Program dag 1

Hela programmet

Se hela programmet som pdf(Uppdaterat 2023-08-28)

Valbara seminarier

Under båda konferensdagarna finns särskilda block då seminariespår äger rum parallellt. Ingen föranmälan sker till seminarierna. Se till att vara i god tid till de seminarier där du vill delta för att vara säker på att få en plats.

Filmning och foto

De plenumföreläsningar som hålls i bankettsalen kommer att filmas och sändas i realtid på nck.uu.se/konferens2023. De föreläsningarna kommer även att textas och läggas upp i efterhand på konferenswebben. Inledningen och plenumföreläsning 1 & 2 sänds i SVT Forum i efterhand. En fotograf kommer att dokumentera delar av konferensen. 

Tisdag 29 augusti

Kl. 8.30 Registreringen öppnar

Fika serveras och utställningen öppnar på plan 1.

Kl. 10.00 Välkommen

Sal: B123

Inledningstal av jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.

Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid presenteras och moderator Gabriella Ahlström hälsar välkommen till konferensen "Arbetet mot våld – kunskap, erfarenheter och metoder".

Kl. 10.15 Plenumföreläsning 1: Våld i ungas nära relationer

Sal: B123

Kunskapen om utsatthet för våld i ungas relationer behöver fortsatt öka bland dem som möter unga. Det ofta ännu mer svårupptäckta psykiska våldet måste belysas särskilt. Det behöver också de åtgärder som kan vidtas i samhället för att motverka våldet. Seminariet fokuserar på tre frågor: Vad visar forskningen om våld i ungas nära relationer? Vad finns det för stöd att få? Vad behöver prioriteras framåt?

Medverkande: Lisa Westfelt, utredare Brottsförebyggande rådet; Monika Sellgren Karlsson, utredare Brottsförebyggande rådet; Carolina Överlien, professor i socialt arbete Stockholms universitet. Moderator: Gabriella Ahlström.

Kl. 11.00 Uppläsning av röster från rapporten om 86 gömda kvinnor och deras 128 barn

Sal: B123

I rapporten ”86 gömda kvinnor och deras 128 barn. Djupintervjuer med kvinnor som inte kan synas men vill bli hörda” berättar kvinnor om att vara utsatt för våld. Rapporten är framtagen inom ramen för Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag om att höja kunskapen om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn.

Uppläsare: Kerstin Weigl, journalist och författare.

Kl. 11.15 Plenumföreläsning 2: Hur kan dödligt våld i nära relationer förebyggas?

Sal: B123

Socialstyrelsen utreder sedan 2012 vissa fall där vuxna kvinnor och män dödas av en närstående eller tidigare närstående person, barnutredningar görs sedan 2008. Syftet är att identifiera systemfel i samhällets skyddsnät.

Seminariet lyfter fram olika aspekter och ny kunskap om dödligt våld i nära relation, bland annat berättar Socialstyrelsen om skade- och dödsfallsutredningarna. Forskning om anhörigas erfarenheter efter dödligt våld i nära relationer samt en kartläggning av omfattning och kännetecken av dödligt våld i ungas parrelationer presenteras också. Syftet med seminariet är att sprida kunskap om dödligt partnervåld samt om brister och missade möjligheter i samhällets insatser både till personer som riskerar att utsättas för våld och till våldsutövare.

Medverkande: Moa Mannheimer, utredare Socialstyrelsen; Shilan Caman, forskare Polismyndigheten samt Karolinska institutet; Karin Örmon, forskningsledare VKV – Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, docent Malmö universitet; Viveka Enander, forskare Göteborgs universitet, VKV – Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Moderator: Gabriella Ahlström.

Kl. 12.00 – Lunch med mingel och utställningsyta

Kl. 13.30 Seminariepass 1

Seminarierna pågår parallellt. Du väljer ett av seminarierna nedan.

1.1 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld: Hur polisen kan arbeta förebyggande med våldsutövare i praktiskt polisarbete

Sal: B3

Polisen har vidtagit åtgärder för ett verkningsfullt brottsförebyggande arbete genom ett fokusskifte där tydligare ansvar läggs på våldsutövaren utan att tappa fokus på den våldsutsatta.

Riskreducerande insatser (RRI) är en nationell brottsförebyggande metod inom polisen som har visat sig framgångsrik i ärenden med särskilt utsatta brottsoffer. Syftet med Riskreducerande insatser (RRI), är att nå fram till hotaktörer genom särskilda samtalsmetoder.

Polis, socialtjänst och Kriminalvården i Malmö arbetar med metoden IPVI (Intimate Partner Violence Intervention) som syftar till att förövarna ska veta att den här typen av brott alltid följs av en reaktion från samhällets sida. Fokus ska flyttas från brottsoffer till förövare.

Medverkande: Kristina Meijer, polisinspektör, förstudieledare och verksamhetsutvecklare, Polisen; Jonas Lander, polisinspektör, projektledare Trygg relation – fri från våld, Polisen; Ulrika Lindh, projektledare Trygg relation – fri från våld, Malmö stad; Susanne Gosenius, brottsoffer- och personsäkerhetssamordnare, polisregion Syd.

1.2a Förbättrad upptäckt av våld: Hela kedjan måste fungera – ett förbättrat arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor

Sal: B1

Könsstympning av flickor och kvinnor har varit ett brott i Sverige sedan 1982 och är en allvarlig kränkning av flickors och kvinnors rättigheter och integritet. Jämställdhetsmyndigheten har sedan 2021 två uppdrag på området som syftar till att samordna arbetet nationellt och att utveckla arbetssätt och metoder för ett förebyggande arbete. På uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, tagit fram ett kunskapsunderlag för ett förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor som presenteras under seminariet.

Nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck berättar om erfarenheter från uppdraget att ta fram och genomföra myndighetsgemensamma informationsinsatser med syfte att få fler flickor och kvinnor att söka vård samt sprida information om lagstiftning mot könsstympning. I seminariet medverkar också Familjecentralen i stadsdelen Sätra i Gävle som arbetar lokalt mot könsstympning. Hur ställer man frågor och pratar om ämnet på ett konstruktivt sätt? Har samarbetet förbättrats professionerna emellan?

Medverkande: Madelene Larsson, utredare Jämställdhetsmyndigheten; Lisa Forsberg, projektledare Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; Eva Asmar, utredare Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck; Anne-Maj Westerlund, barnmorska Region Gävleborg (representerar Familjecentralen i Sätra). Moderator: Hanne Martinek, Socialstyrelsen.

1.2b Starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn: Boende för våldsutsatta – stärkta rättigheter för kvinnor och barn

Sal: B2

Varje år befinner sig cirka 13 000 personer minst en natt i ett skyddat boende för att få skydd från våld. Majoriteten är kvinnor och drygt hälften är barn. Under seminariet diskuteras vilka utmaningar och möjligheter som finns för att säkerställa barns och vuxnas rättigheter, både i skyddat boende och i arbetet för att stödja våldsutsatta till ett långsiktigt boende. Seminariet lyfter även lagförslaget om att skyddat boende ska införas som en ny placeringsform.

Medverkande: Hanna Hansson, nationell samordnare för länsstyrelsernas uppdrag mot mäns våld mot kvinnor; Renée Andersson, handläggare SKR (Sveriges kommuner och regioner); Natalie Söderlind, utredare Barnafrid. Moderator: Maria Johansson, Barnafrid.

1.3 Effektivare brottsbekämpning: Rättsväsendets hantering av sexköpsbrottslighet och synliggörande av statistik gällande människohandel och människoexploatering

Sal: C3

Polisens arbete mot sexköpsbrott med vuxna säljare är ofta inriktat mot så kallade eskortsidor. Arbetet behöver breddas till att omfatta även andra arenor, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Brå har undersökt hur rättsväsendet tillämpar den svenska sexköpslagstiftningen och arbetet har resulterat i två rapporter. Jämställdhetsmyndigheten publicerar kontinuerligt statistik om misstänkt människohandel eller människoexploatering. Vad vet myndigheter om hur många som är utsatta och på vilket sätt? I seminariet lyfts både ny kunskap och hur god samverkan kan utvecklas.

Medverkande: Kristin Franke Björkman, utredare Brottsförebyggande rådet; Emma Patel, utredare Brottsförebyggande rådet; Paulina Bolton, utredare Jämställdhetsmyndigheten. Moderator: Anders Sandberg, Länsstyrelsen Västra Götaland.

1.4 Förbättrad kunskap och metodutveckling: Det osynliga våldet – om våldsutsatthet bland lesbiska, bisexuella och queera kvinnor

Sal: C1

Studier visar att sexuella trakasserier, sexuella övergrepp och sexuellt våld är vanligt förekommande i befolkningen. Kvinnor drabbas i betydligt större utsträckning än män, och homosexuella, bisexuella och transpersoner är generellt mer drabbade än resten av befolkningen. Detta seminarium syftar till att lyfta fram kunskap om våldsutsatthet bland lesbiska, bisexuella och queera kvinnor. Vilka konsekvenser för hälsan får utsatthet för våld? Hur kan vi tillsammans arbeta vidare för att öka kunskapen?
Med utgångspunkt i kunskap om hbtqi-personers hälsa och aktuell forskning diskuteras hur kunskapen kan öka för att synliggöra grupper som annars lätt kan missas i arbetet.

Medverkande: Victoria Carlsson Wahlgren, MUCF; Renita Sörensdotter, Folkhälsomyndigheten; Nicole Ovesen, Nationellt centrum för kvinnofrid/Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet; Maria Tillqvist, kurator RFSL. Moderator: Mika Fogelberg, Folkhälsomyndigheten.

1.5 Arbetet mot våld i en internationell kontext: Internationell utblick med barnet i fokus

Sal: C5   Seminariet genomförs delvis på engelska

Arbetet för våldsutsatta barn, unga och vuxna ser olika ut i olika delar av världen. Seminariet består av tre delar med en internationell utblick med fokus på barn och unga som upplevt våld. Först presenteras preliminära data på våldsutsattheten hos barn och unga som kommit på flykt till Sverige, ett specifikt fokus läggs på utsatthet för sexuella övergrepp och trafficking.

Därefter presenteras hur nationella riktlinjer för omhändertagande av barn och unga efter sexuella övergrepp ser ut i Europa. I en studie som är först i världen kartläggs nationella riktlinjer som även jämförs med WHO:s rekommendationer. Hur väl beaktas WHO:s rekommendationer i de europeiska riktlinjerna?

Avslutningsvis berättar jämställdhetskämpen Marthe Wandous om sitt arbete med att stötta kvinnor och flickor som utsatts för våldtäkt och övergrepp i Kamerun. Tusentals flickor och kvinnor har tvingats fly eller blivit kidnappade och utsatta för barnäktenskap och övergrepp. Tillsammans med organisationen ALDEPA har Marthe arbetat för att stötta överlevare efter våldtäkt och övergrepp för att de ska kunna återvända hem och återuppta sina liv. Marthe Wandou genomför sin del på engelska.

Medverkande: Psykolog Erica Mattelin, doktorand Barnafrid; Professor Laura Korhonen, centrumchef Barnafrid; överläkare Gabriel Otterman, adjungerad universitetslektor vid Barnafrid; Marthe Wandou, ALDEPA (Action Locale pour un Développement Participatif et Autogéré). Moderator: Sandra Skoog, Barnafrid.

1.6 Workshop: Att ge stöd till män och transpersoner som utsatts för våld

Sal: C4

Vad finns det för stöd för män och transpersoner som utsätts för våld i nära relation? Vad finns det för likheter och skillnader gentemot våldsutsatta kvinnor? Krävs det en annan kompetens för att ge dessa grupper adekvat stöd? Under seminariet berättar Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, om sina erfarenheter från de nya stödlinjerna som riktar sig till just män respektive transpersoner. RFSL Stödmottagning berättar om sina erfarenheter och Stickan – en krismottagning för män beskriver hur det ser ut i deras verksamhet. Vad vet vi och vilka är framgångsfaktorerna?

Deltagarna på workshopen kommer få diskutera bemötande och stöd utifrån case (fiktiva ärenden).

Medverkande: Chris-Emelie Denstedt, projektledare Nationellt centrum för kvinnofrid; Johanna Skoglund Jobs, barnmorska och terapeut, Kvinnofridsenheten, Nationellt centrum för kvinnofrid; Suzana Imam, kurator RFSL Stödmottagning; Daniel Winsjansen, samtalsterapeut Stickan – en krismottagning för män. 

Kl. 14.45 – Fika och utställningsyta

Kl. 15.15 Seminariepass 2

Seminarierna pågår parallellt. Du väljer ett av seminarierna nedan.

2.1 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld: Att inkludera våld i nära relationer i kartläggningar för att utveckla arbetet lokalt

Sal: B1

Genom att kartlägga våld kan lokala aktörer bättre ta sig an det brotts- och det våldsförebyggande arbetet tillsammans. Men våld i nära relationer och olika brott som rör mäns våld mot kvinnor inkluderas alltför sällan i den brottsförebyggande lägesbilden.

I seminariet presenterar Brottförebyggande rådet, Brå, och Jämställdhetsmyndigheten ett fördjupat metodstöd för att kartlägga våld i nära relationer, hedersrelaterat våld samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Stockholms stad berättar om pilotprojektet ”Föräldraträffar – Agera tillsammans” som involverar föräldrar och vårdnadshavare i det våldsförebyggande arbetet. Gävle kommun presenterar förebildsarbetet Shanazi hjältar som engagerar unga killar att våga se och agera mot hedersrelaterat våld- och förtryck.

Medverkande: Carl Gynne, utredare Brottsförebyggande rådet; Katarina Eman Risberg, utredare Jämställdhetsmyndigheten; Susanne Tidestrand, samordnare Utbildningsförvaltningen Stockholms stad; Rodin Hajo, verksamhetsledare Shanazi hjältar Gävle kommun. Moderator: Karin Svanberg, Brottsförebyggande rådet.

2.2a Förbättrad upptäckt av våld: Att upptäcka våldsutsatthet och bedöma risk bland barn och unga

Sal: C3

För att upptäcka unga som är utsatta för våld behöver yrkesverksamma ställa frågor. Seminariet lyfter betydelsen av att rutinmässigt ställa frågor om våld till barn och unga samt bedöma risk för fortsatt våld bland barn som lever i en hederskontext.

Barnhälsovården i Region Stockholm och BUP i Kungälv är två lärande exempel som presenterar sitt arbete på området. Det handlar dels om hur rutinfrågor kan användas för att fånga upp tidigare erfarenhet av våldsutsatthet som kan påverka föräldraskapet, dels om erfarenheter av att fråga barn och unga på rutin om våld inom BUP med hjälp av frågeformuläret ”Frågor om våld (FOV) för barn och unga”. I seminariet presenterar också Socialstyrelsen ett nytt bedömningsstöd för socialtjänstens arbete med att bedöma risk för hedersrelaterat våld bland barn från 12 till 17 år. Stödet planeras att släppas för användning inom socialtjänsten under våren 2024.

Medverkande: Anna Fröjlinger, BHV-sjuksköterska och vårdutvecklare BVC Region Stockholm; Mari Brännvall, utvecklingsledare och forskare VKV – Västra götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer; Johanna Forsell Ray, enhetschef BUP Affektiv mottagning Kungälv; Hanne Martinek, forskare från Socialstyrelsen. Moderator: Carina Eliasson, VKV - Västra götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.

2.2b Starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn: Eftervåld – när samhället upprätthåller förövarens makt och våld

Sal: B2

I en majoritet av fallen där kvinnor utsatts för partnervåld fortsätter våldet i olika former efter separationen. Eftervåld kan exempelvis komma till uttryck i form av hot, trakasserier, stalkning, manipulation av myndigheter, ekonomiskt våld och genom att barn utsätts på olika sätt, inte minst i samband med domstolsbeslut om umgänge med den våldsutövande föräldern. När våld och dess konsekvenser inte beaktas av myndigheter kan det bidra till att upprätthålla förövarens eftervåld och kvinnors och barns utsatthet. Seminariet kommer att behandla vad forskningen säger om eftervåldet, hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge och vad som krävs för att uppgifter om våld ska synliggöras och beaktas i högre utsträckning i mål om vårdnad, boende och umgänge.

Medverkande: Susanne Mattsson och Sara Skoog Waller, forskare Nationellt centrum för kvinnofrid; Åsa Hjertström, utredare Jämställdhetsmyndigheten. Moderator:
Fredrik Selin, Brottsoffermyndigheten.

2.3 Effektivare brottsbekämpning: Hur går en förundersökning till i praktiken – vem gör vad?

Sal: C1

En förutsättning för att rättssystemet ska kunna arbeta mot mäns våld mot kvinnor är att våldet polisanmäls. Hur arbetar olika aktörer inom rättsväsendet? En välfungerande brottsutredning bygger på god samverkan mellan olika aktörer inom rättsväsendet. Hur går det till i praktiken? I detta seminarium beskriver olika aktörer sin roll och arbetsuppgift.

Polisen berättar om utredningsarbetet med bemötande, förhör, teknisk undersökning och riskbedömningar. Rättsmedicinalverket har huvudansvaret för rättsintyg som kan vara en viktig del av utredningen. Hur fungerar stödbevisning och vad kan ett rättsintyg visa? Åklagaren har ansvar för att leda förundersökning och bevisvärdera för att ta ställning till om utredningen ska läggas ner eller om det ska väckas åtal. Hur går det till och vad händer i rätten?

Medverkande: Emma Ramstedt, Polisen; Emma Olsson, Åklagarmyndigheten; Elias Palm, Rättsmedicinalverket; Jenni Pers Dahlqvist, Polisen; Susanne Gosenius, Polisen. Moderator: Erika Gyllenswärd, Polisen.

2.4 Förbättrad kunskap och metodutveckling: Stöd i arbetet mot våld inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård; tre exempel

Sal: B3

Det finns en rad olika stöd för yrkesverksamma i arbetet mot våld. I seminariet presenteras tre olika stöd för socialtjänst, hälso- och sjukvård samt tandvård i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel:

  • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relation (HSLF-FS 2022:39) samt handboken ”Våld i nära relation”.
  • Skyddade personuppgifter; Hur kan personal erbjuda ett professionellt bemötande och samtidigt hantera och upprätthålla skyddet?
  • Arbete mot prostitution och människohandel, presentation av ett metodstöd till kommuner i Västra Götaland och Halland.

Medverkande: Shriti Radia, jurist Socialstyrelsen; Lena Landén Jonas, utredare Jämställdhetsmyndigheten; Annika Emricsson, socionom Mikamottagningen Göteborgs Stad; Anders Sandberg, utvecklare Länsstyrelsen Västra Götaland. Moderator: Lotta Nybergh, Socialstyrelsen.

2.5 Arbetet mot våld i en internationell kontext: Bortförda barn och vuxna – kartläggning av erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck i utlandet

Sal: C4

Varje år förs barn och unga vuxna ut ur landet i syfte att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller annat våld. Ett bortförande innebär en kraftig inskränkning av individens möjligheter att leva ett självständigt och fritt liv samt tillgång till adekvat hälso- och sjukvård och skolgång. Jämställdhetsmyndigheten har ett regeringsuppdrag att identifiera riskfaktorer samt kartlägga insatser före och efter att ett bortförande har skett. I seminariet kommer Jämställdhetsmyndigheten presentera sitt arbete med uppdraget.

Stockholms universitet kommer redogöra för preliminära resultat från en domstudie som utförts på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. Även Nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck kommer att medverka kring sin kartläggning om bortförda personer i hederskontext. Seminariet syftar till att ge en bild av hur samhället kan undvika att bortföranden sker samt se till att de som utsätts får rätt typ av stöd vid hemkomst.

Medverkande: Matilda Eriksson, utredare Jämställdhetsmyndigheten; Hanna Linell, universitetslektor Stockholms universitet.

2.6 Workshop: Att arbeta med case för att nå djupare förståelse

Sal: C5

För att nå ett fördjupat lärande som ger effekt har Migrationsverket länge arbetat med case. Barnafrid har nu även tagit upp denna metodik på sina konferenser med gott resultat.

Case-metodiken innebär att ett fiktivt ärende presenteras. Det problematiseras allt eftersom då nya handlingar tillförs så att deltagarna för att kunna lösa problemställningen i caset måste söka kunskap från olika källor. Deltagarna kommer att ges stort utrymme att ställa frågor om metoden och hur man kan arbeta effektivt med den i sin verksamhet.

Medverkande: Sandra Skoog, utredare Barnafrid; Maria Johansson, utredare Barnafrid; Eva-Katarina Ekermann, verksamhetsexpert Migrationsverket; Amanda Valstedt, verksamhetsexpert Migrationsverket.

2.7 Workshop: Hur granskas ett område med omfattande mörkertal? IVO:s tillsyn av våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck 

Sal: C6

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har fått i uppdrag av regeringen att förstärka tillsynen inom våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. En del av uppdraget handlar om att uppmärksamma särskilt utsatta målgrupper, som personer med funktionsnedsättning, hbtqi-personer och barn. Detta är grupper som riskerar att inte upptäckas eller få hjälp och som är särskilt prioriterade inom ramen för regeringsuppdraget.

IVO:s initiala genomlysning tillsammans med tidigare erfarenheter bekräftar att det är ett svårt tillsynsområde med lite information och stora mörkertal. Samtidigt visar forskningen att personer i dessa grupper är extra utsatta. Hur granskar man något med omfattande mörkertal? Hur kan kommuner, organisationer och myndigheter arbeta för att upptäcka det våld och förtryck som inte alltid syns?

Välkommen till ett seminarium där vi beskriver hur IVO arbetar inom ramen för regeringsuppdraget för att förstärka och förbättra myndighetens tillsyn inom området. Tillsammans med brukarorganisationer beskrivs vilka utmaningar som finns och hur vi kan utvecklas. Genom att sätta ett särskilt fokus mot tillsynsområdet kan vi skapa ny kunskap och bidra till att alla parter blir mer framgångsrika i att upptäcka och förhindra våld och förtryck.

Medverkande: Maria Björklund, samordnare för IVO:s regeringsuppdrag inom detta område; Anna Maria Crabo och Ann-Marie Isacsson, Tantjouren i Norrköping. Moderator: Cina Seidefors, IVO.

Kl. 16.30–18 Mingel i konferenslokalerna

Två barer öppnar i anslutning till konferenssalarna på plan 1 där den som önskar kan köpa dryck och snacks.

Senast uppdaterad: 2023-08-31