Susanne Mattsson

Presentation

Susanne Mattsson forskar om följder av hot, våld och sexuella övergrepp i nära relation med avseende på psykisk och fysisk hälsa och livskvalitet, samt om omgivningens och samhällets respons efter uppbrott från en relation med våld och vad detta får för följder för kvinnor och barn. Vidare undersöker hon psykologiskt stöd med syftet att utveckla en intervention anpassad till kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation.

Parallellt med annan forskning har Susanne tidigare arbetat med medicinskt omhändertagande och terapeutisk behandling av kvinnor som utsatts för våld i nära relation och/eller sexuella övergrepp, på kvinnofridsmottagningen som finns på den kliniska enheten på NCK. Hon har också arbetat på Kvinnofridslinjen på NCK som är Sveriges nationella stödtelefon för kvinnor som utsatts för våld i nära relation.

Hennes tidigare forskning handlar om screening för ångest och depression, utveckling och validering av screeninginstrument samt utveckling och utvärdering av psykologiska interventioner bestående av psykosocialt stöd och kognitiv beteendeterapi riktat till patienter med cancer. 

Forskningsprojekt

1) Eftervåld och hälsa
Samhällets respons på våld efter separation har avgörande följder för kvinnor och barn då tillvaron efter separation från en våldsutövande partner kan vara präglad av hot, trakasserier, skrämsel, makt, kontroll, intrång, fångenskap och omnipresens, det vill säga förövarens ständiga närvaro vilken kan kvarstå en lång tid efter separationen. Eftersom de här faktorerna existerar i en rättsociologisk kontext finns risk att de reproduceras då de influeras av den historiska och kulturella miljö de befinner sig i vad gäller normer, strukturer och lagstiftning och inte minst tolkningar av den, vilket i sin tur präglar den övergripande kontexten inom vilken eftervåld utspelar sig. Detta kan leda till att våldsutsatthet efter separationen på olika sätt osynliggörs av de aktörer som är satta att ge stöd och skydd samt förhindra att våldet fortsätter. I och med detta vidmakthålls också i många fall den sociala isolering som kvinnan utsatts för i relationen också efter att relationen tagit slut.

Dessa olika faktorer utgör ett hinder för hälsa och livskvalitet samt för återtagandet av kvinnors berättigade livs- och handlingsutrymme. Våld och eftervåld behöver förstås utifrån mer än de synliga skador det ibland lämnar eller som något som är över då kvinnan sätts i säkerhet. Det måste förstås som ett angrepp på hennes personlighet, värdighet, autonomi, frihet och självkänsla och de konsekvenser dessa angrepp leder till.

Projektet undersöker prevalens, predicerande faktorer och följder av eftervåld samt följder av hot, våld och sexuella övergrepp i relationen med avseende på psykisk och fysisk hälsa och livskvalitet. Vidare också följder av omgivningens och samhällets respons efter separation samt hur samhällsaktörer som möter våldsutsatta förstår våldet och hur de ser på sitt arbete med dessa frågor.

Huvudansvarig forskare: Susanne Mattsson
Tidsperiod: 2022–2025
Finansiär: Nationellt centrum för kvinnofrid

2) Projekt under utveckling – en behandlingsmanual för kvinnor som utsatts för våld i nära relation
Projektet undersöker psykologiskt stöd till våldsutsatta kvinnor med PTSD, med avseende på utveckling av psykologisk behandling som möter målgruppens behov utifrån bland annat eftervåldsproblematik. Syftet med detta projekt är att utveckla, anpassa och validera en psykologisk behandlingsmetod för kvinnor som lämnat en relation i vilken de varit utsatta för våld och eller sexuella övergrepp.

Huvudansvarig forskare: Susanne Mattsson
Tidsperiod: 2022–2025
Finansiär: Nationellt centrum för kvinnofrid

3) Victim Protection in Medicine – Exploiting practical knowledge of medical staff to enhance the multi professional contact with victims of domestic violence
Ett EU-projekt och samarbete mellan Sverige, Grekland, Italien, Österrike och Tyskland. 

Som ett svar på det breda behovet av hållbar och relevant utbildning inom området våld i nära relation inom den medicinska sektorn, ämnar VIPROM-projektet att utveckla målgruppsspecifika läroplaner kring våld i nära relation för praktiserande läkare, sjuksköterskor, barnmorskor samt studenter inom dessa områden. På totalt 6 platser i 5 medlemsländer inom EU kommer VIPROM utveckla och genomföra "train-the-trainer"-program för att möjliggöra implementering av läroplanerna i pilotprogram där yrkesverksamma undervisar kollegor med samma profession, totalt ca 500 personer per yrkesgrupp. Utvecklingen av dessa läroplaner kommer utgå från informationsinhämtning via behovsbedömningar i varje målgrupp samt från 2 fallstudier av goda exempel på hållbar organisatorisk integrering av fortbildning i våld i nära relation, inom den medicinska sektorn. Detta kommer möjliggöra för projektet att förse yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård med professionsanpassat utbildningsmaterial.

Projektet kommer också förse hälso- och sjukvård med praktiska riktlinjer för att möjliggöra en hållbar integrering av de utvecklade läroplanerna för diverse yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård, i alla länder inom EU, även efter att projektet avslutats. För att nå ut till fler än de medlemsländer som ingår i projektet kommer VIPROM tillgängliggöra läroplanerna genom en webbinarie-serie i 10 delar samt sprida läroplaner och instruktioner för hur de kan implementeras till 150 specialiserade "victim’s protection"-organisationer i över 46 länder. 

Finansiär: EU, 1,6 miljoner euro
Ansvarig forskare: Bettina Pfleiderer, University of Muenster, Clinic for Radiology and Medical Faculty, Muenster, Germany

Andra forskare som ingår i projektet/projekten

Projekt 1: Sara Skoog Waller, Lektor psykologi, Högskolan i Gävle
Projekt 2: Johanna Belachew, MD, PhD, Verksamhetschef NCK, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Projekt 3: Susanne Mattsson, PhD, forskare; Ulla Albért, studierektor; Anita Hussenius, docent och föreståndare; Hadil Zainal Kamil, adjunkt

Publikationer i urval

Se Susanne Mattssons forskarpresentation vid Uppsala universitet