Samtyckeslagen har fått den effekt som eftersträvades
2020-07-10
Det har skett en markant ökning av antalet fällande domar för våldtäkt efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, som på uppdrag av regeringen har analyserat samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinna under 2019.
Det var första juli 2018 som sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Den bygger på principen om att allt sex ska vara frivilligt, ibland kallas den också för samtyckeslagen. Brå har haft i uppdrag att följa upp tillämpningen av de nya lagreglerna som ingår i lagen. Uppföljningen bygger på analyser av tingsrättsdomar, kriminalstatistik samt intervjuer med i första hand rättsväsendet. Uppdraget redovisas i rapporten ”Den nya samtyckeslagen i praktiken. En uppföljning av 2018 års förändringar av lagreglerna rörande våldtäkt”.

Foto: Liselotte Van Der Meijs
Brå konstaterar att antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant. Antalet fällande domar ökade från 190 domar 2017 till 333 domar 2019, en ökning med 75 procent. Lagändringen har alltså gett effekt, enligt Brå.
– Det viktigaste resultatet är att vi har kunnat se att den nya lagen har fått så stort genomslag och gett så många fler fällande domar. Rättsväsendet har kunnat tillämpa reglerna som det var avsett, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå.
Inte lätt att avgöra frivillighet
Enligt den nya lagen innebär en våldtäkt att ett samlag, eller annan jämförbar handling, genomförs med någon som inte frivilligt går med på detta. Men att avgöra frivillighet är inte helt lätt.
– Många var kritiska mot att lagen skulle bli för diffus. Det kan också vara svårt att få en stark bevisföring om det exempelvis inte finns rapporterade skador. Samtidigt har det problemet alltid funnits i den här typen av brottmål, säger Stina Holmberg.
Det finns uppenbara situationer där en person aldrig kan anses delta frivilligt, och som var olagliga tidigare, till exempel om deltagandet är en följd av våld eller hot. I lagen anges också att deltagandet aldrig kan anses frivilligt om gärningsmannen otillbörligt utnyttjar någon som sover eller är berusad. Men det finns svåra situationer. I rapporten diskuteras vad som framkommer i domsluten om hur tydligt ofrivilligheten måste ha kommit till uttryck för en fällande dom. Enligt rapporten behöver målsäganden uttrycka sin motvilja tydligt, om denne inledningsvis deltagit frivilligt.
Om målsäganden däremot varit passiv, det vill säga varken sagt ja eller nej, och domstolarna fällt för våldtäkt framträder en annan bild, enligt rapporten. Då anser domstolarna att ofrivilligheten inte behöver manifesteras. Finns det inget ja, betyder det ett nej.
– Att vi har en lag som så tydligt säger att all sexuell aktivitet måste bygga på frivillighet är positivt. Detta är ett budskap som måste inplanteras hos alla, men i synnerhet bland unga, säger Stina Holmberg.
Diskussion om uppsåt
I rapporten förs också en diskussion om uppsåt – vad hade den tilltalade för avsikt med sin handling? För att dömas för våldtäkt måste den tilltalade ha haft uppsåt i förhållande till omständigheten att målsäganden inte deltog frivilligt. Det betyder att domstolen behöver göra en bedömning av vad den tilltalade insåg om målsägandes vilja.
Utredarna konstaterar i rapporten att lagändringen har lett till svårare uppsåtsbedömningar. Domstolarna har inte någon lätt uppgift när de ska ta ställning till vad den tilltalade förstod och tänkte när han handlade.
Samtidigt med lagen infördes också en ny brottsrubricering, ”oaktsam våldtäkt”. Den gäller fall där gärningspersonen varit grovt oaktsam i förhållande till att den andra personen inte medverkade frivilligt. Gärningspersonen har då varit medveten om att det fanns en risk för att den andra parten inte ville delta men trots det genomfört den sexuella handlingen.
– Regeln om oaktsam våldtäkt är svårtolkad och det är svårt att bedöma om gärningspersonen insåg att den andra parten inte ville delta. Eller insåg att det fanns en risk att den andra parten inte ville delta. Det är komplicerat att veta exakt vad den tilltalade tänkte och förstod när handlingen skedde. Dessutom kanske den misstänkta gärningen skedde impulsivt och när den tilltalade var berusad, säger Stina Holmberg.
Stärka det straffrättsliga skyddet
Ett grundläggande motiv till lagändringarna var att stärka det straffrättsliga skyddet mot sexuella övergrepp. De typer av utsatthet som efter lagändringen har fått ett starkare skydd rättsligt är till exempel så kallade överrumplingsfall och fall där den utsatta varit passiv under övergreppet.
Tillsammans med ansvariga åklagare sorterade Brå ut 76 domar med fall som bedömdes inte skulle ha gått till åtal före lagändringen. Av dem ledde 26 till en fällande dom för våldtäkt och 12 till oaktsam våldtäkt. 36 fall ledde till en friande dom.
Enligt Stina Holmberg visar analyserna av de fällande domarna att de i stor utsträckning avser just den typ av situationer som lagändringen avsåg att täcka.
– I propositionen nämns till exempel fall där offret får en så kallad frysreaktion och blir handlingsförlamad av rädsla och fall där offret kanske halvsover och inte hinner reagera när hon blir utsatt för ett sexuellt övergrepp. De täcks nu in, säger Stina Holmberg.
– För många tjejer har lagändringen inneburit att skuldfrågan har lyfts från dem. De har insett att det inte var deras fel att övergreppet skedde. De kan nu luta sig mot lagen och förstå att det som de utsattes för är olagligt.
Fakta:
Från första juli 2018 bygger den svenska sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt.
Utgångspunkten är att varje människa har en självklar rätt till sin egen kropp och sexualitet.
Sexualbrotten regleras i 6 kapitlet i brottsbalken. Våldtäkt är rubriceringen på den grövsta formen av sexualbrott.
För att bedöma om en handling bryter mot lagen eller inte tar domstolen utgångspunkt i om frivilligheten kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Personen kan ha sagt att den vill, men den kan också göra det tydligt genom till exempel sitt kroppsspråk eller genom att aktivt medverka till de sexuella handlingarna.
Antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har ökat markant sedan lagändringen. Från 190 fällande domar år 2017 till 333 år 2019, vilket är en ökning med 75 procent.
Brå har i sin analys enbart undersökt tingsrättsdomar rörande våldtäkt mot kvinna. De fall där målsägande varit en man har exkluderats för att behålla jämförbarhet med tidigare genomgång av domar.
Alla kunskapsbankens intervjuer
-
Praktiskt stöd till våldsutsatta riskerar att hamna mellan stolarna
2023-07-18
Socialtjänstens specialisering och professionalisering av arbetet med våld i nära relationer kan vara en förutsättning för att stödet till våldsutsatta ska hålla en hög kvalitet. Men det kan också leda till att gränser sätts upp för vad som ska ingå, och inte ingå, i den egna yrkesutövningen inom socialtjänsten. Praktiskt stöd till kvinnor som utsatts för våld, som hjälp att söka sekretessmarkering eller byta skola för barnen, riskerar att hamna mellan stolarna. Det är en av flera slutsatser som dras efter en utvärdering av Relationsvåldscentrum i Stockholm.
-
Psykisk misshandel kan bli eget brott
2023-05-02
Psykisk misshandel föreslås bli en ny brottstyp i en utredning från Justitiedepartementet. Brottstypen syftar till att kriminalisera två handlingar: upprepade kränkningar och otillbörlig kontroll.
-
Ändrade föreskrifter förtydligar ansvar
2022-11-01
Den 1 november 2022 trädde Socialstyrelsens uppdaterade föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer i kraft. Den ändrade författningen är bland annat anpassad till socialnämndernas lagstadgade ansvar för våldsutövare.
-
Ny webbutbildning om våld för chefer och medarbetare
2022-10-25
Att vara utsatt för våld i en nära relation kan påverka ens arbetsförmåga och relationer på arbetsplatsen. Både chefer och kolleger kan spela en viktig roll i att upptäcka om någon blir utsatt för våld eller utövar våld. Jämställdhetsmyndigheten har därför skapat webbkursen Våld i nära relation – agera som chef eller kollega.
-
Ny forskning om sugardejting
2022-07-05
Både män och kvinnor som ”sugardejtar” beskriver ofta arrangemangen på ett sätt som syftar till att distansera fenomenet från prostitution. Det visar ny forskning från Örebro universitet.
-
Svårt för våldsutsatt att hitta stadigvarande boende
2022-04-25
Brist på bostäder och ofta begränsade möjligheter för socialtjänsten att hjälpa till gör det svårt för personer som är utsatta för våld att ordna stadigvarande boende. Det visar en kartläggning som länsstyrelserna har gjort på uppdrag av regeringen.
-
Kvinnor görs ensamma med fortsatt våld efter separation
2022-04-19
Många kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever ensamhet. Männens våld handlar ofta om att kontrollera och begränsa kvinnornas sociala kontakter. Men ensamheten fortsätter också efter att kvinnan har separerat, och inte sällan bidrar samhällets aktörer till den. Det visar forskning från Högskolan i Gävle.
-
Forskare har kartlagt forskningen om våld i nära relationer
2022-03-24
Forskningsrådet Forte har kartlagt forskningsöversikter som handlar om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus har legat på förebyggande arbete och riskhantering. Kartläggningen visar bland annat att det finns behandling av våldsutövare som ger effekt.
-
Fortsatta brister i samhällets skyddsnät visar dödsfallsutredningar
2022-02-11
Frågor om utsatthet för våld ställs inte i den omfattning som behövs av socialtjänsten och hälso- och sjukvården, inte heller har det ställts frågor om våldsutövande. Socialtjänsten och polisen har inte gjort riskbedömningar i tillräcklig utsträckning och polisen har inte samlat in relevant stödbevisning. Det visar Socialstyrelsen i sin senaste rapport om utredningar av dödsfall samt fall av försök till dödligt våld.
-
Information ska vägleda kommunerna i arbetet med våldsutövare
2022-02-01
Kommunernas socialnämnder har genom en lagändring som kom 2021 nu även ett ansvar att verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har ett gemensamt regeringsuppdrag att stötta berörda myndigheter att genomföra förändringen.
-
Webbutbildning om sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel
2021-10-15
Webbutbildningen ”Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel” vänder sig till den som i sitt arbete kan möta barn eller vuxna som befinner sig i en utsatt livssituation, eller som arbetar med att förebygga och bekämpa våld och brott. Den är framtagen av Jämställdhetsmyndigheten som en del i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
-
Svårt för utsatta lesbiska och queera personer att söka hjälp
2021-10-06
Lesbiska och queera personer som är utsatta för våld i nära relation kan ha svårare att söka och få hjälp än andra våldsutsatta. När personerna söker hjälp gör de det oftast för något annat än våldet. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
-
”Blir upp till den enskilda polisen att åstadkomma ett bra möte”
2021-06-07
I studien ”At least I tried” från Göteborgs universitet analyseras polisers erfarenheter av att möta kvinnor som anmäler våldtäkt. Poliserna uttrycker ett stort engagemang, men tycker att de arbetar i motvind på grund av bristande stöd och resurser.
-
Uppföljning ger kommunerna viktigt underlag
2021-05-12
Systematisk uppföljning av kommunernas arbete med vuxna som är utsatta för våld bidrar till ökad kunskap och underlag till verksamhetsutveckling. Det visar Sveriges Kommuners och Regioners slutrapport av utvecklingsprojektet SU-Kvinnofrid.
-
Fler län ska få resurscentrum mot hedersrelaterat våld
2021-05-04
I fyra av Sveriges län finns det idag resurscentrum för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Nu utökas satsningen med fler län.
– Målet är att oavsett var i landet man bor ska man ha tillgång till anpassat och specialiserat stöd, säger projektledaren Pantea Tavakoli vid Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck. -
Webbplats hjälper lärare att undervisa om samtycke
2021-04-28
Med den webbaserade utbildningen Av fri vilja vill Brottsoffermyndigheten främja kunskap och samtal om sexualitet, samtycke och relationer i skolan. Den erbjuder lärare ett brett utbud av material att välja bland och anpassa till just sina elever.
-
Unga vågar inte berätta om sexuella trakasserier i skolan
2021-03-29
Sexuella trakasserier förekommer dagligen i ungas utbildningsmiljö, visar en enkät gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Den som är utsatt väljer ofta att inte berätta, av rädsla för följderna. Många vet inte heller vilken hjälp som finns att få.
– De unga vill att vuxna ska ta sexuella trakasserier på större allvar, säger Victoria C Wahlgren, MUCF. -
Utbildning för samtal med unga som är nya i landet
2021-01-13
”Rätt att veta!” är en ny webbutbildning som utvecklats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i samarbete med UMO, regionernas webbplats för unga. Utbildningen riktar sig till vuxna som möter unga som är nya i Sverige, som till exempel anställda på ungdomsmottagningar, inom elevhälsan och på familjehem.
-
Våldsutsatthet i ung ålder stor riskfaktor för upprepat våld
2020-12-17
För kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i barndomen är risken högre att bli utsatt för sexuellt våld även i vuxen ålder. Det är ett av flera resultat i Mariella Öbergs kartläggning av våldsutsatthet i avhandlingen ”Exposed to violence”.
-
Myndigheter utbildar för ökad upptäckt av våld
2020-11-27
Fem nationella myndigheter samverkar i ett regeringsuppdrag för att förbättra upptäckten av våld i nära relationer. Att utbilda personalen är grunden i arbetet.
-
Ny utbildning om våld mot barn
2020-10-13
I september 2020 lanserade Barnafrid vid Linköpings universitet en webbutbildning om våld mot barn, riktad mot yrkesverksamma och studenter. Maria Schillaci är legitimerad psykolog och programchef på Barnafrid.
-
Tandvården kan bidra till att upptäcka sexuella övergrepp
2020-10-05
I tandläkarstolen triggas minnet av det sexuella övergreppet. Genom att bättre förstå patientens reaktioner kan tandvården bidra till att upptäcka våldet. Ny forskning från Malmö universitet identifierar vilka reaktionerna är, och hur de kan tolkas.
-
Kulturella föreställningar kan leda till sämre vård
2020-09-10
Kulturella föreställningar om invandrade kvinnor i Sverige kan leda till att de får sämre vård, särskilt om de kommer från fattiga länder. Det visar Birgitta Esséns tvärvetenskapliga forskning kring kvinnohälsa och migration. Hon är specialist i obstetrik och gynekologi och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Sedan i våras är hon NCK:s examinator.
-
Samtyckeslagen har fått den effekt som eftersträvades
2020-07-10
Det har skett en markant ökning av antalet fällande domar för våldtäkt efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, som på uppdrag av regeringen har analyserat samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinna under 2019.
-
Hedersrelaterat våld i rättsväsendet
2020-05-13
Begreppet heder har använts på olika sätt under åren från slutet av 1990-talet till 2017, enligt en avhandling från Göteborgs universitet. Dessutom visar avhandlingen att det finns en skillnad mellan hur statliga utredningar talar om heder och hur domstolar använder begreppet i praktiken.
-
Ekonomiskt våld kan skapa ytterligare isolering
2020-04-14
Ekonomiskt våld bör betraktas som en egen form av våld i nära relationer, vid sidan av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det säger lektor Marie Eriksson, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.
-
Färre lagföringar för grov kvinnofridskränkning
2020-02-10
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1998. Syftet var att systematiskt våld och kränkningar som utmärker våld i nära relation skulle kunna lagföras. Under de senaste tio åren har såväl antalet anmälda brott, som antalet personuppklaringar och lagföringar minskat. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror minskningen av anmälda brott på att polisen har ändrat sitt arbetssätt.
-
Omfattande studie om våld i nära relationer bland unga
2019-11-05
På Stockholms universitet pågår ett forskningsprojekt som kommer att resultera i den första större svenska studien som specifikt handlar om våld bland unga.
– Vi vill bidra till att fylla den kunskapslucka som finns, säger Sibel Korkmaz som är socionom och doktorand i projektet. -
Ny webbkurs om hedersrelaterat våld och förtryck
2019-10-18
Webbkursheder.se är en ny webbaserad kurs för yrkesverksamma inom till exempel socialtjänsten, skolan och förskolan. Webbkursen ger grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och kan också fungera som ett stöd i att vidareutveckla den egna verksamheten.
-
"Sexuella trakasserier är ett folkhälsoproblem"
2019-06-27
Det finns stora skillnader i sexuell hälsa mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Kvinnor är mer utsatta för sexuellt våld och trakasserier och utsatthet för sexuella trakasserier är nu så vanligt att det enligt myndigheten är ett folkhälsoproblem.
-
Sälja sex som ung kan vara ett självskadebeteende
2019-03-20
Unga som säljer sex i Sverige gör det av olika anledningar. Många mår mycket dåligt och fler än var femte som säljer sex gör det som en form av självskadebeteende. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Polisens riskbedömningar trubbiga visar studie
2018-11-05
Polisen har små möjligheter att bedöma risken för upprepat våld i nära relation genom att använda riskbedömningsverktyg. Det visar en avhandling från Malmö universitet som har utvärderat två verktyg som anställda inom Polisen använder.
-
Samlade resurser till stöd för utsatta i fyra regioner
2018-09-18
Resurscentra för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck planeras nu i fyra län i Sverige. Tanken är att erbjuda samlad hjälp från en rad olika aktörer på ett och samma ställe. Det handlar om pilotverksamheter som i ett senare skede kan spridas till fler platser i landet.
-
Nytt metodstöd stärker skyddet
2018-08-27
Alla som utsätts för våld har rätt att få stöd och skydd. Det är samhällets ansvar att se till att de får det, men så är det inte alltid. Länsstyrelserna lanserar nu ett metodstöd som ska stärka arbetet för ett jämlikt skydd.
-
Hat på nätet svårt hantera för rättsväsendet
2018-07-17
Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Det framkommer i en rapport från Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.
-
Tidigare brottslighet bland dömda för hedersrelaterat våld
2018-06-20
Dömda förövare av hedersrelaterat våld och förtryck har ofta en historia av annan brottslighet bakom sig. Det är dessutom vanligt att de har hälsoproblem som kan kopplas till stressrelaterade faktorer. Det är några resultat av en studie som gjorts av Kriminalvården.
-
Brister i samhällets skydd när vuxna dödas av närstående
2018-04-25
Våldsutsatthet upptäcks inte, tidiga riskbedömningar saknas ofta, ansökningar om kontaktförbud avslås och dessutom fungerar inte samordningen mellan olika samhällsaktörer. Det visar Socialstyrelsen i ”Dödsfallsutredningar 2016-2017”.
-
Höga kostnader för våldet
2018-04-10
Att utsättas för våld ger svåra och långsiktiga konsekvenser för brottsoffret. Våldet innebär också stora ekonomiska förluster för individen och samhället. En ny studie beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor.
-
SKL vill ha reglering av arbete med våldsutövare
2018-03-23
Kompetent handledning är viktigt för att behandlare inte ska riskera att ”gå i allians” med våldsutövare. Arbetet behöver få finansiering av staten och bli tydligt reglerat. Det är några av SKL:s slutsatser efter att ha utkommit med skriften ”Förändringsarbete med våldsutövande män”.
-
Utredare vill förbättra för barn i skyddat boende
2018-01-17
Samhället har brustit i att ta ansvar för barn i skyddat boende. Det anser Fredrik Lundh Sammeli som utrett frågan på uppdrag av regeringen. Ett sätt att råda bot på det menar han är att barnen får ett eget placeringsbeslut av socialnämnden.
-
Samverkan viktigt för förebyggande arbete
2017-12-01
Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Hur arbetar polisen i andra länder med att få våldsutövare att upphöra med sitt våldsamma beteende? Skulle polisen i Sverige kunna använda metoder som används utomlands?
-
Dålig tandhälsa kan vara tecken på våld
2017-10-30
Barn och unga med dålig tandhälsa kan även ha varit utsatta för eller upplevt olika former av våld. Det visar en avhandling av tandläkaren och forskaren Therese Kvist som kom förra året. Det här är en av ett fåtal svenska studier inom området.
-
Första svenska rapporten om Istanbulkonventionen
2017-10-03
2014 trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen, i kraft i Sverige. Rådets expertgrupp Grevio har nu fått en första redovisning av Sverige som visar hur konventionen implementeras här.
-
Manliga förövare av dödligt våld studerade
2017-09-29
Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är oftare äldre, har oftare sysselsättning och har mer sällan haft tidigare kontakt med rättsväsendet än andra förövare av dödligt våld. Det är en bild som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet.
-
Svårt få hjälp för utsatta män
2017-07-13
Män som drabbas av sexuellt våld och våld i nära relationer påverkas starkt men har ofta svårt att få hjälp för sina problem. Det visar en genomgång som gjorts i Norge där bland annat Claes Ekenstam, svensk idéhistoriker och psykoterapeut, intervjuat utsatta män.
-
Vuxna ingriper sällan när barn upplever våld
2017-06-08
Släktingar och andra vuxna ingriper sällan när barn upplever våld i nära relationer. Hur de vuxna agerar beror mycket på hur barnen uppfattas. De som kan tala för sig får mest hjälp, det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Ny forskning: Sexuella övergrepp på nätet kan skada mer
2017-05-05
Sexuella övergrepp på nätet mot unga ska likställas med sexuella övergrepp ”utanför” nätet. Och om det finns bilder kan övergreppet uppfattas som ännu värre än vid fysisk kontakt. Det säger Linda Jonsson, universitetslektor på Barnafrid vid Linköpings universitet.
-
Tecknade figurer lär barn om våldsutsatthet
2017-03-28
Brottsoffermyndigheten hjälper just nu landets förskolor att lära barn sätta gränser och att prata om känslor. Och det är bilder tecknade av illustratören Stina Wirsén som startar samtalen.
-
"Stora likheter mellan könsrelaterat våld och hatbrott"
2017-03-13
Borde inte offer för könsrelaterat våld även kunna ses som offer för hatbrott? Det är en fråga som upptagit Görel Granström, docent i rättsvetenskap vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Sedan 2011 är hon även en av ledamöterna i NCK:s vetenskapliga råd.
-
Nytt verktyg hjälper kommuner nå ut till våldsutsatta
2017-02-10
Infogeneratorn är ett nytt, webbaserat verktyg som hjälper kommuner med information på olika språk till personer som utsatts för våld. Verktyget lanseras den 13 februari och är helt kostnadsfritt att använda.