Felipe Estrada

Titel: Professor i kriminologi
Lärosäte: Stockholms universitet
Institution: Kriminologiska institutionen
E-post: felipe.estrada@criminology.su.se
Webbsida: Felipe Estradas forskarpresentation vid Stockholms universitet
Presentation
Felipe Estrada har i sin forskning behandlat kriminologiska områden, som viktimologi, brottsutveckling, kriminalpolitik, segregation och ungdomsbrottslighet. De problem han studerat handlar om hur man ska mäta brottslighetens omfattning och utveckling. Vad är våld och hur ska den kraftiga ökningen av brottsanmälningar förklaras? Vilka metoder är tillämpbara och vilka felkällor måste undvikas? Hur ska kriminalpolitikens förändring under de senaste 40 åren förstås? Vilka grupper i samhället är mest utsatta för ofärd och vilka faktorer påverkar den ojämlika utsattheten för brott? Spelar boendesegregationen någon roll för människors erfarenheter av brott och hur mäter man i så fall områdeseffekter?
Forskningsprojekt
Projekt 1
Kvinnors brottslighet som socialt problem
Finansiär
FORTE
Tidsperiod
2016–2019
Övriga medverkande
Tove Pettersson och Anders Nilsson
Projekt 2
Den ojämlika brottsligheten
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsperiod
2016–2019
Övriga medverkande
Anders Nilsson, Olof Bäckman och Fredrik Sivertsson
Publikationer i urval
Felipe Estrada, Anders Nilsson & Tove Pettersson (2019). The female offender – A century of registered crime and daily press reporting on women’s crime. Nordic Journal of Criminology, 20:2, 138-156.
Estrada, F (2018). Ungdomar och kriminalitet. I Johansson och Sorbring (red), Barn och ungdomsvetenskap, sid 558-576. Liber.
Susanne Alm & Felipe Estrada (2018). Future Prospects, Deprivation, and Criminality – A Longitudinal Birth Cohort Study. Deviant Behavior, 39:10, 1280-1293.
Nilsson, A, Estrada, F, & Bäckman, O (2017). The unequal crime drop: Changes over time in the distribution of crime among individuals from different socioeconomic backgrounds. European Journal of Criminology 2017, Vol. 14(5) 586–605.
Estrada, F, Bäckman, O, Nilsson, A (2015). The darker side of equality? The declining gender gap in crime: Historical trends and an enhanced analysis of staggered births cohorts. British Journal of Criminology 2016:56 (6): 1272–1290.
Bäckman, O, Estrada, F, Nilsson, A, & Shannon, D (2014). Life Course of Young Male and Female Offenders. Stability or Change between Different Birth Cohorts? British Journal of Criminology (2014) 54 (3): 393-410.
Estrada, F, Flyghed, J, Nilsson, A, & Bäckman, K. (2014). Why are occupational safety crimes increasing? Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention Volume 15, 2014, Issue 1.
Nilsson, A., Bäckman, O. & Estrada, F (2013). Involvement in crime, individual resources and structural constraints. Processes of cumulative (dis)advantage in a Stockholm birth cohort. British Journal of Criminology 53, 297-318.
Bäckman, K, Estrada, F, Flyghed, J & Nilsson, A (2013). Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling. Arbetsmiljöverket, Rapport 2013:4.
Estrada, Felipe & Nilsson, Anders (2012). Does It Cost More to Be a Female Offender? A Life-Course Study of Childhood Circumstances, Crime, Drug Abuse, and Living Conditions. Feminist Criminology 7(3) 196–219.
Wikman, Sofia, Estrada, Felipe & Nilsson, Anders (2010). Våld i arbetslivet – en kriminologisk kunskapsöversikt. Rapport 2010:4, Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Nilsson, Anders & Estrada, Felipe (2009). Kriminalitet och livschanser. Uppväxtvillkor, brottslighet och levnadsförhållanden som vuxen. Arbetsrapport, Institutet för Framtidsstudier; 2009:20.
Estrada, Felipe & Nilsson, Anders (2007). "Ojämlikhet och utsatthet för brott – ett bidrag till forskningen om brottslighet och levnadsnivå” i von Hofer, Hanns & Nilsson, Anders (red). Brott i välfärden. Om brottslighet, utsatthet och kriminalpolitik. Festskrift till Henrik Tham. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Estrada, Felipe & Nilsson, Anders (2004). Exposure to threatening and violent behaviour among single mothers – the significance of lifestyle, neighbourhood and welfare situation. British Journal of Criminology, vol. 44(2), s. 168-187.