserad systematisk uppföljning av våldsutsatthet och våldsutövande i nära relation

Den här foldern riktar sig till personer med ansvar för kvalitet i stöd och insatser till personer som är utsatta för våld eller utövar våld i nära relation samt ansvariga för arbetet med att identifiera våldsutsatthet och våldsutövande inom socialtjänstens olika målgrupper. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Inventering av vård för flickor och kvinnor som har varit utsatta för könsstympning. Slutrapport – november 2021

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att undersöka vilken vård som erbjuds flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning samt analysera och bedöma i vilken utsträckning vården är jämlik mellan regioner. I denna slutrapport kommer Socialstyrelsen med förslag på hur vården kan förbättras. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Bedömning av hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer. Stöd till socialtjänst och hälso- och sjukvård

Här redovisas ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen att utveckla stöd för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med att upptäcka och bedöma våldsutsatthet i en hederskontext, samt att undersöka förutsättningar för att utveckla liknande stöd för socialtjänstens arbete med våldsutövande i och utanför en hederskontext.

Rapporten vänder sig främst till regeringen och till professionella inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som möter utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller våldsutövare i och utanför en hederskontext. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att möta barn som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården

Du som möter barn i ditt dagliga arbete inom hälso- och sjukvården möter sannolikt barn som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Broschyren är ett stöd för dessa möten.

Här presenteras en kort definition av vad hedersrelaterat våld och förtryck är, vilka tecken våldsutsatta barn kan uppvisa och hur du kan prata med barn om våld. Broschyren redogör också för när och hur man gör en orosanmälan och vad som är viktigt att tänka på i journalföringen i sammanhanget. Utöver det hänvisar broschyren till mer utförliga källor för alla nämnda områden. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Ekonomiskt bistånd. Handbok för socialtjänsten

Handboken om ekonomiskt bistånd för socialtjänsten har reviderats och en ny handbok ersätter nu den tidigare från 2013. Handboken är ett stöd för arbetet inom ekonomiskt bistånd och ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Nya bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer och om barnfridsbrott. Meddelandeblad nr 5/2021

För att förebygga våld och andra övergrepp i nära relationer införs den 1 augusti 2021 nya bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Detta meddelandeblad beskriver kort de nya bestämmelserna. 

Bestämmelserna gäller bland annat att socialnämnden får ett uttalat ansvar att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. För hälso- och sjukvården införs en ny sekretessbrytande bestämmelse, samt ett krav på att personalen särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med utsätter eller har utsatt barnet eller någon närstående till barnet för våld eller andra övergrepp. Slutligen införs också ett nytt brott, barnfridsbrott, som innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i nära relationer.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utreseförbud och barnäktenskapsbrott m.m. – Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Meddelandeblad

För att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck införs nya lagar från den 1 juli 2020. Bland annat införs i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas. Utreseförbud beslutas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden. Ett utreseförbud ska kunna utgöra både hinder mot att utfärda pass samt skäl för att återkalla pass. Det ska även vara straffbart att föra ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud.

Därutöver införs ett nytt brott i brottsbalken, BrB – barnäktenskapsbrott, vilket gör att det blir straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse.

Även en ny straffskärpningsgrund införs som innebär att om ett motiv för ett brott har varit att bevara eller återupprätta heder ska det ses som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet av brottet.

I detta meddelandeblad redogörs för de nya reglerna som träder i kraft den 1 juli 2020. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kartläggning av skyddade boenden i Sverige

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga skyddade boenden för våldsutsatta personer och följa upp kvaliteten på boendena. Kartläggningen bygger bland annat på en enkät som hösten 2019 skickades till 282 skyddade boenden i Sverige. 76 procent besvarade enkäten.

Kartläggningen visar att antalet skyddade boenden, liksom antalet platser, blivit fler i Sverige jämfört med den kartläggning som gjordes 2012. Socialstyrelsen identifierade då 206 skyddade boenden, medan antalet låg på 282 år 2019.

Antalet personer som bott minst en natt på skyddade boenden för våldsutsatta ökade mellan 2012 och 2019, både när det gäller vuxna och barn. Samtidigt finns det vissa grupper som har sämre möjlighet att få skydd och stöd på skyddade boenden, exempelvis kvinnor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, eller missbruk. 

Jämfört med 2012 tar fler boenden också emot tonåriga söner som följer med sina mammor. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer

Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att ta fram metoder för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens behandlingsarbete med våldsutövare i nära relationer. Myndigheten skulle identifiera metoder med lovande resultat eller sätta samman nya metoder för senare prövning och effektutvärdering. Myndigheten har i rapporten också intervjuat 15 verksamheter i Sverige som erbjuder behandling riktat till våldsutövare. 

Rapporten visar att det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd i forskningslitteraturen för att någon behandlingsmetod ska kunna rekommenderas som den som i första hand bör användas.

Socialstyrelsen har identifierat nio metoder med visst vetenskapligt stöd för att förebygga återfall i våld, men de används inte i Sverige. Metoderna med visst vetenskapligt stöd, och metoder som används i Sverige utan sådant stöd, beskrivs i rapporten. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Inventering av vård för kvinnor och flickor som har varit utsatta för könsstympning. Delrapport 1

I delrapporten redovisas antalet kvinnor och flickor som har varit utsatta för könsstympning som har sökt vård och fått en diagnoskod kopplad till könsstympning inom öppen respektive sluten specialist- eller förlossningsvård från 2012 till 2018 i alla sjukvårdsregioner. En kartläggning av vilka typer av vårdåtgärder som erbjuds för denna patientgrupp redovisas också i rapporten. Delrapporten syftar till att redogöra för en inventering av regionala riktlinjer och att ge en bild av forskning om vård av kvinnor och flickor som har varit utsatta för könsstympning. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Ett liv utan våld och förtryck. Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck

Rapporten redovisar resultatet av en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck inklusive barnäktenskap och tvångsäktenskap. Den riktar sig till beslutsfattare, tjänstemän, verksamhetschefer på olika nivåer, yrkesverksamma som möter våldsutsatta och personer som har erfarenheter av våldsutsatthet.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Vägledning för socialtjänsten

Sverige erkänner inga äktenskap där någon eller båda är under 18 år. När barn kommer till Sverige och uppges vara gifta har socialtjänsten samma uppdrag som för andra barn. Vägledningen vänder sig i första hand till personal i den sociala barn- och ungdomsvården.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Plan för utökad samverkan för förbättrad upptäckt av våld i nära relationer. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen i samverkan

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen har tillsammans fått regeringens uppdrag (S2018/03696/JÄM) att ta fram en plan för utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer m.m. åren 2019–2021. Arbetet har samordnats av Socialstyrelsen.

Denna plan beskriver på ett övergripande sätt hur myndigheterna avser att organisera arbetet med frågorna under 2019–2021. Den är tänkt att vara ett verktyg för berörda myndigheter och kommer att utvecklas och revideras under perioden.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Skyddade personuppgifter – Ökat skydd för hotade och förföljda personer. Meddelandeblad nr 1/2019

Den 1 januari 2019 trädde nya lagändringar i kraft som syftar till att förbättra och öka skyddet för hotade och förföljda personer. De nuvarande reglerna om kvarskrivning (som innebär att en person efter att ha flyttat även fortsättningsvis kan vara folkbokförd på sin gamla ort med adress hos Skatteverket) har ersatts av flexiblare regler om så kallad skyddad folkbokföring.

Det har också införts nya regler om att socialnämnden under vissa förhållanden ska kunna ansöka om skyddad folkbokföring för barn. Skatteverket ska vidare lämna stöd till den som har fått skyddad folkbokföring så att skyddet kan upprätthållas.

Därutöver har det införts regler om förstärkt sekretess för uppgifter om personer med skyddad folkbokföring som är parter i mål och ärenden hos myndigheter och domstolar. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa. Nationell kartläggning 2018

Socialstyrelsens första nationella kartläggning av orosanmälningar omfattar helåret 2018. 80 procent av landets kommuner och stadsdelar har deltagit i kartläggningen. Lokala resultat redovisas för såväl kommuner som stadsdelar.

Kartläggningen visar att 331 000 orosanmälningar gjordes i Sverige 2018. 128 000 av dessa (38 procent) ledde till ett beslut om att en utredning skulle inledas.

180 000 barn kom till socialtjänstens kännedom genom anmälningar, vilket motsvarar 8,3 procent av alla barn i åldern 0–17 år. 55 procent av anmälningarna rör pojkar, 45 procent rör flickor. De flesta barnen, två av tre, är i åldern 0–12 år.

Var femte anmälan handlar om våld i nära relation. 39 procent av anmälningarna är relaterade till förälders/vårdnadshavares problematik, 33 procent till barnet självt.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Grundbok BBIC : Barns behov i centrum

I denna grundbok beskrivs arbetet med BBIC i utredningar och vid planering och uppföljning av insatser på individnivå. Grundboken är tänkt att användas vid utbildningar i BBIC både på nationell, på regional och på lokal nivå. 

Reviderad version 2018.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Dödsfallsutredningar 2016–2017

Socialstyrelsen ska utreda fall då ett barn avlidit till följd av brott eller en vuxen avlidit till följd av brott av en närstående eller tidigare närstående person enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall. Detta är Socialstyrelsens femte rapport. Rapporten vänder sig till regeringen, men kan även vara intressant för andra berörda samhällsaktörer inom området.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Förslag på indikatorer för uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Slutredovisning av ett regeringsuppdrag: Deluppdrag 1

Socialstyrelsen har i samråd med representanter från över 30 myndigheter och organisationer samt en referensgrupp tagit fram förslag på indikatorer för uppföljning av målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Förslag lämnas även gällande vilka samhällsaktörer som skulle kunna ansvara för att ta fram respektive indikator.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Vägledning för att uppskatta kostnaden av insatser efter våld

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att ta fram en vägledning till kommuner och landsting för att möjliggöra enhetliga uppskattningar av kostnaden för insatser som föranletts av våld i nära relationer. Vägledningen möjliggör en beräkning av de ungefärliga totala kostnaderna som uppstår i olika organisationer på grund av våld i nära relationer.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Frågor om våld. En kartläggning av hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården frågar om våldsutsatthet och våldsutövande samt användning av bedömningsmetoder

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga förekomsten av rutinmässiga frågor om våld till patienter/klienter inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. I denna rapport presenteras resultat av kartläggningen som innehåller information om bland annat förekomst av frågor som ställs rutinmässigt och på indikation, hur man kvalitetssäkrar arbetet genom exempelvis utbildning och rutiner samt om standardiserade metoder används. Socialstyrelsen lämnar även förslag på aktiviteter för det fortsatta arbetet med att förbättra stödet för våldsutsatta och våldsutövare i nära relationer.   

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Underlag till handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Förslag inom områdena socialtjänst, elevhälsa och hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen (S2017/06724/JÄM) att ta fram förslag inom områdena socialtjänst, elevhälsa och hälso- och sjukvård, som kan tas in i en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Inom ramen för uppdraget har Socialstyrelsen inventerat pågående insatser inom området samt vilka stödbehov som föreligger.

I denna rapport redovisas resultatet av inventeringen och de behov nya eller utökade insatser för att motverka förekomsten av kvinnlig könsstympning som Socialstyrelsen har uppmärksammat. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att samtala med barn. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Det här kunskapsstödet ger en generell och grundläggande bas, till stöd för professionella i att samtala med barn. Stödet riktar sig till alla som har samtal med barn inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Med barn avses alla under 18 år.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Hälso- och sjukvårdens spårsäkring vid sexualbrott. Redovisning av regeringsuppdrag

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att se över om det är lämpligt att genom föreskrifter ålägga hälso- och sjukvården att spara prover från spårsäkringssatser i två år, i enlighet med förslag från 2014 års sexualbrottskommitté. Om Socialstyrelsen bedömer att det är lämpligt ska myndigheten ta fram föreskrifter inom området. 

I denna rapport redovisar Socialstyrelsen sin bedömning att det inte är lämpligt att i författning reglera en skyldighet för hälso- och sjukvården att spara spårsäkringssatser från sexualbrott viss tid, innan ansvaret för att utföra själva spårsäkringen har utretts. Bedömningarna har främst gjorts utifrån kontakter med verksamheter som utför spårsäkring efter sexualbrott, rättsväsendet och andra aktörer. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Analys av socialtjänstens handläggning

I februari 2017 fick Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag om socialtjänstens handläggning av ärenden gällande barn som kommer till Sverige och som uppges vara gifta. Rapporten Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta är en fördjupad analys av socialtjänstens handläggning och ett stöd för socialtjänsten i sitt arbete.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer

Handboken syftar till att ge socialtjänsten och hälso- och sjukvården vägledning på området och tar upp lagstiftning och förarbeten samt kunskap baserad på forskning och erfarenheter från verksamheterna. Den innehåller även avsnitt om familjerätten och förhållandet mellan socialtjänsten och ideella föreningar. Reviderad utgåva som ersätter 2015-4-4. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete

Materialet riktar sig i första hand till legitimerad personal som i sitt arbete möter flickor och kvinnor som är könsstympade, eller flickor som kanske riskerar att bli utsatta för könsstympning, till exempel inom mödrahälsovården, barnahälsovården, förlossningsvården, kvinnosjukvården, elevhälsan och ungdomsmottagningen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kvalitet i skyddade boenden. En enkätundersökning 2016

Socialstyrelsen har för andra året gjort en enkätundersökning bland skyddade boenden för personer som varit utsatta för våld i nära relationer. Syftet var att undersöka kvaliteten i verksamheterna.

Rapporten redovisar resultatet av enkätundersökningen. Det visar bland annat att många barn bor på skyddade boenden och att medföljande tonåriga pojkar har ett sämre skydd. De kan inte i lika hög grad som tonåriga flickor bo i det skyddade boendet med förälder och syskon.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Sex mot ersättning – Utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna

Det här utbildningsmaterialet från Socialstyrelsen handlar om stöd och hjälp till vuxna personer som har fått ersättning för sexuella tjänster. Materialet fungerar också som fördjupning till en webbutbildning om sex mot ersättning. Utbildningspaketet riktar sig både till socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen

Handboken vägleder socialtjänsten för att stärka rättssäkerheten för de barn och familjer som de är i kontakt med. Den kompletterar Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga (SOSFS 2014:6).

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning. En uppskattning av antalet

Socialstyrelsen uppskattar att närmare 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för någon typ av könsstympning, varav cirka 7 000 är flickor under 18 år. De största skattade grupperna är födda i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia. Dessa flickor och kvinnor har genomgått könsstympning innan de kom till Sverige.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kompetenshöjande åtgärder till hälso- och sjukvården om kvinnlig könsstympning

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att vidta kompetenshöjande åtgärder för hälso- och sjukvården när det gäller kvinnlig könsstympning. Denna rapport vänder sig i första hand till regeringen och är en redovisning av hur Socialstyrelsen genomfört uppdraget.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Partnerkontakt : Säkerhetsarbete med våldsutsatta personer när våldsutövaren går i behandling. En studie av försöksverksamhet

Regeringen gav i april 2012 Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla metoder för arbetet med personer som utövar våld mot närstående och som inte är föremål för insatser inom kriminalvården. Uppdraget bestod av fyra delar, varav ett var att genomföra en försöksverksamhet för att ta fram en modell för att förbättra säkerheten för närstående till våldsutövaren. Det är den delen som presenteras i denna rapport.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Sex mot ersättning – Utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn och unga

Utbildningsmaterialet handlar om att ge stöd och skydd till barn och unga som har sex mot ersättning. Skriften utgör tillsammans med en webbutbildning ett utbildningspaket från Socialstyrelsen. Webbutbildningen innehåller en självstudiedel och en del som är avsedd att användas för diskussion och reflektion i grupp. Texten fungerar som ett självständigt studiematerial, men också som en fördjupning till webbutbildningen. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Socialtjänstens stöd till våldsutsatta att hämta personliga tillhörigheter

Socialstyrelsen har inventerat de dokument som används som vägledning inom socialtjänsten när det gäller stöd till våldsutsatta personer som behöver hämta personliga tillhörigheter i hemmet. I rapporten lyfts socialtjänstens ansvar för denna insats fram och några konkreta juridiska frågor diskuteras.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder – Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna

År 2009 gav Socialstyrelsen forskare vid Örebro universitet i uppdrag att undersöka unga vuxnas utsatthet under uppväxten (fysiska, verbala samt sexuella övergrepp, försummelse, bevittnande av våld och egendomsbrott), tillgång till stöd samt nuvarande hälsosituation. Rapporten sammanfattar resultaten av intervjuer med 2 500 unga vuxna om deras utsatthet under uppväxten. En av slutsatserna är att det är viktigt att skapa trygga och konfidentiella vägar för barn att berätta vad de varit med om.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Vägledningen ska stödja hälso- och sjukvården samt tandvården i deras arbete med att identifiera barn som far illa eller riskerar fara illa och fullgöra den lagstadgade anmälningsskyldigheten till socialnämnden. Vägledningen tar även upp skyldigheten att samverka i frågor som rör dessa barn.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kartläggning av interventioner samt risk- och skyddsfaktorer vid våld mot äktenskapsinvandrade eller papperslösa kvinnor

Denna kartläggning visar att det inte finns några utvärderade interventioner för våldsutsatta kvinnor som har flyttat till ett nytt land på grund av äktenskapsinvandring eller som befinner sig i landet som papperslösa flyktingar. Det fanns heller inga studier som undersöker risk- och skyddsfaktorer kopplade till våldsutsatthet hos dessa grupper av utländska kvinnor. I denna rapport beskrivs sökprocessen och kortfattat vilka studier som vi hittade i sökprocessen och som angränsade till studiens syfte.

Publikationen är ursprungligen utgiven av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att även utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kartläggning av interventioner som rör äldre personer som utsatts för våld i en nära relation

Denna kartläggning är en beskrivning av forskningsläget kring utvärderade insatser vid våld mot äldre. Insatserna riktar sig framförallt till våldsutsatta äldre män och kvinnor, personal som möter äldre i sitt yrke och till personer som har utsatt eller riskerar att utsätta äldre för våld.

Publikation är ursprungligen framtagen av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kartläggning av risk- och skyddsfaktorer och interventioner vid hedersrelaterat våld mot kvinnor

Denna kartläggning är en beskrivning av forskningsläget om risk- och skyddsfaktorer för hedersrelaterat våld. Syftet med kartläggningen var även att uppdatera en tidigare kartläggning av interventioner vid hedersrelaterat våld som genomfördes vid Socialstyrelsen 2010.

Publikationen är ursprungligen framtagen av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att även utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att stärka och förbättra arbetet för barn och vuxna som utsätts för våld av närstående

Socialstyrelsen har publicerat ett informationsmaterial om förbättringsområden för att undvika att barn och vuxna far illa. Den riktas till personal inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskolan och skolan. Informationsmaterialet bygger på rapporten om dödsfallsutredningar 2012–2013.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. SOSFS 2014:4

Ändrad: till och med HSLF-FS 2020:59. Från den 1 november 2022 gäller nu istället Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer HSLF-FS 2022:39 (fulltext i NCK:s kunskapsbank)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer började gälla den 1 oktober 2014 och var i kraft fram till den 1 november 2022.

I föreskrifterna och de allmänna råden skärptes kommunernas ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Socialnämnden i kommunen skulle också bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. 

Skriften ersatte Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (2009). Flera av de allmänna råden blev istället föreskrifter och därmed rättsligt bindande istället för vägledande. Nytt i föreskrifterna var också att de gällde hälso- och sjukvården samt tandvården, och inte enbart socialnämnden.

Manual för FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

FREDA är standardiserade bedömningsmetoder tänkta att användas i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer och består av tre instrument och en manual. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet.

I den här vägledningen rekommenderas att frågor om erfarenhet av våld ställs till alla kvinnor som uppsöker mödrahälsovården och vuxenpsykiatrin samt i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Den innehåller även rekommendationer om fortbildning om våld i nära relationer för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende

Vägledningen inleds med ett antal kapitel som belyser socialtjänstens respektive skyddade boendens ansvar för frågor som:
Vem ansvarar för att den enskilda får tillgång till adekvat skyddat boende vid behov?
Vem avgör att en person behöver skyddat boende?
Vem betalar för skyddade boenden?

Därefter följer ett kapitel som behandlar särskilt sårbara gruppers behov av skyddade boenden. Vägledningen avslutas med avsnitt om mer övergripande frågor som:
Ska skyddade boenden vara tillståndspliktiga?
Hur kan skyddade boenden kvalitetsutvecklas?

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag (S 2012/8855 SAM [delvis]) att kartlägga i vilken utsträckning och i vilka situationer socialnämnden använder sin möjlighet att väcka talan om vårdnadsöverflyttningar i samband med våld i familjen eller när den ena vårdnadshavaren har dödat den andra. I uppdraget ingår att kartlägga kommunernas riktlinjer och rutiner när det gäller vårdnadsöverflyttningar i denna typ av situationer.

Kartläggningen ska ge ett underlag för att bedöma om socialnämnden behöver ta ett större ansvar för att uppmärksamma behovet av en vårdnadsöverflyttning. Dessutom ska den visa om några åtgärder behöver vidtas för att socialnämnden ska uppmärksamma frågan i större utsträckning.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer

Vägledningen ger en sammanfattande bild av kunskapsläget om samverkan utifrån forskning, utvärdering, tillsyn och systematiskt utvecklingsarbete. Socialstyrelsen beskriver också i vilka lägen samverkansavtal kan vara lämpligt att använda och föreslår hur samverkan kan utformas och integreras i det dagliga arbetet.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet

Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet innehåller resultatet av Socialstyrelsens granskning av det försäkringsmedicinska beslutsstödet ur ett genusperspektiv. Kunskapsstödet är utgivet av Socialstyrelsen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Brottsoffer och deras närstående. Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp.

Syftet med denna vägledning är att ge en allmän orientering för personal inom socialtjänstens olika delar om det ansvar socialnämnden har att verka för att brottsoffer och närstående får stöd och hjälp.  

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Vårdnad, boende och umgänge. Handbok – stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt

Familjerättshandläggare möter ofta föräldrar i kris som behöver hjälp att kommunicera och se barnets behov. Den nya handboken ska vara ett stöd och hjälpa dem att tillämpa de regler som gäller på området. Handboken tar upp lagstiftning, förarbeten, rättsfall, JO-uttalanden och kunskap baserad på vetenskap och erfarenheter.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen. Meddelandeblad 2/2012

Syftet med detta meddelandeblad är att på ett överskådligt sätt klargöra reglerna för socialnämndens respektive den enskilda utförarens ansvar när utförandet av en insats har lämnats över till en enskild verksamhet, t.ex. en ideell förening. Reglerna gäller särskilt insatser till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 

Meddelandebladet har reviderats i maj 2013. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Interventioner mot våld riktat mot kvinnor med funktionsnedsättning – en systematisk kartläggning och granskning

Rapporten redovisar dels en systematisk kartläggning av interventioner mot våld, som utövas i nära relationer och riktas mot kvinnor med funktionsnedsättning, dels en granskning av det vetenskapliga stödet för interventionernas effekter.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Uppföljning av våld i hälso- och sjukvård och tandvård. Information om individbaserad systematisk uppföljning av våldsutsatthet och våldsutövande i nära relation bland vårdsökande

Socialnämnden har ett ansvar att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. En av förutsättningarna för att socialnämnden ska nå våldsutsatta och våldsutövare med erbjudande om skydd och stöd är att andra samhällsaktörer, såsom hälso- och sjukvården uppmärksammar våld i nära relationer. Den här foldern riktar sig till ansvariga i vården som ansvarar för kvalitet i det arbetet. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Metoder i arbetet med våldsutövare : En förstudie

På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen gjort en förstudie inför sitt kommande arbete för att bidra till utvecklingen av socialtjänstens arbete med våldsutövare i nära relationer. Förstudien beskriver behandlingsmetoder, säkerhetsarbete för kvinnor och barn, erfarenheter av spridning och implementering av metoder och metoder för lokal uppföljning.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Insatser för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem : En kartläggning och granskning av interventioner

Här sammanställs och beskrivs manualbaserade interventioner för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Dessutom ingår i kartläggningen att granska utvärderade interventioner som riktar sig till samma grupp. Man kan konstatera att bristen på utvärderingar av interventioner för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem är stor.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete.

Behandling av män som utövar våld i nära relationer : en utvärdering

På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen utvärderat behandling av män som utövar våld i nära relationer. Utvärderingen visar att många män som sökte sig till behandling minskade sitt våld under uppföljningstiden, som var ett år. Männens psykiska hälsa förbättrades också, och alkohol- och narkotikabruket minskade. Resultaten tyder på att behandling av män kan vara ett verksamt medel för att bekämpa våld mot kvinnor i nära relationer.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Socialnämndens ansvar för god kvalitet oavsett utförare av insatser – socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Syftet med detta meddelandeblad är att på ett överskådligt sätt klargöra reglerna för socialnämndens respektive den enskilda utförarens ansvar när utförandet av en insats har lämnats över till en enskild verksamhet, till exempel en ideell förening. 

Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utveckling och prövning av standardiserade bedömningsinstrument. Slutrapport till regeringen 1 december 2009

Denna rapport är den andra inom ramen för regeringsuppdraget att identifiera och kvalitetssäkra standardiserade bedömningsinstrument för användning i socialtjänstens arbete med kvinnor som utsätts för våld från närstående samt i arbetet med barn som bevittnar sådant våld.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Att uppfylla samhällsansvaret. Förbättrat kunskapsstöd när det gäller socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Slutrapport

Socialstyrelsen har i uppdrag att förbättra kunskapsstödet när det gäller socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Rapporten ger en beskrivning av bakgrund och de hinder och möjligheter som finns inom området samt förslag på åtgärder.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld – Alla kommuners ansvar. Slutrapport från en nationell tillsyn 2008–2009

Länsstyrelsernas tillsyn ger en övergripande bild av kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Tillsynen visar att det finns skillnader i hur kommunerna tar sitt ansvar. Detta innebär att bostadsorten kan avgöra om en våldsutsatt kvinna eller ett barn som bevittnat våld uppmärksammas samt vilken form av stöd och hjälp de får.

Evidensbaserad praktik i socialt arbete

Inom socialt arbete intresserar sig idag allt fler för evidensbaserade metoder och evidensbaserad praktik. Evidensbaserad praktik kan beskrivas som en process i flera steg som bygger på tre kunskapskällor:

• den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter
• brukarens önskemål och värderingar
• den professionelles erfarenhet.

Strategi för samverkan : kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa

Strategin som är framtagen av tre myndigheter ska vara ett stöd för långsiktig, stabil och framgångsrik samverkan till nytta för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. För att hjälpa barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa är det nödvändigt att förskola, skola, barnhälsovård, polis, socialtjänst m.fl. verksamheter samverkar med varandra. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kostnader för våld mot kvinnor. En samhällsekonomisk analys

Med denna rapport vill Socialstyrelsen bidra till en bättre förståelse av omfattningen av våldet och dess effekter på samhället, och kostnaderna för
skador och åtgärder. En rad förslag för att förbättra förutsättningarna för detta lämnas också i slutkapitlet.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Handledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Handledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till poliser och åklagare och ger fakta och bakgrund om kvinnlig könsstympning samt relevant lagstiftning. Handledningen tar upp frågor som man bör tänka på i samband med polisanmälan, t ex när det gäller språkbruket vid förhör, när man använder tolk och vid läkarundersökning.

Våld mot kvinnor med psykiska funktionshinder : förekomst, bemötande och tillgång till stöd

Kvinnor med psykiska funktionshinder som utsätts för våld är en extra utsatt grupp på grund av flera faktorer. Det psykiska funktionshindret i sig innebär en ökad utsatthet, flertalet av dessa kvinnor lider även av andra problem och det är inte ovanligt att de har svårt att få hjälp och stöd från såväl kommun och landsting som andra aktörer. Ytterligare en faktor som bidrar till utsattheten är att kvinnorna ofta är ensamma, utan tillgång till ett socialt nätverk.

Nationellt konsultativt stöd för socialtjänst och andra verksamheter i arbetet mot hedersrelaterat våld

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samråd med länsstyrelserna utreda hur ett nationellt konsultativt stöd för de professionella som kommer i kontakt med ungdomar som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld, kan utformas inom befintlig myndighetsstruktur. Det konsultativa stödet ska i första hand rikta sig till personal inom socialtjänsten.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

”Tack för att ni frågar” – Screening om våld mot kvinnor

Socialstyrelsen har inom ramen för ett regeringsuppdrag om våld mot kvinnor bedrivit ett metodutvecklingsprojekt där kvinnor vid besök på barnmorskemottagningar och ungdomsmottagningar rutinmässigt tillfrågats om våldsutsatthet. Syftet med projektet var att pröva screening om våld som metod.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Barn i skuggan av våldet

Inom Stockholms läns landstings barn- och ungdomspsykiatri finns en specialmottagning för barn som bevittnat familjevåld. Man har där arbetat fram en metod för gruppbehandling av förskolebarn. I denna rapport beskrivs ingående hur behandlarna går till väga i sitt arbete med barnen. 

Som Gud skapade oss : förhållningssätt till kvinnlig omskärelse bland somalier i Malmö

De största grupperna av kvinnor i Sverige som har genomgått kvinnlig omskärelse kommer ursprungligen från Somalia, Egypten, Etiopien, Eritrea och Gambia. Den här studien undersöker attityder mot ingreppet bland somalier i Malmö. Det finns ofta stora skillnader mellan hur män och kvinnor ser på könsstympning. Studien visar att många manliga somalier i Sverige motsätter sig seden och att ingreppet sker i en strikt kvinnlig sfär utan manlig insyn. Studien visar att kvinnorna hade många föreställningar om hur män tänker om könsstympning och kvinnlig sexualitet som inte överensstämde med de manliga intervjupersonernas svar.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)