Sara Skoog Waller

Sara Skoog Waller, Sara Skoog Waller

Titel: Fil.dr i psykologi, universitetslektor och forskare

Lärosäte: Högskolan i Gävle

Annan hemvist: Nationellt centrum för kvinnofrid

E-post: sara.wallerskoog@hig.se

Webbsida: Sara Skoog Wallers forskarpresentation vid Högskolan i Gävle

Presentation

Sara Skoog Wallers nuvarande forskning handlar huvudsakligen om eftervåld, det vill säga det våld som kan fortsätta i olika former långt efter att en kvinna lämnat en våldsutövande partner, och som kan upprätthållas och förstärkas genom samhällets responser och icke-responser.

I sin forskning lyfter Sara Skoog Waller fram att det strukturella och systemrelaterade våldet som kvinnor kan erfara efter separationen från en våldsutövande man kan förstås som en förlängning av mannens våld mot kvinnan i relationen. Det handlar särskilt om våld i vårdnads-, boende och umgängestvister, om att tvingas leva med olika typer av skyddsinsatser och om ett samhälle som inte begränsar förövares möjligheter att fortsätta utöva våld och makt trots att kvinnan gjort allt hon kunnat för att våldet ska upphöra.

Sara pekar på att samhällets responser på kvinnors våldsutsatthet, berättande och motstånd mot fortsatt våld innehåller liknande mekanismer som mannens våld i relationen. Myndigheter och rättsväsende kan bidra till att fortsatt begränsa kvinnans frihet och handlingsutrymme, tillgång till sociala sammanhang och identitet samt befästa en livssituation där förövaren fortsätter vara ständigt närvarande även i sin bortavaro och där kvinnan berövas möjlighet att skydda sig själva och eventuella barn.

Sara har föreslagit begreppet ensamgörande för att beskriva hur kvinnor aktivt görs socialt och existentiellt ensamma genom det relationella och strukturella våldet. Sara undersöker eftervåld i projekt 2 och 3 som beskrivs nedan och använder såväl kvalitativa som kvantitativa metoder i sin forskning.

Intervju i kunskapsbanken med Sara Skoog Waller: "Kvinnor görs ensamma med fortsatt våld efter separation"

Forskningsprojekt

1) En egen plats – stadigvarande boende för våldsutsatta
Ett tvärdisciplinärt treårigt forskningsprojekt indelat i tre delstudier. Genom en större enkätstudie och en intervjustudie med kvinnor som behövt lämna sina hem på grund av våld undersöks hur kvinnorna erfar vägen till stadigvarande boende, samt vilken betydelse olika boendelösningar har för våldsutsattas platsidentitet, hälsa och livskvalitet. Projektet kommer även, genom en följeforskningsansats, bidra till utveckling av kommuners riktlinjer, arbetssätt och samverkansformer för att stärka våldsutsattas tillgång till stadigvarande boende. Hur kommuners lokala riktlinjer förhåller sig till gällande rätt och hur den tillämpas i den praktiska praktiken undersöks. Särskilt fokus kommer ägnas åt hur barnrättsperspektivet beaktas. 

Tidsperiod: 2024–2026
Finansiär: Forte etableringsbidrag (3,6 miljoner)

2) Eftervåld och hälsa
Forskningsprojektet "Eftervåld och hälsa" syftar till att kartlägga och undersöka utsatthet för eftervåld bland kvinnor som utsatts för våld i en tidigare relation. Mer specifikt är studiens syfte att undersöka vilka uttryck eftervåld kan ha, om det går att identifiera markörer i våldet under relationen som predicerar senare eftervåld, vilka konsekvenser eftervåldet får för kvinnors hälsa, samt för kvinnors och deras eventuella barns livsvillkor och säkerhet. Särskilt fokus ligger på kvinnors erfarenheter av hur eftervåld möjliggörs och hindras genom samhällets responser i form av exempelvis bemötande, stöd och skydd samt i samband med olika rätts- och myndighetsprocesser och beslut.

Projektet syftar även till att undersöka vilka möjligheter till stöd och behandling som erbjudits kvinnorna och deras eventuella barn, samt vilka hinder för stöd och behandling som funnits. Vidare syftar projektet till att undersöka hur myndighetspersoner från exempelvis socialtjänst, polis och tingsrätt resonerar kring kvinnors och barns möjligheter att bli fria från våld och eftervåld, vilka hinder de beskriver och vilka åtgärder de anser behövs för att begränsa mäns våld och eftervåld samt myndighetspersoners förutsättningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor med avseende på perspektiv på och kunskap om mäns våld mot kvinnor samt rutiner och resurser på arbetsplatsen.

Tidsperiod: 2022–2025
Finansiär: Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet

3) Existentiell och social ensamhet bland kvinnor som utsatts för våld av en partner
I projektet undersöks kvinnors levda erfarenheter av social och existentiell ensamhet under och efter relationen med en våldsutövande partner, samt vilken roll de erfar att ensamheten har i deras liv. Studien bygger på kvinnors narrativ om ensamhet i samband med relationen till våldsutövaren samt under och efter separationen från våldsutövaren. Särskilt fokus läggs på betydelsen av omgivningens och samhällets responser på kvinnornas våldsutsatthet, synliggörande av våldet och motstånd mot fortsatt våld.

Tidsperiod: 2019–2023
Finansiär: Svenska kyrkan

4) Att fråga om våld och ta hand om svaret: Möjligheter och hinder för arbetslivsrelaterad rehabilitering vid långtidssjukskrivning kopplad till våldsutsatthet
Det tydliga sambandet mellan våldsutsatthet, ohälsa och sjukskrivning, i kombination med brister i upptäckt och kartläggning av våld i nära relationer hos myndigheter har föranlett regeringsuppdrag kring att samordna insatser för att upptäcka våld och stödinsatser till våldsutsatta. Arbetet bedrivs genom Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS). Så många som 90 procent av långtidssjukskrivna kan ha erfarenhet av våldsutsatthet, enligt NNS pilotstudie, och den övervägande majoriteten av dessa är kvinnor som utsatts för våld av en manlig närstående. I en studie som kombinerar kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder undersöker vi hur långtidssjukskrivna personer med erfarenhet av våldsutsatthet kan komma närmare arbetslivet.

Tidsperiod: 2022–2025
Finansiär: Försäkringskassan

5) Arbetssätt för förebyggande av kvinnlig könsstympning och vägar till stöd
Forskningsprojektet följer utvecklingen av en modell som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning (kks), öka upptäckt och nå fram med hjälp och stöd till flickor i riskzonen, deras föräldrar samt till flickor och kvinnor som är könsstympade. Modellen bygger på tvärprofessionell samverkan, kunskapshöjning och utveckling av interna arbetsrutiner gällande kks. I följeforskningen ingår att kvantitativt och kvalitativt utvärdera effekter och utkomster av modellen.

Tidsperiod: 2020–2023
Finansiär: Delmos/Tillväxtverket

Andra forskare som ingår i projektet/projekten

Projekt 1: Ola Nordhall, fil.dr och lektor i psykologi, Candice Ståhl, jurist och universitetsadjunkt i juridik, och Igor Knez, professor i psykologi, samtliga vid Högskolan i Gävle. Projektgrupp vid Länsstyrelsen Gävleborg: Klara Westerlund och Erika Eklund, Länsstyrelsen Gävleborg, Emelie Printz, Gävle kommun. 

Projekt 3: Ulla Forinder (projektledare), professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Projekt 4: Hanna Kusterer (projektledare), fil.dr i psykologi, lektor vid Stockholms universitet.

Projekt 5: Malin Jordal, lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle och Hanna Kusterer, fil.dr i psykologi, lektor vid Stockholms universitet. 

Publikationer i urval

Kusterer, H. L., Skoog Waller, S., & Jordal, M. (2023). Samverkan och arbetssätt för att motverka kvinnlig könsstympning : Följeforskning av ett lokalt utvecklingsprojekt. Gävle: Högskolan i Gävle. 

Skoog Waller, S. (2022). Utan mig är du helt ensam: kvinnors levda erfarenheter av omgivningens och samhällets ensamgörande i spåren av mäns våld och eftervåld. Gävle: Högskolan i Gävle. 

Skoog Waller, S., Kusterer, H., Halin, N. & Trygged, S. (2021). Våldsprevention genom Huskurage: Utvärdering och följeforskning av en förebyggande insats i Gävle kommun 2020. Gävle: Gävle University Press. 

Skoog Waller, S., & Wikman, S. (2019). Measuring gender differences in exposure to domestic abuse in Sweden – taking account of coercive control, impact of violence and patterns over time. In 47th annual conference, European group for the study of deviance and social control, 4–6 September 2019, Can Batlló, Barcelona. 

Skoog Waller, S., Wikman, S., & Langeborg, L. (2018). Measuring gender differences in exposure to domestic abuse – taking account of coercive control, impact of violence and patterns over time. In Viktimologisk forskarkonferens 2018, 20 november 2018, Stockholm.

Skoog Waller, S., & Langeborg, L. (2018). ”Jag önskar att dom hade trott mig”: En kartläggning av våld i nära relationer i Gävle kommun 2017. Gävle: Gävle kommun. 

Senast uppdaterad: 2021-11-18