Program dag 2

Hela programmet

Se hela programmet som pdf(Uppdaterat 2023-08-28)

Valbara seminarier

Under båda konferensdagarna finns särskilda block då seminariespår äger rum parallellt. Ingen föranmälan sker till seminarierna. Se till att vara i god tid till de seminarier där du vill delta för att vara säker på att få en plats.

Filmning och foto

De plenumföreläsningar som hålls i bankettsalen kommer att filmas och sändas i realtid på nck.uu.se/konferens2023. De föreläsningarna kommer även att textas och läggas upp i efterhand på konferenswebben. Inledningen och plenumföreläsning 1 & 2 sänds i SVT Forum i efterhand. En fotograf kommer att dokumentera delar av konferensen. 

Onsdag 30 augusti


Kl. 8.30 Seminariepass 3

Seminarierna pågår parallellt. Du väljer ett av seminarierna nedan.

3.1 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld: Samverkansformer mellan skola och andra aktörer

Sal: B3

Tidiga och samordnande insatser för barn och unga, TSI, sätter fokus på samverkan för barn och unga i risk för en ogynnsam utveckling. Representanter från Skolverket och Socialstyrelsen berättar om erfarenheter från regeringsuppdraget med TSI. Ett utvecklingsarbete har skett på flertalet platser i landet i syfte att stärka tvärprofessionell samverkan. Representanter från TSI Malmö Heder (Familjecentralen Lindängen + Resursteam Heder) berättar om hur samverkansarbetet har stärkts för att förebygga och tidigt upptäcka hedersproblematik bland föräldrar och barn. Seminariet lyfter också fram SIP – en personcentrerad insats som utgår från individens behov och önskemål. Hur kan vi öka användandet av SIP? Hur kan vi tänka kring sekretessen? Hur kan olika professioner och verksamheter arbeta med barnets/den unges bästa i centrum?

Medverkande: Ebba Silfverstolpe Agardh, projektledare TSI Skolverket; Liselotte Persson Öhrn, utredare Socialstyrelsen; Katja Cronborn, socialsekreterare Resursteam Heder Malmö; Magdalena Sennertoft, föräldrarådgivare Familjecentralen Lindängen Malmö Stad; Maria Johansson, utredare Barnafrid. Moderator: Evalena Djerf, Länsstyrelsen Västra Götaland.

3.2a Förbättrad upptäckt av våld: Arbetsplatsen en arena för att upptäcka våld

Sal: C3

Uppsala universitet är det första lärosätet i landet som tar ett helhetsgrepp på medarbetarnas arbetsmiljö genom att verka för att upptäcka och ge stöd åt våldsutsatta anställda. Våld i nära relation är en del i arbetsmiljöarbetet.

Arbetsplatsen spelar en viktig roll för den som är våldsutsatt, både socialt och ekonomiskt. På arbetsplatsen finns möjlighet till stöd från chefer och kolleger och chans till återhämtning. Under seminariet presenteras vilket skydd som behövs för att arbetslivet ska vara fritt från våld och trakasserier, exempel på hur systematiskt arbetsmiljöarbete kan inklusive våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, samt konkreta verktyg för din arbetsplats.

Medverkande: Kerstin Kristensen, utredare Jämställdhetsmyndigheten; Joa Bergold, utredare LO; Karin Karlström, HR-strateg Uppsala universitet. Moderator: Lisa 
Lindström, Jämställdhetsmyndigheten.

3.2b Starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn: Stöd till våldsutsatta – vad kan vi lära av uppföljning?

Sal: C1

Genom att följa upp och utvärdera stöd och insatser för våldsutsatta får yrkesverksamma djupare kunskap om målgruppen, hur stödet fungerar och vad som kan göras bättre. I Sveriges kommuner och regioners projekt SU-Kvinnofrid följer närmare 50 kommuner systematiskt upp stödet till våldsutsatta på individnivå. Utväg Skaraborg har utvärderat effekterna av gruppverksamhet och individuella stödsamtal för våldsutsatta kvinnor. Vad tycker de våldsutsatta om stödet de får? Gör insatserna verkligen skillnad?

Medverkande: Renée Andersson, handläggare hos Sveriges kommuner och regioner; Mia Ledwith samordnare hos Sveriges kommuner och regioner; Daniel Örnberg, expert hos Sveriges kommuner och regioner; Petra Lenneér, Utväg Skaraborg; Karin Örmon docent och forskningsledare, VKV – Västra götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.

3.3 Effektivare brottsbekämpning: Två år med barnfridsbrottet – vad har hänt?

Sal: B2

Sedan 1 juli 2021 har det varit straffbart att låta barn bevittna vålds- och sexualbrott mellan närstående. Det har nu gått två år sedan lagen trädde i kraft och ett stort antal barnfridsbrott har polisanmälts. Det betyder att lagstiftningen har fått effekt och att färre barn faller mellan stolarna i dessa ärenden. Men hur har den påverkat situationen för de barn och kvinnor som lever med våld? Har den fått den effekt vi önskar? Vilka svagheter och styrkor ser vi? Hur försäkrar vi oss om att barnets perspektiv synliggörs i hela kedjan från utredning till rättssal? Vilka möjligheter till ersättning har barnen?

Medverkande: Rebecca Rehnström, senior åklagare Åklagarmyndigheten; Mikaela Magnusson, utredare Barnafrid; Ingela Ackemo, jurist och beslutsfattare på brottsskadeenheten, Brottsoffermyndigheten; Markus Cifuentes, barnahussamordnare Barnahus Uppsala; Hanna Palhamn Szabó, universitetsadjunkt Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet. Moderator: Sandra Skoog, Barnafrid.

3.4 Förbättrad kunskap och metodutveckling: Bortom stereotypens förenkling – unga som lever med hedersnormer och samtidigt är hbtqi-personer, har en funktionsnedsättning och/eller är utsatta för rasism

Sal: B1

Seminariet belyser ungas levnadsvillkor för dem som lever med hedersnormer och samtidigt är hbtqi-personer, har en funktionsnedsättning eller är utsatta för rasism. I ett panelsamtal lyfts ungas situation med olika former av utsatthet och vikten av att undvika stereotypens förenkling. Seminariet ger dig även stöd i hur du kan ge ett gott bemötande och samtala med unga med utgångspunkt i webbutbildningen ”Rätt att veta! – Hedersrelaterat våld och förtryck” som utvecklats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Medverkande: Poya Ashna, Origo Stockholm; Linn Jansson, Origo Stockholm,; Maria Tillquist, RFSL Stödmottagning; Hanna Öfors, Funktionsrätt Sverige (projektet "Makten är min", finansierat av Jämställdhetsmyndigheten). Moderator: Madeleine Söderberg, MUCF.

3.5 Arbetet mot våld i en internationell kontext: Norges modell med upptäckt, förebyggande och hantering av våld och övergrepp

Sal: C4

Seminariet behandlar hur Norge har organiserat arbetet med skyddat boende och hur man arbetar med upptäckt, förebyggande och hantering av särskilt sårbara våldsutsatta vuxna. Norge har sedan drygt tio år en ”krisesenterlag” som lagstadgar att alla kommuner ska ha ett lågtröskel-erbjudande om skyddat boende. De skyddade boendena har egen budget och öppet dygnet runt alla dagar om året. De anställda har spetskompetens inom våld i nära relation. Det krävs inget placeringsbeslut, utan krisesenterna styr själva vilka som bor (kostnadsfritt) på de skyddade boendena.

TryggEst är en helhetlig modell utvecklad för att upptäcka, förebygga och hantera våld och övergrepp mot sårbara vuxna. Det kan exempelvis handla om individer med funktionsnedsättningar, med psykisk ohälsa, missbruk eller äldre personer. TryggEst har tagit fasta på de utmaningar som finns vad gäller att erbjuda, koordinera samt ta del av det stöd som erbjuds. Modellen är utvecklad av Bufdir (Barne-, Ungdoms- og Familiedirektoratet) i Norge, i samarbete med Helsedirektoratet, Politidirektoratet och Kommunsektorns organisation.

Som exempel på hur man kan arbeta i Norge kommer Salten krisesenter samt Bodö kommuns arbete med TryggEst att lyftas.

Medverkande: Wanja J. Sæther, verksamhetschef Salten krisesenter; Renate Regine Skog, TryggEst-koordinator och lärare med fördjupning inom flerkulturellt arbete, socialpedagogik och handledning. Moderator: Erika Gyllenswärd, Polisen.

3.6 Workshop: Kriminalvårdens behandlingsprogram för relationsvåldsdömda

Sal: C5

Predov, Preventing domestic violence, är Kriminalvårdens behandlingsprogram för relationsvåldsdömda. Kriminalvården har ett uppdrag att sprida kunskap om programmet Predov då det är tänkt att det på sikt ska kunna exporteras till Socialtjänsten och andra verksamheter för förövare. I workshopen beskrivs programmet och hur det sprids till andra verksamheter.

Inom Kriminalvårdens pågår även ett forskningsprojekt där man studerar hur VR-teknik (virtual reality) kan användas i behandling och hur man kan nyttja det i beteendeträning på sluten anstalt. Under workshopen kommer tekniken demonstreras och det finns möjlighet att prova på den.

Medverkande: David Ivarsson och Ellinor Hallebro, Kriminalvården.

Kl. 9.45 – Fika

Kl. 10.15 Seminariepass 4

Seminarierna pågår parallellt. Du väljer ett av seminarierna nedan.

4.1 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld: Maskulinitet, våldsbejakande extremism och våldsprevention

Sal: C1

Kunskapsöversikten ”Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism” som tagits fram av Center mot våldsbejakande extremism och Jämställdhetsmyndigheten utforskar grundläggande ideologier och praktiker kring män och maskulinitet i extremistiska miljöer, med bäring på förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism.

Seminariet redogör för våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni, vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska våldet. I ett samtal diskuteras hur ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism kan se ut och om arbetet mot våldsbejakande extremism kan utvecklas genom en genusmedveten ansats.

Medverkande: Peter Söderström, utredare Jämställdhetsmyndigheten; Sari Römpötti, senior rådgivare Center mot våldsbejakande extremism (CVE); Stina Graad, ungdomssamordnare Mötesplatser och Öppen ungdomsverksamhet i Borås Stad.

4.2a Förbättrad upptäckt av våld: Att rutinmässigt ställa frågor om våldsutsatthet till vuxna

Sal: C3

När frågor om utsatthet för våld ställs på rutin av yrkesverksamma ökar möjligheterna att upptäcka den som är utsatt. I seminariet berättar tre verksamheter om som arbetar med att ställa frågor till alla vuxna om sina erfarenheter.

  • Sedan 2017 ställer medarbetare på BVC Västra Götalandsregionen rutinmässiga frågor till alla födande föräldrar. Under 2023 ska även alla icke-födande föräldrar och som besöker BVC på enskilt samtal när barnet är 3 månader få frågor om våld.
  • Arbetsförmedlingen arbetar med ett regeringsuppdrag inom ökad upptäckt av våld. I seminariet beskriver myndigheten sina erfarenheter av att arbeta förebyggande mot våld i nära relation, ett arbete som prisades med Svenska Jämställdhetspriset 2022.
  • Folktandvården i Region Uppsala har utbildat alla medarbetare om utsatthet för våld. Totalt 600 medarbetare har gått ”Webbkurs om våld” och nu kan samtliga vuxna patienter få frågor om våldsutsatthet. Satsningen är en del av regionens nollvision för våld i nära relation.

Medverkande: Karin Örmon, docent och forskningsledare samt Jennie Malm Georgson, utvecklingsledare med lång erfarenhet av behandling för våldsutövande män, VKV – Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer; Kristin Markman, legitimerad tandhygienist och samordnare munhälsa Folktandvården Uppsala län; Nora Salem, utredare Arbetsförmedlingen. Moderator: Katarina Björkgren, 
Jämställdhetsmyndigheten.

4.2b Starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn: Tre samverkansprojekt visar på framgångsfaktorer

Sal: B2

En tydlig samverkan mellan aktörer kan ge bättre skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn. Seminariet presenterar tre olika samverkansprojekt.

Projektet ”Trygghetens hus”- samlokalisering av polis och socialtjänst är ett treårigt projekt som bygger på att så tidigt som möjligt fånga upp och fysiskt träffa den som är våldsutsatt eller våldsutövare. Trygghetens hus finns i Bollnäs, polisregion Mitt.

2021 startade Citypolisen i samarbete med Södermalms stadsdelsförvaltning projektet IGOR (I gemensam organisation mot relationsvåld) med syfte att försöka minska våldet mot kvinnor i nära relationer. Genom sitt uppsökande arbetssätt utför IGOR-gruppen, som består av poliser och socialsekreterare, en rad åtgärder mot våldsutövare samt erbjuder ett utökat stöd till våldsutsatta.

Islandsmodellen är en samarbetsmodell mellan polis, socialjour, socialtjänst och hälso- och sjukvård, vid akuta våldshändelser i familjer med barn under 18 år. Islandsmodellen togs fram inom ramen för Islandsprojektet som pågick 2015-2019 i två stadsdelar i Göteborg. Modellen är nu utvärderad och implementerad i Göteborgs stad.

Medverkande: Helena Sundberg, poliskommissarie samt projektledare och samordnare Trygghetens hus; Shida Kinuka Karlsson, socialpedagog och samordnare Trygghetens hus; Markus Antonsson, polisinspektör, gruppchef, projektledare och operativ polis i och för IGOR; Laila Dichter, FU-ledare Polisen, sektionen brott i nära relationer, Storgöteborg; David Toresson, socialsekreterare, Socialförvaltningen Sydväst, Göteborg; Carina Eliason, områdeschef och projektledare, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer – VKV. Moderator: Erika Gyllenswärd, Polisen.

4.3 Effektivare brottsbekämpning: Samverkan och kontaktförbud som skydd vid stalkning

Sal: B3

Vad är stalkning och hur kan ett kontaktförbud skydda? Vad krävs för att ett kontaktförbud ska beviljas? Under seminariet presenterar Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet aktuell forskning på området och den nya modellen RISKSAM, där polisen och socialtjänsten samverkar. Åklagarmyndigheten presenterar förutsättningarna som krävs för att ett kontaktförbud ska beviljas.

Medverkande: Susanne Strand, docent Örebro universitet; Eva Johnsson, vice överåklagare, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum. Moderator: Malin Wallén, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

4.4 Förbättrad kunskap och metodutveckling: Förändringsarbete med den som utövar våld mot närstående

Sal: B1

Ansvaret för arbete med våldsutövare har förtydligats i socialtjänstlagen och i nya föreskrifterna om våld i nära relation. Samtidigt är förändringsarbete med personer som utövar våld mot närstående komplext. Hur kan insatser som leder till att våldet upphör utvecklas? Hur säkerställer yrkesverksamma att den våldsutsattas och barnens trygghet alltid sätts i centrum?

Sveriges kommuner och regioner ger en översikt över det senaste kunskapsläget och vad kommuner och regioner kan göra för att utveckla kvaliteten. Myndighetssamverkan Utväg, som har lång erfarenhet av behandling och stöd för våldsutövare, beskriver hur arbetet kan organiseras i praktiken. Dessutom berättar Länsstyrelsen i Västra Götaland om en bred utbildningssatsning för socialtjänsten och den nationella effektstudie som påbörjats.

Medverkande: Jenny Norén, projektledare SKR:s kvinnofridssatsning Sveriges kommuner och regioner; Anders Sandberg, utvecklare Länsstyrelsen Västra Götaland; Kerstin Nettelblad, verksamhetschef Utväg. Moderator: Anna Alm Mårtensson, Länsstyrelsen Jönköping.

4.5 Arbetet mot våld i en internationell kontext: Reparativ rättvisa som utgångspunkt för arbete med försoning i det återfalls- och brottsförebyggande arbetet

Sal: C4

Den reparativa rättvisan fokuserar på de relationer som skadats vid brott och kränkningar och har därmed ett annat fokus än den retributiva (dömande) rättvisan. Arbetet för försoning genom reparativ rättvisa innebär att arbetet starkt drivs mot ett personligt ansvarstagande för det brott och den skada som därmed drabbat många. Ansvarstagande och sanning är grunden för att reparera skadade relationer och söka gottgöra det som skadats.

Medverkande: Ulrica Fritzson, präst, teologie doktor och grundare av Försoningsprogrammet i Sverige; Mikael Andersson, KRAMI Malmö Stad. Moderator: Evalena Djerf, Länsstyrelsen Västra Götaland.

4.6 Workshop: Informationsinsatser riktade till unga – vad funkar?

Sal: C5

Det finns olika informationsinsatser för att nå unga. I workshopen presenteras nationella initiativ och arbetet mot killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer. Frågor som insatserna lyfter är bland annat: Vad är en sund relation? Vad skiljer sig killars våld mot tjejer och våld i ungas jämfört mot mäns våld mot kvinnor? Hur kan vi vuxna agera? Hur arbetar man konkret i en kommun med att nå unga? Workshopen berättar också om informationsinsatserna ”Av fri vilja”, ”Svartsjuka är inte romantiskt”, ungarelationer.se samt Luleå kommuns upplägg med UR:s satsning och dramaserien ”Dör för dig”. Workshopen fokuserar på erfarenhetsutbyte och lärdomar från arbetena.

Medverkande: Lisa Lindström, senior utredare Jämställdhetsmyndigheten; Zandra Kanakaris, generalsekreterare vid 1000 möjligheter; Ulf Hjerppe, chef Enheten för Brottsofferfonden och kunskapscentrum vid Brottsoffermyndigheten; Anna Morin, Luleå kommun. 

Kl. 11.30 – Sittande lunch

Kl. 13.00     Plenumföreläsning 3: Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning – vägar framåt för att synliggöra behoven

Sal: B123

Flickor och kvinnor med funktionsnedsättning har en ökad risk för utsatthet för alla typer av våld, visar forskningen. Hur kan yrkesverksamma synliggöra behoven hos särskilt sårbara grupper utan att stigmatisera?

I seminariet presenteras ny forskning från Göteborgs universitet liksom praktiska exempel från bland annat socialtjänsten som visar på hur funktionsnedsättning i högre utsträckning kan inkluderas och integreras i arbetet med våld i nära relation.

Vad behöver vi göra för att bättre uppmärksamma och synliggöra utsattheten hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning? Hur kan arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda våld omfatta och nå ut till alla, oavsett funktionsförmåga? Seminariet beskriver hur våldsutsattheten ser ut, vilka faktorer som ligger bakom den samt de förslag för ett förbättrat förebyggande och upptäckande av våld samt stöd och skydd till dem som utsätts.

Medverkande: Maria Melin, projektledare Myndigheten för delaktighet; Mikaela Starke, professor i socialt arbete, Göteborgs universitet; Sanna Lantz, biståndshandläggare, social- och äldreförvaltningen Haninge kommun; Vesna Suljkic, biståndshandläggare, vård- och omsorgsförvaltningen Eskilstuna kommun. Moderator: Gabriella Ahlström.

Kl. 14.00     Musik på scen

Artisten Clara Klingenström framför låten ”Behöver inte dig idag”.  Därefter följer samtal tillsammans med moderator Gabriella Ahlström.

Kl. 14.15     Framtidspanel

Sal: B123

Ett framåtblickande samtal med representanter från civilsamhälle och akademi med fokus på vad som behöver göras framöver på området och hur vi arbetar effektivt tillsammans.

Medverkande: Olga Persson, förbundsordförande Unizon; Jenny Westerstrand, ordförande Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige; Lena Berg, metodutvecklare och samtalsterapeut Riksförbundet MÄN; Shanga Aziz, medgrundare Locker Room Talk; Marie Eriksson, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet; Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Moderator: Gabriella Ahlström.

Kl. 15.00     Konferensen avslutas

Avslutande ord från moderator Gabriella Ahlström.

Kl. 15.00 Take away-fika

Fika serveras, som även kan tas med för den som är på språng.

Senast uppdaterad: 2023-08-31