Svårt för utsatta lesbiska och queera personer att söka hjälp
2021-10-06
Lesbiska och queera personer som är utsatta för våld i nära relation kan ha svårare att söka och få hjälp än andra våldsutsatta. När personerna söker hjälp gör de det oftast för något annat än våldet. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.

Evelina är homosexuell och i fyrtioårsåldern. Hon är en av 25 personer som är intervjuade av genusvetare Nicole Ovesen vid Uppsala universitet för studien om hbtq-personers hjälpsökande efter utsatthet för våld i nära relation. I avhandlingen ”Intimate partner violence and help-seeking in lesbian and queer relationships. Challenging recognition” från Centrum för genusvetenskap visar Nicole Ovesen hur svårt Evelina har att prata om sig själv som våldsutsatt. ”Tydligen är det så”, kommenterar Evelina utsattheten under intervjun där hon berättar hur hon har varit kontrollerad, isolerad och angripits av sin tidigare partner.
Att personerna hade svårt att förstå det som de hade varit med om som våld var det mest återkommande temat i intervjuerna, enligt Nicole Ovesen.
– I intervjuerna med lesbiska och queera framkom det att personerna hade svårt att se sig som våldsutsatta. Många ville heller inte se sig som utsatta. Våldet passar inte in i bilden av den perfekta regnbågsfamiljen, säger Nicole Ovesen.
Våld passar inte in i bilden av livet som homosexuell
Enligt Nicole Ovesen finns det en bild av och en förväntan på livet som lesbisk. Ofta framställs komma ut-processen som en resa, från ett liv fyllt av lidande till ett öppet liv med en homosexuell identitet i en självvald grupp, en ”community”.
– Inom gruppen finns en tydlig identitet som man ska leva upp till. Det här gör det problematiskt att prata om och att se att det förekommer våld inom gruppen. Några av informanterna berättade att de hade kämpat för att bli accepterade som lesbiska och som par. Det finns även en norm om att man ska offra sig för sin partner. Våldet passar inte in i den lesbiska utopin utan bryter mot de ideal som finns. Därför varken kan eller vill man prata om sin utsatthet för våld, säger Nicole Ovesen.
Det här avspeglas också i den forskning som görs och i det offentliga samtal om hbtq-rörelsen som förs, enligt Nicole Ovesen.
– Det är lättare att prata om det våld och det hot som kommer utifrån, från det övriga samhället. Inom forskningen till exempel finns ett mycket större fokus på hatbrott än vad det finns på våld i nära relationer. Men det här är något som vi måste ta tag i. Frågan är hur vi lyfter fram utsattheten för våld utan att stigmatisera personerna och gruppen, säger hon.
Hbtq-personer upplever att de inte erkänns som utsatta
Men det är inte bara de utsatta själva som har svårt att definiera och uttala vad de har varit med om. I studien undersöker Nicole Ovesen hur de som söker stöd hos rättsväsendet, hälso- och sjukvården samt hos kuratorer upplever att de blir bemötta av yrkesverksamma.
Ett begrepp som Nicole Ovesen använder är ”misrecognition”. Det kan förstås både som en avsaknad av erkännande och som en missbedömning av personens belägenhet. I avhandlingen återges ett besök på en akutmottagning. Evelina tas om hand av personalen på akuten och får frågor som tyder på att de misstänker att hon är utsatt för våld. Samtidigt får hennes sällskap, som i själva verket är förövaren, följa med in i undersökningsrummet.
– Det gör att hon inte kan berätta om sin utsatthet. Evelina drar slutsatsen att hon inte ses som ett möjligt offer för våld, säger Nicole Ovesen.
Normer styr ofta bemötandet
Enligt studien upplevde de intervjuade vidare att de bemöttes på ett sätt som formuleras som ett oavsiktligt icke-erkännande. Enligt Nicole Ovesen beror det på de normer som yrkesverksamma bär på – inte sällan en outtalad heteronorm. Den gör gällande att offret är en kvinna, och att förövaren är en man. I avhandlingen citeras en psykiatriker som frågar bisexuella Lovisa när denne får veta att hon som barn varit utsatt för övergrepp: ”Vem var han?”. Samma sak upprepades när Lovisa berättade att hon även som vuxen varit utsatt för våld. Psykiatrikerns kommentar ”Jag antar att det i alla fall var en han” sårade Lovisa och fick henne att tro att det hon hade varit utsatt för inte räknades.
– Det finns en rad föreställningar om hur våld ser ut, vem som utsätts för våld och vem som är förövare. När den som är utsatt för våld inte blir erkänd riskerar personen att inte komma ur våldet. Det kan också leda till att våldet blir ytterligare normaliserat och också minimerat – hur farligt kan det vara? Hur andra reagerar får betydelse för hur lesbiska och queera personer ser på sin utsatthet, säger Nicole Ovesen.
Psykiskt våld vanligast
En annan outtalad norm, enligt Nicole Ovesen, är att våld är fysiskt. Studiens intervjupersoner var i de flesta fall utsatta för psykiskt våld som dessutom pågick under lång tid. Nicole Ovesen använder begreppet ”slow violence” för att karaktärisera våldet som ofta bestod av ett kontrollerande beteende från förövaren.
– Våldet är knappt synligt vilket gör att det är svårt att skapa en tydlig bild av det. Hjälpsökandet avspeglar det här. Ofta testar man sig fram och söker hjälp på flera olika sätt. Det är en långsam och fragmentarisk process. Om den som söker hjälp blir bemött på ett icke-erkännande vis så söker man inte igen. Det första mötet kan ha helt avgörande betydelse, säger Nicole Ovesen.
Söker oftast hjälp för annat än våldsutsattheten
Studiens intervjupersoner sökte ofta hjälp hos hälso- och sjukvården. Den vanligaste typen av stöd som intervjupersonerna sökte var terapi men sällan på grund av utsattheten.
– För intervjupersonerna var hjälpsökandet indirekt. De sökte oftare för ångest, stress eller depression än för utsatthet för våld. Då är det ännu viktigare att de yrkesverksamma ställer frågor och ser orsakerna till ohälsan.
Avhandlingen visar att det var när den hjälpsökande fick utrymme att reflektera kring sin relation och börja sätta ord på våldet som stödet gav resultat.
– Att bli identifierad som utsatt för våld, både inför sig själv och av andra, var en nyckel, säger Nicole Ovesen.
Avhandling: ”Intimate partner violence and help-seeking in lesbian and queer relationships. Challenging recognition” (Ovesen 2021), fulltext i NCK:s kunskapsbank
Ämnesguide i kunskapbanken om våld mot hbtq-personer
Mer fakta
25 personer som hade varit utsatta för våld i en nära lesbisk eller queer-relation intervjuades för studien som presenteras i avhandlingen ”Intimate partner violence and help-seeking in lesbian and queer relationships. Challenging recognition” från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
Studien undersöker hur personerna skapar förståelse av det våld som de varit utsatta för.
Studien undersöker också var de våldsutsatta sökte hjälp och hur de upplevde den hjälp de fick.
I avhandlingen ger Nicole Ovesen en rad förslag på hur stödet till våldsutsatta lesbiska och queera personer kan förbättras. Utbildning för att förstå och upptäcka utsatthet för våld är ett förslag, ett annat att det finns rutiner och riktlinjer för arbetet.
Alla kunskapsbankens intervjuer
-
Praktiskt stöd till våldsutsatta riskerar att hamna mellan stolarna
2023-07-18
Socialtjänstens specialisering och professionalisering av arbetet med våld i nära relationer kan vara en förutsättning för att stödet till våldsutsatta ska hålla en hög kvalitet. Men det kan också leda till att gränser sätts upp för vad som ska ingå, och inte ingå, i den egna yrkesutövningen inom socialtjänsten. Praktiskt stöd till kvinnor som utsatts för våld, som hjälp att söka sekretessmarkering eller byta skola för barnen, riskerar att hamna mellan stolarna. Det är en av flera slutsatser som dras efter en utvärdering av Relationsvåldscentrum i Stockholm.
-
Psykisk misshandel kan bli eget brott
2023-05-02
Psykisk misshandel föreslås bli en ny brottstyp i en utredning från Justitiedepartementet. Brottstypen syftar till att kriminalisera två handlingar: upprepade kränkningar och otillbörlig kontroll.
-
Ändrade föreskrifter förtydligar ansvar
2022-11-01
Den 1 november 2022 trädde Socialstyrelsens uppdaterade föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer i kraft. Den ändrade författningen är bland annat anpassad till socialnämndernas lagstadgade ansvar för våldsutövare.
-
Ny webbutbildning om våld för chefer och medarbetare
2022-10-25
Att vara utsatt för våld i en nära relation kan påverka ens arbetsförmåga och relationer på arbetsplatsen. Både chefer och kolleger kan spela en viktig roll i att upptäcka om någon blir utsatt för våld eller utövar våld. Jämställdhetsmyndigheten har därför skapat webbkursen Våld i nära relation – agera som chef eller kollega.
-
Ny forskning om sugardejting
2022-07-05
Både män och kvinnor som ”sugardejtar” beskriver ofta arrangemangen på ett sätt som syftar till att distansera fenomenet från prostitution. Det visar ny forskning från Örebro universitet.
-
Svårt för våldsutsatt att hitta stadigvarande boende
2022-04-25
Brist på bostäder och ofta begränsade möjligheter för socialtjänsten att hjälpa till gör det svårt för personer som är utsatta för våld att ordna stadigvarande boende. Det visar en kartläggning som länsstyrelserna har gjort på uppdrag av regeringen.
-
Kvinnor görs ensamma med fortsatt våld efter separation
2022-04-19
Många kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever ensamhet. Männens våld handlar ofta om att kontrollera och begränsa kvinnornas sociala kontakter. Men ensamheten fortsätter också efter att kvinnan har separerat, och inte sällan bidrar samhällets aktörer till den. Det visar forskning från Högskolan i Gävle.
-
Forskare har kartlagt forskningen om våld i nära relationer
2022-03-24
Forskningsrådet Forte har kartlagt forskningsöversikter som handlar om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus har legat på förebyggande arbete och riskhantering. Kartläggningen visar bland annat att det finns behandling av våldsutövare som ger effekt.
-
Fortsatta brister i samhällets skyddsnät visar dödsfallsutredningar
2022-02-11
Frågor om utsatthet för våld ställs inte i den omfattning som behövs av socialtjänsten och hälso- och sjukvården, inte heller har det ställts frågor om våldsutövande. Socialtjänsten och polisen har inte gjort riskbedömningar i tillräcklig utsträckning och polisen har inte samlat in relevant stödbevisning. Det visar Socialstyrelsen i sin senaste rapport om utredningar av dödsfall samt fall av försök till dödligt våld.
-
Information ska vägleda kommunerna i arbetet med våldsutövare
2022-02-01
Kommunernas socialnämnder har genom en lagändring som kom 2021 nu även ett ansvar att verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har ett gemensamt regeringsuppdrag att stötta berörda myndigheter att genomföra förändringen.
-
Webbutbildning om sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel
2021-10-15
Webbutbildningen ”Sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel” vänder sig till den som i sitt arbete kan möta barn eller vuxna som befinner sig i en utsatt livssituation, eller som arbetar med att förebygga och bekämpa våld och brott. Den är framtagen av Jämställdhetsmyndigheten som en del i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
-
Svårt för utsatta lesbiska och queera personer att söka hjälp
2021-10-06
Lesbiska och queera personer som är utsatta för våld i nära relation kan ha svårare att söka och få hjälp än andra våldsutsatta. När personerna söker hjälp gör de det oftast för något annat än våldet. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
-
”Blir upp till den enskilda polisen att åstadkomma ett bra möte”
2021-06-07
I studien ”At least I tried” från Göteborgs universitet analyseras polisers erfarenheter av att möta kvinnor som anmäler våldtäkt. Poliserna uttrycker ett stort engagemang, men tycker att de arbetar i motvind på grund av bristande stöd och resurser.
-
Uppföljning ger kommunerna viktigt underlag
2021-05-12
Systematisk uppföljning av kommunernas arbete med vuxna som är utsatta för våld bidrar till ökad kunskap och underlag till verksamhetsutveckling. Det visar Sveriges Kommuners och Regioners slutrapport av utvecklingsprojektet SU-Kvinnofrid.
-
Fler län ska få resurscentrum mot hedersrelaterat våld
2021-05-04
I fyra av Sveriges län finns det idag resurscentrum för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Nu utökas satsningen med fler län.
– Målet är att oavsett var i landet man bor ska man ha tillgång till anpassat och specialiserat stöd, säger projektledaren Pantea Tavakoli vid Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck. -
Webbplats hjälper lärare att undervisa om samtycke
2021-04-28
Med den webbaserade utbildningen Av fri vilja vill Brottsoffermyndigheten främja kunskap och samtal om sexualitet, samtycke och relationer i skolan. Den erbjuder lärare ett brett utbud av material att välja bland och anpassa till just sina elever.
-
Unga vågar inte berätta om sexuella trakasserier i skolan
2021-03-29
Sexuella trakasserier förekommer dagligen i ungas utbildningsmiljö, visar en enkät gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Den som är utsatt väljer ofta att inte berätta, av rädsla för följderna. Många vet inte heller vilken hjälp som finns att få.
– De unga vill att vuxna ska ta sexuella trakasserier på större allvar, säger Victoria C Wahlgren, MUCF. -
Utbildning för samtal med unga som är nya i landet
2021-01-13
”Rätt att veta!” är en ny webbutbildning som utvecklats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i samarbete med UMO, regionernas webbplats för unga. Utbildningen riktar sig till vuxna som möter unga som är nya i Sverige, som till exempel anställda på ungdomsmottagningar, inom elevhälsan och på familjehem.
-
Våldsutsatthet i ung ålder stor riskfaktor för upprepat våld
2020-12-17
För kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i barndomen är risken högre att bli utsatt för sexuellt våld även i vuxen ålder. Det är ett av flera resultat i Mariella Öbergs kartläggning av våldsutsatthet i avhandlingen ”Exposed to violence”.
-
Myndigheter utbildar för ökad upptäckt av våld
2020-11-27
Fem nationella myndigheter samverkar i ett regeringsuppdrag för att förbättra upptäckten av våld i nära relationer. Att utbilda personalen är grunden i arbetet.
-
Ny utbildning om våld mot barn
2020-10-13
I september 2020 lanserade Barnafrid vid Linköpings universitet en webbutbildning om våld mot barn, riktad mot yrkesverksamma och studenter. Maria Schillaci är legitimerad psykolog och programchef på Barnafrid.
-
Tandvården kan bidra till att upptäcka sexuella övergrepp
2020-10-05
I tandläkarstolen triggas minnet av det sexuella övergreppet. Genom att bättre förstå patientens reaktioner kan tandvården bidra till att upptäcka våldet. Ny forskning från Malmö universitet identifierar vilka reaktionerna är, och hur de kan tolkas.
-
Kulturella föreställningar kan leda till sämre vård
2020-09-10
Kulturella föreställningar om invandrade kvinnor i Sverige kan leda till att de får sämre vård, särskilt om de kommer från fattiga länder. Det visar Birgitta Esséns tvärvetenskapliga forskning kring kvinnohälsa och migration. Hon är specialist i obstetrik och gynekologi och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Sedan i våras är hon NCK:s examinator.
-
Samtyckeslagen har fått den effekt som eftersträvades
2020-07-10
Det har skett en markant ökning av antalet fällande domar för våldtäkt efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, som på uppdrag av regeringen har analyserat samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinna under 2019.
-
Hedersrelaterat våld i rättsväsendet
2020-05-13
Begreppet heder har använts på olika sätt under åren från slutet av 1990-talet till 2017, enligt en avhandling från Göteborgs universitet. Dessutom visar avhandlingen att det finns en skillnad mellan hur statliga utredningar talar om heder och hur domstolar använder begreppet i praktiken.
-
Ekonomiskt våld kan skapa ytterligare isolering
2020-04-14
Ekonomiskt våld bör betraktas som en egen form av våld i nära relationer, vid sidan av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det säger lektor Marie Eriksson, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.
-
Färre lagföringar för grov kvinnofridskränkning
2020-02-10
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1998. Syftet var att systematiskt våld och kränkningar som utmärker våld i nära relation skulle kunna lagföras. Under de senaste tio åren har såväl antalet anmälda brott, som antalet personuppklaringar och lagföringar minskat. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror minskningen av anmälda brott på att polisen har ändrat sitt arbetssätt.
-
Omfattande studie om våld i nära relationer bland unga
2019-11-05
På Stockholms universitet pågår ett forskningsprojekt som kommer att resultera i den första större svenska studien som specifikt handlar om våld bland unga.
– Vi vill bidra till att fylla den kunskapslucka som finns, säger Sibel Korkmaz som är socionom och doktorand i projektet. -
Ny webbkurs om hedersrelaterat våld och förtryck
2019-10-18
Webbkursheder.se är en ny webbaserad kurs för yrkesverksamma inom till exempel socialtjänsten, skolan och förskolan. Webbkursen ger grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och kan också fungera som ett stöd i att vidareutveckla den egna verksamheten.
-
"Sexuella trakasserier är ett folkhälsoproblem"
2019-06-27
Det finns stora skillnader i sexuell hälsa mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Kvinnor är mer utsatta för sexuellt våld och trakasserier och utsatthet för sexuella trakasserier är nu så vanligt att det enligt myndigheten är ett folkhälsoproblem.
-
Sälja sex som ung kan vara ett självskadebeteende
2019-03-20
Unga som säljer sex i Sverige gör det av olika anledningar. Många mår mycket dåligt och fler än var femte som säljer sex gör det som en form av självskadebeteende. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Polisens riskbedömningar trubbiga visar studie
2018-11-05
Polisen har små möjligheter att bedöma risken för upprepat våld i nära relation genom att använda riskbedömningsverktyg. Det visar en avhandling från Malmö universitet som har utvärderat två verktyg som anställda inom Polisen använder.
-
Samlade resurser till stöd för utsatta i fyra regioner
2018-09-18
Resurscentra för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck planeras nu i fyra län i Sverige. Tanken är att erbjuda samlad hjälp från en rad olika aktörer på ett och samma ställe. Det handlar om pilotverksamheter som i ett senare skede kan spridas till fler platser i landet.
-
Nytt metodstöd stärker skyddet
2018-08-27
Alla som utsätts för våld har rätt att få stöd och skydd. Det är samhällets ansvar att se till att de får det, men så är det inte alltid. Länsstyrelserna lanserar nu ett metodstöd som ska stärka arbetet för ett jämlikt skydd.
-
Hat på nätet svårt hantera för rättsväsendet
2018-07-17
Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Det framkommer i en rapport från Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.
-
Tidigare brottslighet bland dömda för hedersrelaterat våld
2018-06-20
Dömda förövare av hedersrelaterat våld och förtryck har ofta en historia av annan brottslighet bakom sig. Det är dessutom vanligt att de har hälsoproblem som kan kopplas till stressrelaterade faktorer. Det är några resultat av en studie som gjorts av Kriminalvården.
-
Brister i samhällets skydd när vuxna dödas av närstående
2018-04-25
Våldsutsatthet upptäcks inte, tidiga riskbedömningar saknas ofta, ansökningar om kontaktförbud avslås och dessutom fungerar inte samordningen mellan olika samhällsaktörer. Det visar Socialstyrelsen i ”Dödsfallsutredningar 2016-2017”.
-
Höga kostnader för våldet
2018-04-10
Att utsättas för våld ger svåra och långsiktiga konsekvenser för brottsoffret. Våldet innebär också stora ekonomiska förluster för individen och samhället. En ny studie beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor.
-
SKL vill ha reglering av arbete med våldsutövare
2018-03-23
Kompetent handledning är viktigt för att behandlare inte ska riskera att ”gå i allians” med våldsutövare. Arbetet behöver få finansiering av staten och bli tydligt reglerat. Det är några av SKL:s slutsatser efter att ha utkommit med skriften ”Förändringsarbete med våldsutövande män”.
-
Utredare vill förbättra för barn i skyddat boende
2018-01-17
Samhället har brustit i att ta ansvar för barn i skyddat boende. Det anser Fredrik Lundh Sammeli som utrett frågan på uppdrag av regeringen. Ett sätt att råda bot på det menar han är att barnen får ett eget placeringsbeslut av socialnämnden.
-
Samverkan viktigt för förebyggande arbete
2017-12-01
Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Hur arbetar polisen i andra länder med att få våldsutövare att upphöra med sitt våldsamma beteende? Skulle polisen i Sverige kunna använda metoder som används utomlands?
-
Dålig tandhälsa kan vara tecken på våld
2017-10-30
Barn och unga med dålig tandhälsa kan även ha varit utsatta för eller upplevt olika former av våld. Det visar en avhandling av tandläkaren och forskaren Therese Kvist som kom förra året. Det här är en av ett fåtal svenska studier inom området.
-
Första svenska rapporten om Istanbulkonventionen
2017-10-03
2014 trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen, i kraft i Sverige. Rådets expertgrupp Grevio har nu fått en första redovisning av Sverige som visar hur konventionen implementeras här.
-
Manliga förövare av dödligt våld studerade
2017-09-29
Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är oftare äldre, har oftare sysselsättning och har mer sällan haft tidigare kontakt med rättsväsendet än andra förövare av dödligt våld. Det är en bild som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet.
-
Svårt få hjälp för utsatta män
2017-07-13
Män som drabbas av sexuellt våld och våld i nära relationer påverkas starkt men har ofta svårt att få hjälp för sina problem. Det visar en genomgång som gjorts i Norge där bland annat Claes Ekenstam, svensk idéhistoriker och psykoterapeut, intervjuat utsatta män.
-
Vuxna ingriper sällan när barn upplever våld
2017-06-08
Släktingar och andra vuxna ingriper sällan när barn upplever våld i nära relationer. Hur de vuxna agerar beror mycket på hur barnen uppfattas. De som kan tala för sig får mest hjälp, det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Ny forskning: Sexuella övergrepp på nätet kan skada mer
2017-05-05
Sexuella övergrepp på nätet mot unga ska likställas med sexuella övergrepp ”utanför” nätet. Och om det finns bilder kan övergreppet uppfattas som ännu värre än vid fysisk kontakt. Det säger Linda Jonsson, universitetslektor på Barnafrid vid Linköpings universitet.
-
Tecknade figurer lär barn om våldsutsatthet
2017-03-28
Brottsoffermyndigheten hjälper just nu landets förskolor att lära barn sätta gränser och att prata om känslor. Och det är bilder tecknade av illustratören Stina Wirsén som startar samtalen.
-
"Stora likheter mellan könsrelaterat våld och hatbrott"
2017-03-13
Borde inte offer för könsrelaterat våld även kunna ses som offer för hatbrott? Det är en fråga som upptagit Görel Granström, docent i rättsvetenskap vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Sedan 2011 är hon även en av ledamöterna i NCK:s vetenskapliga råd.
-
Nytt verktyg hjälper kommuner nå ut till våldsutsatta
2017-02-10
Infogeneratorn är ett nytt, webbaserat verktyg som hjälper kommuner med information på olika språk till personer som utsatts för våld. Verktyget lanseras den 13 februari och är helt kostnadsfritt att använda.