Konferensprogram 30 maj 2018 – dag 2
Varje seminarieblock har sju parallella seminarier. Deltagarna har önskat seminarium när de anmälde sig till konferensen.
År 2017 började en ny tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla i Sverige. Strategins fyra målsättningar går som en röd tråd genom konferensen och seminarieblocken har dessa mål som teman.
Plats: Stockholm City Conference Centre, Folkets hus
Delar av konferensen kommer att filmas och sändas direkt via SKL Play.
Dag 2, Onsdag 30 maj
08:30 Kongresshallen A+B
- Hur kan arbetet med Agenda 2030 och Istanbulkonventionen stärka arbetet mot våld?
Nya dokument antas både nationellt och internationellt. Men hur innefattar målen i Agenda 2030 våld? Och vad har Istanbulkonventionen för konsekvenser för arbetet i Sverige och Europa? Hur arbetar EU med frågan? Vid seminariet lyfts också hur den nationella strategin påverkar kommuner, regioner och myndigheter i deras arbete. Men hur förhåller sig dessa styrningssignaler till varandra och hur kan de gemensamt bidra till arbetet mot våld?
Medverkande
Anna-Karin Lindblom, chef för jämställdhetsenheten, Socialdepartementet
Anna Maria Corazza Bildt (m), Europaparlamentariker
Emil Broberg (v), 3:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förbundsstyrelse, oppositionsråd landstinget Östergötland
Katarina Sundberg, kanslichef Agenda 2030-delegationen "Agenda 2030-delegationen: I riktning mot en hållbar välfärd", presentation Katarina Sundberg (pdf)
Moderator: Johanna Palmström
- Hur kommer Jämställdhetsmyndigheten att arbeta med våldsfrågorna?
Samtal med Lena Ag, generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten
Moderator: Johanna Palmström
10:00 Paus
10:30 Valbara seminarier | Tema seminarieblock 3 "Effektivare brottsbekämpning"
15. Domstolarnas roll i mål kring kvinnofrid | Rum 307
Seminariet belyser domstolarnas roll i mål som har med kvinnofrid att göra. De mål som i första hand är aktuella är brottmål, exempelvis sexualbrottsmål, brott mot kvinnofrid eller misshandelsmål. I rättskedjan har olika aktörer olika roller och vilken är domstolens specifika roll? Vad är det domstolen har att pröva? Vilka svårigheter ställs domstolarna inför? Betyder en ogillande dom att domstolen inte tror på målsäganden? Och hur kan domstolarna bidra till kvinnofrid på ett rättssäkert sätt?
Medverkande
Marie Hagsgård
Moderator. Konsult med domarbakgrund. Har under lång tid arbetat med bemötandefrågor
Karin Påle-Bartes
Domare i Södertörns tingsrätt. Deltar i Domstolsverkets JIM-arbete
Fredrik Bohlin
Domare i Ystads tingsrätt. Deltar i Domstolsverkets JIM-arbete
16. Hur arbetar polis och åklagare med utredningar om brott i nära relation? Från anmälan till dom – hur går det till och vad händer längs vägen? | Kongresshallen A+B
Seminariet beskriver hur en utredning av brott i nära relation kan gå till, utifrån ett typfall. Hur arbetar polisen och åklagaren med fallet, och hur ser deras samspel och samarbete ut?
Medverkande
Emma Ramstedt
Verksamhetsutvecklare brott i nära relation, Nationella operativa avdelningen, Utvecklingscentrum Väst, Polismyndigheten
Eva Johnsson
Kammaråklagare och ansvarig handläggare för bland annat brott i nära relation inklusive sexualbrott (vuxna) på Utvecklingscentrum Göteborg, Åklagarmyndigheten
17. Islandsprojektet – ett samverkan/samarbetsprojekt vid akuta våldshändelser i familjer med barn | Kongresshallen C
Islandsprojektet startade 2015 och är ett utvecklings- och samarbets-/samverkansprojekt i Västra Götaland mellan polis, åklagare, socialjour, socialtjänst och hälso- och sjukvård vid akuta våldshändelser i familjer med barn. Projektet har starkt barnfokus, att barn skall synliggöras och få stöd och information samt adekvat uppföljning.
Medverkande
Laila Dichter
Gruppchef Polisen, Brott i nära relation, region Väst
David Toresson
Socialsekreterare, Socialtjänst Askim/Frölunda/Högsbo
Carina Eliason
Utvecklingsledare, projektledare för Islandsprojektet, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV
"Islandsprojektet", presentation Carina Eliason (pdf)
Stefan Lind
Kammaråklagare vid Göteborgs Åklagarkammare, specialiserad inom relationsvåld
18. Hedersrelaterat våld och förtyck – förbättrad kunskap om förövarna | Rum 202
En forskningsstudie inom Kriminalvården som ger ökad kunskap om förövarna till hedersrelaterade brott. Studien består av två delmoment, en registerstudie samt djupintervjuer. Den syftar till att öka kunskapen om förövare till hedersrelaterade våldsbrott genom att undersöka om, och i så fall hur, dessa förövare skiljer sig från normalbefolkningen och andra våldsbrottsdömda klienter.
Medverkande
Jenny Yourstone
Forskningsledare, Kriminalvården
"Hedersrelaterat våld och förtryck: mot förbättrad kunskap om förövarna", presentation Jenny Yourstone (pdf)
19. Vilken betydelse kan en ny sexualbrottslagstiftning få? | Rum 300
Den svenska sexualbrottslagstiftningen har under de senaste 20 åren skärpts på flera områden men fortfarande är de fällande domarna få. Nu finns ett förslag på en ny sexualbrottslag, i vilken bland annat en paragraf om samtycke föreslås. Vad innehåller förslaget och hur ser processen ut framåt? Vad behöver göras ytterligare?
Medverkande
Linda Mohlin
Rättssakkunnig, Justitiedepartementet
Marianne Ny
Överåklagare, Åklagarmyndigheten
Film som visades under Marianne Nys presentation: "Consent is everything" (länk till Youtube)
Linnea Håkansson
Styrelseledamot Fatta
20. Forskarsamtal – olika forskningsperspektiv på brottsbekämpning | Rum 201
Hur kan forskningen bidra till en utvecklad och mer effektiv brottsbekämpning? Två forskare inom området ger sina perspektiv. Seminariet innehåller även en kortare redogörelse för hur Brottsförebyggande rådet arbetat med regeringsuppdraget om effektiva polisiära metoder för att förebygga upprepat våld i nära relation.
Medverkande
Susanne Strand
Docent i kriminologi vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet samt adjungerad docent vid Centre for Forensic Behavioural Science vid Swinburne University of Technology, Melbourne, Australien. Fokus i Susannes forskning är riskbedömning och riskhantering inom tre olika områden; partnervåld, stalkning och hedersrelaterat våld.
Presentation Susanne Strand (pdf)
Mari Brännvall
Utvecklingsledare vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) och universitetslektor vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning uppmärksammar polisanmälan vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur kvinnors perspektiv.
"Frigörelse med förhinder", presentation Mari Brännvall (pdf)
Stina Holmberg
Forsknings- och utredningsråd på Brottsförebyggande rådet. Har arbetat med regeringsuppdraget att sammanställa kunskap om polisiära metoder och arbetssätt för att förebygga upprepat våld mot vuxna och barn i nära relationer.
"Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på förövare", presentation Stina Holmberg (pdf)
21. Våldsutövarens tid i Kriminalvården | Rum 203+4
Följ med på en klientresa presenterat genom en fallstudie som beskriver förövarens väg från misstanke om brott till genomförd verkställighet. Seminariet beskriver Kriminalvårdens ansvar och insatser som bedömning av klientens risker och behov, evidensbaserade behandlingsprogram samt reglerande av klientens kontaktmöjligheter med syfte att skydda brottsoffer. Hur sker samverkan med andra myndigheter kring brottsofferslussar och behandling?
Medverkande
Maya Wolinder Lind
Expert, Kriminalvården
Gabriella Boijsen
Utredare, Kriminalvården
Jacob Andersson
Programledare, Kriminalvården
"Klientresan: två förövares väg genom Kriminalvården", presentation Jacob Andersson (pdf)
12:00 Lunch
13:15 Valbara seminarier | Tema seminarieblock 4 ”Förbättrad kunskap och metodutveckling”
22. Dödligt våld i nära relationer – vad kan göras ytterligare? | Kongresshallen A
Vid seminariet presenteras Socialstyrelsens arbete med dödsfallsutredningar av barn och vuxna som dödats, liksom ny forskning kring dödligt partnervåld. Vad kan vi lära av dessa fall? Vilka är offren och förövarna? Vad har gått snett i samhällets insatser? Och hur kan samhället förebygga att barn far illa och kvinnor och män utsätts för våld av närstående? Ett samtal om nuläge och framtida utveckling.
Medverkande
Carina Hällberg
Utredare, Socialstyrelsen
Marie Nyman
Utredare, Socialstyrelsen
"Socialstyrelsens arbete med dödsfallsutredningar", presentation Carina Hällberg och Marie Nyman (pdf)
Shilan Caman
Med dr vid Karolinska Institutet och Rättsmedicinalverket
Viveka Enander
Fil dr i socialt arbete och universitetslektor vid Göteborgs universitet, utvecklingsledare/ forskningsansvarig vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relation, VKV
"Dödligt våld i nära relationer i Västra Götaland 2000-2016", presentation Viveka Enander (pdf)
23. Förändringsarbete med våldsutövande män. Strategier för kvalitetsutveckling | Rum 307
Förändringsarbete med män som utövar eller har utövat våld mot kvinnor som de har eller har haft en (nära) relation till är ett relativt nytt område för kommuner, landsting och regioner att arbeta med. Organisering av verksamheterna och metoderna för förändringsarbetet med våldsutövare skiljer sig ofta åt. Ansvar och huvudmannaskap för arbetet är oklart. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en skrift för att bidra till en fördjupad förståelse av vad som krävs för att göra sådant arbete hållbart och kvalitativt. Skriften utgår från bästa tillgängliga kunskap om förutsättningar för kvalitet i förändringsarbete med våldsutövare i form av befintlig forskning och beprövad erfarenhet från professionella på fältet.
Medverkande
Jenny Norén
Handläggare, särskilt sakkunnig i kvinnofridsfrågor, Sveriges Kommuner och Landsting
Maria Eriksson
Professor i socialt arbete, Ersta Sköndal Bräcke högskola
24. Konkreta verktyg i arbetet mot våld | Rum 300
Socialstyrelsen, länsstyrelserna och NCK har i samverkan arbetat fram konkreta verktyg för yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor, såsom webbstöd för kommuner, webbstöd för vården och webbkursomvåld.se med tillhörande kursledarkurs. Andra exempel är Infogeneratorn och ett metodstöd om intersektionalitet och våld i nära relationer. Vilka erfarenheter har gjorts regionalt och nationellt och vad behövs framöver?
Medverkande
Kristina Olofsson
Utredare, avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten, Socialstyrelsen
Annika Engström
Projektledare, Nationellt centrum för kvinnofrid
"Ett nationellt kompetensstöd", presentation Annika Engström (pdf)
Katarina Edlund
Utvecklingsledare, Länsstyrelsen i Stockholm
"Konkreta verktyg i arbetet mot våld", presentation Katarina Edlund (pdf)
Frida Darj
Projektledare, Länsstyrelsen Skåne
"Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer", presentation Frida Darj (pdf)
25. Hur ser socialtjänstens arbete med våld i nära relationer ut idag | Rum 202
Socialnämnderna i våra kommuner är ytterst ansvariga för sina våldsutsatta medborgare. Men hur ser det ut idag på landets socialkontor? Efterlevs lagstiftningen från 2007 och de allmänna råden och föreskrifterna från 2014? Trycket på socialtjänsten fortsätter att öka när andra och nya samhällsaktörer blir mer aktiva i frågor om våld. Samtidigt är utmaningarna inom socialtjänsten stora. Vilka utmaningar kvarstår idag? Behövs ytterligare skärpningar i lagstiftningen? Här möts forskning och verksamhet för ett samtal om nuläget och om framtiden.
Medverkande
Said Niklund
Förvaltningschef, enheten mot våld i nära relationer Trollhättans stad
Veronika Ekström
Fil dr i socialt arbete, Ersta Sköndal Bräcke högskola
Kerstin Wanhatalo
Handläggare, Sveriges Kommuner och Landstring
27. Våld, sexualitet och hälsa | Kongresshallen C
Ett panelsamtal där ungas sexualitet, attityder och hälsa kopplat till våld lyfts fram. Syftet med seminariet är att ge en aktuell lägesbild. Det finns skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter mellan grupper av unga, framförallt baserat på kön och könsidentitet. Studien ”Våld och hälsa” visar också på kopplingen mellan våld och ohälsa. Hur upptäcker vi och stödjer alla unga?
Medverkande
Anna-ChuChu Schindele
Utredare, Folkhälsomyndigheten
Malte Sundberg
Projektledare, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Mariella Öberg
Doktorand, Nationellt centrum för kvinnofrid
28. Våld som nyckelkompetens – hur gör vi i praktiken? | Rum 201
Arbetet mot våld och dess konsekvenser ska bedrivas utifrån bästa tillgängliga kunskap. Men hur ser vi till att aktuell forskning och evidensbaserad kunskap omsätts till praktisk nytta? Vem ska producera den forskning som ska ligga till grund för framtidens arbete. Hur ska utbildning bedrivas för att ge professionerna bästa förutsättningar? Här möts de aktörer som har kunskapen som arbetsfält.
Medverkande
Inger Jonsson
Forskningssekreterare vid Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forte, presentation Inger Jonsson (pdf)
Ulf Hedbjörk
Utredare vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ)
Universitetskanslersämbetet, presentation Ulf Hedbjörk (pdf)
Sofia Strid
Docent i genusvetenskap och lektor i statskunskap, Örebro universitet
"Våld som nyckelkompetens. Hur gör vi i praktiken?", presentation Sofia Strid (pdf)
Ulla Albért
Tf chef utbildningsenheten, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
"Våld som nyckelkompetens. Hur gör vi i praktiken?", presentation Ulla Albért (pdf)
14:30 Paus
15:00 Kongresshallen A+B
- Avslutning med framtidsspaning
Medverkande i panel: Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet,
Maria Cheung, forsknings- och utvärderingsenheten på Arbetsförmedlingen,
Anneli Häyrén, forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Anna Karin Hildingson Boqvist, tf barnombudsman.
Moderator: Johanna Palmström