Nya lagförslag för att stärka det förebyggande arbetet

Den 1 januari träder ett antal lagändringar och förordningar i kraft. Flera är en del av regeringens åtgärdspaket för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. 

Regeringen har den 27 december presenterat ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det handlar om totalt 99 åtgärder för att förebygga våld, ge stöd och skydd till utsatta samt skärpa lagstiftningen. 

Regeringen föreslår att det ska införas ett särskilt brott för heders­förtryck. Det innebär bland annat att det ska bli straff­bart att begå vissa brotts­liga gärningar för att bevara eller upprätthålla en person eller en släkts heder. 

Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relationer. Det kan handla om exempelvis verbala kränkningar, känslomässig utpressning, att tvinga offret till olika saker och att isolera offret. Det kan också innebära kontroll av vad offret gör, var den är eller vem den umgås med. Nu vill regeringen utreda om fler former av psykiskt våld ska vara straffbara. 

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet har fått i uppdrag av regeringen att starta en pilotverksamhet som ska tillhandahålla en nationell stödtelefon som riktar sig till män som utsatts för våld i nära relation. I uppdraget ingår även att erbjuda en motsvarande stödtelefon för icke-binära personer och personer med transerfarenhet.

Under de kommande tre åren ska Sametinget arbeta för att främja jämställdhet och förebygga och bekämpa mäns våld mot samiska kvinnor och flickor. 

Sverige är även i årets jämställdhetsmätning det mest jämställda landet i EU, följt av Danmark och Nederländerna. Inom området pengar hamnar Sverige dock på plats tio. Den lägre placeringen kommer sig av inkomstskillnader mellan kvinnor och män i Sverige samt kvinnors lägre tillgång till finansiella resurser. 

Generellt rapporterar något färre personer i Sverige utsatthet för olika typer av brott under 2020. Det konstaterar Brottförebyggande rådet i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2021. Den minskade utsattheten skulle kunna kopplas till ändrade livsmönster under pandemin, skriver Brå. 

Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska se över hur skyddet för barn kan stärkas när det handlar om barns umgänge med en våldsam förälder. 

Regeringen vill att minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år. Detta för att motsvara brottets allvar.

I en statlig utredning föreslås att höja skadestånden för brottsoffer, bland annat offer för våld i nära relationer. För den som utsatts för brott fyller skadestånd flera viktiga funktioner. Skadeståndet kan bland annat bidra till en känsla av upprättelse för den kränkning som brottet inneburit, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

Den 1 juli 2021 träder ett antal nya lagar och förordningar i kraft i Sverige. Det handlar bland annat om det nya brottet barnfridsbrott och ett förbud mot att erkänna utländska månggiften. Dessutom stärks barns rättigheter när det gäller vårdnad, boende och umgänge. 

Regeringen har den 16 juni presenterat ett paket med åtgärder för att ytterligare förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Totalt 40 åtgärder ska förebygga våld, utöka stödet och skyddet till utsatta, skärpa straffen för förövare samt förbättra kunskap och metoder. 

En statlig utredning föreslår att straffen ska skärpas för flera sexualbrott. Det gäller bland annat straffet för våldtäkt, och våldtäkt mot barn. Även straffet för sexköp föreslås höjas från dagens böter till fängelse. 

I en ny studie från Göteborgs stad har hbtq-personer intervjuats om deras erfarenheter av att söka stöd efter att ha utsatts för våld i en nära relation. I svaren framkommer att intervjupersonerna är osäkra på vilket stöd som är tillgängligt för dem, och om de kommer att få ett bra bemötande, skriver tidningen Vårt Göteborg. 

Hot, hat och trakasserier påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män och begränsar kvinnors tillgång till makt och inflytande i samhället. Regeringen ger därför Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att göra en analys om hat och hot mot kvinnor i svenska digitala miljöer.

För tio år sedan, den 11 maj 2011, öppnades Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet för undertecknande av Europarådets medlemsstater. 

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Strategin ska lägga grunden för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, under de kommande tio åren. 

Efter att fem kvinnor på kort tid dödats i Sverige av bekanta gärningsmän har regeringen haft möte med riksdagspartierna, myndigheter och representanter från Roks och Unizon. Statsministern har gett jämställdhetsminister Märta Stenevi, justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg i uppdrag att bilda en krisgrupp för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. 

Under förra året ökade antalet anmälda fall av misshandel i parrelationer. Men enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) kan ökningen inte kopplas till pandemin och ökad utsatthet för våld i hemmet. Det handlar snarare om polisens förändrade sätt att registrera misshandelsbrott. 

Under 2020 dödades 13 kvinnor av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med. Antalet fall var en minskning med tre fall jämfört med året innan. För manliga offer för dödligt våld i nära relationer var siffran fyra fall under 2020, en ökning med två fall. 

Kommunerna ska få ett ökat ansvar för personer som utövar våld i nära relationer. Barn som upplever våld eller övergrepp ska kunna få information, råd och stöd från hälso- och sjukvården. Socialtjänsten och vården ska kunna bryta sekretessen och lämna uppgifter till Polisen. Det föreslår regeringen i en ny lagrådsremiss. 

Att utsätta barn för att bevittna våld i nära relationer är inte i sig klassat som en brottslig handling. Men nu vill regeringen införa ett särskilt barnfridsbrott, där det blir straffbart att låta barn bevittna våld som till exempel utövas av en förälder mot en annan förälder. 

Karolinska universitetssjukhuset får fyra miljoner kronor för att fortsätta driva hjälplinjen Preventell under 2021, har regeringen beslutat. Preventell är en nationell telefonlinje som syftar till att förebygga sexuellt våld genom vård och behandling mot sexuella riskbeteenden.

I Sverige är det förbjudet att vara gift med flera personer samtidigt. Men i flera andra länder är polygama äktenskap tillåtna. I en lagrådsremiss föreslår nu regeringen att inga utländska månggiften ska erkännas i Sverige.

Till Välj att sluta kan personer som utövar eller riskerar att utöva våld i en nära relation ringa anonymt för att få hjälp så att våldet kan upphöra. Telefonlinjen, som hittills varit ett pilotprojekt i Stockholm och Skåne, blir nu nationell och ska ta emot samtal från hela Sverige. 

Regeringen vill stärka barns ställning i vårdnadstvister. Det ska bland annat ske genom att förbättra förutsättningarna för barns delaktighet i processen. Man vill också ge föräldrar bättre möjligheter att nå samförståndslösningar utan att tvisten behöver gå till domstol. 

Insamlingsstiftelsen WONSA har av regeringen beviljats tre miljoner kronor under 2021 för att vidareutveckla och sprida ett utbildningsmaterial om att bemöta, bedöma och behandla personer som utsatts för sexualbrott. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

För snart två år sedan startade telefonlinjen ”Välj att sluta” som vänder sig till personer som vill sluta utöva våld mot sin partner. Sedan starten har 935 personer ringt linjen. Ungefär hälften av samtalen har handlat om personer som sökt stöd för sitt eget våldsamma beteende, visar Länsstyrelsen Stockholms slutrapport av pilotverksamheten.

Regeringen har beslutat om en ny nationell handlingsplan för att under de kommande åren stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen gäller fram till och med 2023.