Färre lagföringar för grov kvinnofridskränkning
2020-02-10
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1998. Syftet var att systematiskt våld och kränkningar som utmärker våld i nära relation skulle kunna lagföras. Under de senaste tio åren har såväl antalet anmälda brott, som antalet personuppklaringar och lagföringar minskat. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror minskningen av anmälda brott på att polisen har ändrat sitt arbetssätt.
De första åren efter att brottet grov kvinnofridskränkning infördes ökade såväl antalet anmälda som uppklarade och lagförda brott. Högst var personuppklaringen kring åren 2003 och 2004. Därefter har den halverats. Orsakerna till minskningarna har varit okända, därför gav regeringen Brå i uppdrag att undersöka dem.
I utredningen som presenteras i rapporten ”Grov kvinnofridskränkning. Brottets hantering och utveckling i rättskedjan 1998-2017” har Brå tittat närmare på hela rättskedjan, från polisens sätt att registrera ett brott på brottsplatsen till domstolarnas resonemang vid domslut. Utredarna har även undersökt statistik över utsatthet för våld i Nationella trygghetsundersökningen samt kriminalstatistik över antalet anmälningar.
Olika förklaringar till minskning

Foto: Liselotte van der Mejs
I rapporten ges flera olika förklaringar till minskningarna. Att de skulle ha att göra med att färre blir utsatta för våld eller att färre anmäler brotten finns det ingen grund för, enligt Brå. Däremot har de att göra med polisens och domstolarnas arbetssätt. Dessutom påverkar de båda rättsinstanserna varandra.
– Det tycks till exempel som att polisens sätt att registrera brottshändelser har ändrats. När brottsrubriceringen infördes registrerades våld i nära relation oftare än nu som grov kvinnofridskränkning, i de fall det framkom att det handlade om upprepat våld. Det görs inte längre i samma utsträckning. Våra intervjuer visar att det numera ofta ges uttryckliga instruktioner om att inledningsvis registrera brottshändelserna som det enskilda underbrottet, säger Lisa Westfelt, utredare på Brå.
Tanken är att polisen under utredningen sedan ska samla ihop de enskilda underbrotten till en grov kvinnofridskränkning i de fall det är aktuellt.
– Men när ett brott väl har registrerats som ett underbrott i stället för en del i ett större sammanhang så tycks det också stanna där, säger Lisa Westfelt.
Ökat krav på stödbevisning
Skälen till att brott vid anmälan registreras som enskilda underbrott är flera, enligt Lisa Westfelt. Ett är att det underlättar för polisen att strukturera utredningarna. Men också att det numera finns ett ökat krav från domstolarna på stödbevisning, som vittnesmål och dokumenterade skador. Kravet på stödbevisning rör, enligt Lisa Westfelt, hela rättsväsendet generellt och är något som successivt har blivit allt viktigare.
– Det kan därför vara svårt att driva fall som bara bygger på målsägandes berättelse, och domstolarna dömer i lägre grad för brottshändelser inom åtal för grov kvinnofridskränkning som saknar stödbevisning. Det tycks också vara så att åklagare i vissa fall hellre väljer att gå till åtal med enskilda brott som misshandel eller olaga hot. Sannolikheten att få en person fälld är större med ett enskilt brott som har stödbevisning än att gå till domstol med ett åtal för grov kvinnofridskränkning som där det saknas stödbevisning för vissa brottshändelser, säger Lisa Westfelt.
Svårt hantera psykiskt våld
I rapporten konstaterar utredarna att utvecklingen mot ”säkrare” åtal påverkar polisens arbete på ytterligare sätt. Brottskatalogen för grov kvinnofridskränkning är stor. Den innefattar många olika typer av brottshändelser som kan ingå i brottet. Det kan vara kränkningar, överträdelse av kontaktförbud och olaga hot. Men när det finns ett fokus på säkrare åtal är det främst det fysiska våldet som polisen registrerar och går vidare med. Sådant som ett kontrollerande beteende eller tillmälen och som pågår hela tiden saknar ofta stödbevis. Och när det psykiska våldet inte ges någon tyngd kan också det tidsmässiga sambandet gå förlorat.
– Att åtalen kräver stödbevisning är positivt ur ett rättssäkerhetsperspektiv men för brottet grov kvinnofridskränkning kan det till exempel innebära att man inte fångar kvinnans hela situation. För hur ska rättssystemet hantera sådant som inte ger mätbara skador? Hur ska till exempel känslor som har med underordning att göra tolkas? I förlängningen kan man tänka sig att utvecklingen mot ”säkrare” åtal kan ha effekter på i vilken grad man väcker åtal för grov kvinnofridskränkning. Men att i så hög grad fokusera på det fysiska våldet var inte intentionen med bestämmelsen, säger Lisa Westfelt.
Möjlig överanvändning från början
Brå skriver att utvecklingen å ena sidan ”går mot att brottsutredningarna rörande grov kvinnofridskränkning inriktas mot vad som är åtalbart och ger fällande domar” men att den å andra sidan går mot ett arbetssätt som ”fokuserar mindre och mindre på den utsatta kvinnans upplevelse och totala situation.”
– Det verkar i det perspektivet som om man inte lyckas med det som var avsikten med brottsbestämmelsen, säger Lisa Westfelt.
– Det här handlar också om synliggörande. En intention med brottet var att synliggöra den här typen av utsatthet. Om åtal och dom stannar vid underbrott synliggörs inte utsattheten.
Men, säger Lisa Westfelt, det minskade antalet anmälningar, personuppklaringar och lagföringar kan också bero på att rättsväsendet först nu har utarbetat en praxis.
– Frågan är ju vad som är ”rätt” nivå. Var det en överanvändning av brottsrubriceringen från början? Har rättsväsendet hittat rätt först nu efter ett antal år? Det är inte så enkelt som att säga att utvecklingen är en försämring.
Fakta
Som ett led i arbetet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer infördes brottet grov kvinnofridskränkning i brottsbalken i juli 1998 (brottsbalken 4 kap. 4 a §).
Brottet grov kvinnofridskränkning fokuserar på upprepade och systematiska kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation.
Avsikten med bestämmelsen var att se till kvinnans hela situation och därmed stärka det straffrättsliga skyddet för kvinnor som utsätts för våld. Även de brott som i straffrättslig mening betraktas som mindre allvarliga blir när de läggs samman och sätts i ett sammanhang ett allvarligt, grovt brott. Det här är en unik konstruktion. I Sverige finns bara ett till brott som på liknande sätt bygger på flera händelser med ett tidsmässigt samband. Det är olaga förföljelse.
År 2017 fick Brå i uppdrag av regeringen att studera utvecklingen för brottet och analysera orsakerna till minskningarna i rättskedjans alla led.
Studien bygger på kriminalstatistik, uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen, Brås misstankeregister, åtalsbeslut, fritexter i polisanmälningar samt uppgifter från stämningsansökningar och domar. Brå har även genomfört en intervjustudie med poliser, åklagare och målsägandebiträden och domare.
Från 1998 fram till 2008 ökade antalet polisanmälningar gällande grov kvinnofridskränkning från omkring 1 000 anmälda brott 1999 till drygt 2 700 anmälda brott 2008. Från 2009 till 2015 har antalet minskat. Därefter har det legat på knappt 1 900 anmälda brott per år.
Alla kunskapsbankens intervjuer
-
Psykisk misshandel kan bli eget brott
2023-05-02
Psykisk misshandel föreslås bli en ny brottstyp i en utredning från Justitiedepartementet. Brottstypen syftar till att kriminalisera två handlingar: upprepade kränkningar och otillbörlig kontroll.
-
Ändrade föreskrifter förtydligar ansvar
2022-11-01
Den 1 november 2022 trädde Socialstyrelsens uppdaterade föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer i kraft. Den ändrade författningen är bland annat anpassad till socialnämndernas lagstadgade ansvar för våldsutövare.
-
Ny webbutbildning om våld för chefer och medarbetare
2022-10-25
Att vara utsatt för våld i en nära relation kan påverka ens arbetsförmåga och relationer på arbetsplatsen. Både chefer och kolleger kan spela en viktig roll i att upptäcka om någon blir utsatt för våld eller utövar våld. Jämställdhetsmyndigheten har därför skapat webbkursen Våld i nära relation – agera som chef eller kollega.
-
Ny forskning om sugardejting
2022-07-05
Både män och kvinnor som ”sugardejtar” beskriver ofta arrangemangen på ett sätt som syftar till att distansera fenomenet från prostitution. Det visar ny forskning från Örebro universitet.
-
Svårt för våldsutsatt att hitta stadigvarande boende
2022-04-25
Brist på bostäder och ofta begränsade möjligheter för socialtjänsten att hjälpa till gör det svårt för personer som är utsatta för våld att ordna stadigvarande boende. Det visar en kartläggning som länsstyrelserna har gjort på uppdrag av regeringen.
-
Kvinnor görs ensamma med fortsatt våld efter separation
2022-04-19
Många kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever ensamhet. Männens våld handlar ofta om att kontrollera och begränsa kvinnornas sociala kontakter. Men ensamheten fortsätter också efter att kvinnan har separerat, och inte sällan bidrar samhällets aktörer till den. Det visar forskning från Högskolan i Gävle.
-
Forskare har kartlagt forskningen om våld i nära relationer
2022-03-24
Forskningsrådet Forte har kartlagt forskningsöversikter som handlar om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus har legat på förebyggande arbete och riskhantering. Kartläggningen visar bland annat att det finns behandling av våldsutövare som ger effekt.
-
Fortsatta brister i samhällets skyddsnät visar dödsfallsutredningar
2022-02-11
Frågor om utsatthet för våld ställs inte i den omfattning som behövs av socialtjänsten och hälso- och sjukvården, inte heller har det ställts frågor om våldsutövande. Socialtjänsten och polisen har inte gjort riskbedömningar i tillräcklig utsträckning och polisen har inte samlat in relevant stödbevisning. Det visar Socialstyrelsen i sin senaste rapport om utredningar av dödsfall samt fall av försök till dödligt våld.
-
Information ska vägleda kommunerna i arbetet med våldsutövare
2022-02-01
Kommunernas socialnämnder har genom en lagändring som kom 2021 nu även ett ansvar att verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har ett gemensamt regeringsuppdrag att stötta berörda myndigheter att genomföra förändringen.
-
Webbutbildning om sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel
2021-10-15
Webbutbildningen ”Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel” vänder sig till den som i sitt arbete kan möta barn eller vuxna som befinner sig i en utsatt livssituation, eller som arbetar med att förebygga och bekämpa våld och brott. Den är framtagen av Jämställdhetsmyndigheten som en del i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
-
Svårt för utsatta lesbiska och queera personer att söka hjälp
2021-10-06
Lesbiska och queera personer som är utsatta för våld i nära relation kan ha svårare att söka och få hjälp än andra våldsutsatta. När personerna söker hjälp gör de det oftast för något annat än våldet. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
-
”Blir upp till den enskilda polisen att åstadkomma ett bra möte”
2021-06-07
I studien ”At least I tried” från Göteborgs universitet analyseras polisers erfarenheter av att möta kvinnor som anmäler våldtäkt. Poliserna uttrycker ett stort engagemang, men tycker att de arbetar i motvind på grund av bristande stöd och resurser.
-
Uppföljning ger kommunerna viktigt underlag
2021-05-12
Systematisk uppföljning av kommunernas arbete med vuxna som är utsatta för våld bidrar till ökad kunskap och underlag till verksamhetsutveckling. Det visar Sveriges Kommuners och Regioners slutrapport av utvecklingsprojektet SU-Kvinnofrid.
-
Fler län ska få resurscentrum mot hedersrelaterat våld
2021-05-04
I fyra av Sveriges län finns det idag resurscentrum för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Nu utökas satsningen med fler län.
– Målet är att oavsett var i landet man bor ska man ha tillgång till anpassat och specialiserat stöd, säger projektledaren Pantea Tavakoli vid Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck. -
Webbplats hjälper lärare att undervisa om samtycke
2021-04-28
Med den webbaserade utbildningen Av fri vilja vill Brottsoffermyndigheten främja kunskap och samtal om sexualitet, samtycke och relationer i skolan. Den erbjuder lärare ett brett utbud av material att välja bland och anpassa till just sina elever.
-
Unga vågar inte berätta om sexuella trakasserier i skolan
2021-03-29
Sexuella trakasserier förekommer dagligen i ungas utbildningsmiljö, visar en enkät gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Den som är utsatt väljer ofta att inte berätta, av rädsla för följderna. Många vet inte heller vilken hjälp som finns att få.
– De unga vill att vuxna ska ta sexuella trakasserier på större allvar, säger Victoria C Wahlgren, MUCF. -
Utbildning för samtal med unga som är nya i landet
2021-01-13
”Rätt att veta!” är en ny webbutbildning som utvecklats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i samarbete med UMO, regionernas webbplats för unga. Utbildningen riktar sig till vuxna som möter unga som är nya i Sverige, som till exempel anställda på ungdomsmottagningar, inom elevhälsan och på familjehem.
-
Våldsutsatthet i ung ålder stor riskfaktor för upprepat våld
2020-12-17
För kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i barndomen är risken högre att bli utsatt för sexuellt våld även i vuxen ålder. Det är ett av flera resultat i Mariella Öbergs kartläggning av våldsutsatthet i avhandlingen ”Exposed to violence”.
-
Myndigheter utbildar för ökad upptäckt av våld
2020-11-27
Fem nationella myndigheter samverkar i ett regeringsuppdrag för att förbättra upptäckten av våld i nära relationer. Att utbilda personalen är grunden i arbetet.
-
Ny utbildning om våld mot barn
2020-10-13
I september 2020 lanserade Barnafrid vid Linköpings universitet en webbutbildning om våld mot barn, riktad mot yrkesverksamma och studenter. Maria Schillaci är legitimerad psykolog och programchef på Barnafrid.
-
Tandvården kan bidra till att upptäcka sexuella övergrepp
2020-10-05
I tandläkarstolen triggas minnet av det sexuella övergreppet. Genom att bättre förstå patientens reaktioner kan tandvården bidra till att upptäcka våldet. Ny forskning från Malmö universitet identifierar vilka reaktionerna är, och hur de kan tolkas.
-
Kulturella föreställningar kan leda till sämre vård
2020-09-10
Kulturella föreställningar om invandrade kvinnor i Sverige kan leda till att de får sämre vård, särskilt om de kommer från fattiga länder. Det visar Birgitta Esséns tvärvetenskapliga forskning kring kvinnohälsa och migration. Hon är specialist i obstetrik och gynekologi och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Sedan i våras är hon NCK:s examinator.
-
Samtyckeslagen har fått den effekt som eftersträvades
2020-07-10
Det har skett en markant ökning av antalet fällande domar för våldtäkt efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, som på uppdrag av regeringen har analyserat samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinna under 2019.
-
Hedersrelaterat våld i rättsväsendet
2020-05-13
Begreppet heder har använts på olika sätt under åren från slutet av 1990-talet till 2017, enligt en avhandling från Göteborgs universitet. Dessutom visar avhandlingen att det finns en skillnad mellan hur statliga utredningar talar om heder och hur domstolar använder begreppet i praktiken.
-
Ekonomiskt våld kan skapa ytterligare isolering
2020-04-14
Ekonomiskt våld bör betraktas som en egen form av våld i nära relationer, vid sidan av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det säger lektor Marie Eriksson, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.
-
Färre lagföringar för grov kvinnofridskränkning
2020-02-10
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1998. Syftet var att systematiskt våld och kränkningar som utmärker våld i nära relation skulle kunna lagföras. Under de senaste tio åren har såväl antalet anmälda brott, som antalet personuppklaringar och lagföringar minskat. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror minskningen av anmälda brott på att polisen har ändrat sitt arbetssätt.
-
Omfattande studie om våld i nära relationer bland unga
2019-11-05
På Stockholms universitet pågår ett forskningsprojekt som kommer att resultera i den första större svenska studien som specifikt handlar om våld bland unga.
– Vi vill bidra till att fylla den kunskapslucka som finns, säger Sibel Korkmaz som är socionom och doktorand i projektet. -
Ny webbkurs om hedersrelaterat våld och förtryck
2019-10-18
Webbkursheder.se är en ny webbaserad kurs för yrkesverksamma inom till exempel socialtjänsten, skolan och förskolan. Webbkursen ger grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och kan också fungera som ett stöd i att vidareutveckla den egna verksamheten.
-
"Sexuella trakasserier är ett folkhälsoproblem"
2019-06-27
Det finns stora skillnader i sexuell hälsa mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Kvinnor är mer utsatta för sexuellt våld och trakasserier och utsatthet för sexuella trakasserier är nu så vanligt att det enligt myndigheten är ett folkhälsoproblem.
-
Sälja sex som ung kan vara ett självskadebeteende
2019-03-20
Unga som säljer sex i Sverige gör det av olika anledningar. Många mår mycket dåligt och fler än var femte som säljer sex gör det som en form av självskadebeteende. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Polisens riskbedömningar trubbiga visar studie
2018-11-05
Polisen har små möjligheter att bedöma risken för upprepat våld i nära relation genom att använda riskbedömningsverktyg. Det visar en avhandling från Malmö universitet som har utvärderat två verktyg som anställda inom Polisen använder.
-
Samlade resurser till stöd för utsatta i fyra regioner
2018-09-18
Resurscentra för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck planeras nu i fyra län i Sverige. Tanken är att erbjuda samlad hjälp från en rad olika aktörer på ett och samma ställe. Det handlar om pilotverksamheter som i ett senare skede kan spridas till fler platser i landet.
-
Nytt metodstöd stärker skyddet
2018-08-27
Alla som utsätts för våld har rätt att få stöd och skydd. Det är samhällets ansvar att se till att de får det, men så är det inte alltid. Länsstyrelserna lanserar nu ett metodstöd som ska stärka arbetet för ett jämlikt skydd.
-
Hat på nätet svårt hantera för rättsväsendet
2018-07-17
Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Det framkommer i en rapport från Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.
-
Tidigare brottslighet bland dömda för hedersrelaterat våld
2018-06-20
Dömda förövare av hedersrelaterat våld och förtryck har ofta en historia av annan brottslighet bakom sig. Det är dessutom vanligt att de har hälsoproblem som kan kopplas till stressrelaterade faktorer. Det är några resultat av en studie som gjorts av Kriminalvården.
-
Brister i samhällets skydd när vuxna dödas av närstående
2018-04-25
Våldsutsatthet upptäcks inte, tidiga riskbedömningar saknas ofta, ansökningar om kontaktförbud avslås och dessutom fungerar inte samordningen mellan olika samhällsaktörer. Det visar Socialstyrelsen i ”Dödsfallsutredningar 2016-2017”.
-
Höga kostnader för våldet
2018-04-10
Att utsättas för våld ger svåra och långsiktiga konsekvenser för brottsoffret. Våldet innebär också stora ekonomiska förluster för individen och samhället. En ny studie beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor.
-
SKL vill ha reglering av arbete med våldsutövare
2018-03-23
Kompetent handledning är viktigt för att behandlare inte ska riskera att ”gå i allians” med våldsutövare. Arbetet behöver få finansiering av staten och bli tydligt reglerat. Det är några av SKL:s slutsatser efter att ha utkommit med skriften ”Förändringsarbete med våldsutövande män”.
-
Utredare vill förbättra för barn i skyddat boende
2018-01-17
Samhället har brustit i att ta ansvar för barn i skyddat boende. Det anser Fredrik Lundh Sammeli som utrett frågan på uppdrag av regeringen. Ett sätt att råda bot på det menar han är att barnen får ett eget placeringsbeslut av socialnämnden.
-
Samverkan viktigt för förebyggande arbete
2017-12-01
Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Hur arbetar polisen i andra länder med att få våldsutövare att upphöra med sitt våldsamma beteende? Skulle polisen i Sverige kunna använda metoder som används utomlands?
-
Dålig tandhälsa kan vara tecken på våld
2017-10-30
Barn och unga med dålig tandhälsa kan även ha varit utsatta för eller upplevt olika former av våld. Det visar en avhandling av tandläkaren och forskaren Therese Kvist som kom förra året. Det här är en av ett fåtal svenska studier inom området.
-
Första svenska rapporten om Istanbulkonventionen
2017-10-03
2014 trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen, i kraft i Sverige. Rådets expertgrupp Grevio har nu fått en första redovisning av Sverige som visar hur konventionen implementeras här.
-
Manliga förövare av dödligt våld studerade
2017-09-29
Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är oftare äldre, har oftare sysselsättning och har mer sällan haft tidigare kontakt med rättsväsendet än andra förövare av dödligt våld. Det är en bild som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet.
-
Svårt få hjälp för utsatta män
2017-07-13
Män som drabbas av sexuellt våld och våld i nära relationer påverkas starkt men har ofta svårt att få hjälp för sina problem. Det visar en genomgång som gjorts i Norge där bland annat Claes Ekenstam, svensk idéhistoriker och psykoterapeut, intervjuat utsatta män.
-
Vuxna ingriper sällan när barn upplever våld
2017-06-08
Släktingar och andra vuxna ingriper sällan när barn upplever våld i nära relationer. Hur de vuxna agerar beror mycket på hur barnen uppfattas. De som kan tala för sig får mest hjälp, det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Ny forskning: Sexuella övergrepp på nätet kan skada mer
2017-05-05
Sexuella övergrepp på nätet mot unga ska likställas med sexuella övergrepp ”utanför” nätet. Och om det finns bilder kan övergreppet uppfattas som ännu värre än vid fysisk kontakt. Det säger Linda Jonsson, universitetslektor på Barnafrid vid Linköpings universitet.
-
Tecknade figurer lär barn om våldsutsatthet
2017-03-28
Brottsoffermyndigheten hjälper just nu landets förskolor att lära barn sätta gränser och att prata om känslor. Och det är bilder tecknade av illustratören Stina Wirsén som startar samtalen.
-
"Stora likheter mellan könsrelaterat våld och hatbrott"
2017-03-13
Borde inte offer för könsrelaterat våld även kunna ses som offer för hatbrott? Det är en fråga som upptagit Görel Granström, docent i rättsvetenskap vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Sedan 2011 är hon även en av ledamöterna i NCK:s vetenskapliga råd.
-
Nytt verktyg hjälper kommuner nå ut till våldsutsatta
2017-02-10
Infogeneratorn är ett nytt, webbaserat verktyg som hjälper kommuner med information på olika språk till personer som utsatts för våld. Verktyget lanseras den 13 februari och är helt kostnadsfritt att använda.
-
Polisanmälan kan hjälpa våldsutsatta kvinnor att bryta upp
2017-01-19
Bemötandet från polisen kan vara avgörande när en kvinna gör sig fri från en våldsam man. Men i en ny avhandling från Malmö högskola berättar kvinnor att de inte alltid får gehör för sina upplevelser.