Att arbeta med barn som upplever våld
Det är kommunens ansvar att se till att ett barn som utsatts för våld, eller bevittnat våld av eller mot en närstående, får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Sedan 1 juli 2021 är det straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott.
Om socialnämnden får kännedom om att ett barn har upplevt våld ska socialtjänsten utan dröjsmål inleda en utredning. Socialnämnden ska också bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld.
I alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt kvinna bör det utredas om det i familjen finns något barn som upplevt våld. Det kan röra sig om kvinnans eget barn, förövarens barn eller något annat barn.
Utreda barnets behov
Barn kan fara illa av många olika orsaker. Det kan förekomma fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp eller försummelse (att barnet inte får den omsorg det behöver). Men det kan också vara att barnet lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer.
Det är viktigt att komma ihåg att våldsutsatta kvinnor kan känna oro inför att berätta att det finns barn i familjen av rädsla för att barnet då kommer att omhändertas av socialnämnden. För att underlätta för den utsatta kvinnan är det därför viktigt att handläggaren klargör vilket ansvar socialnämnden har för barn som far eller riskerar att fara illa, och att syftet med att utreda barnets behov är att se till att barnet får den hjälp och det stöd som det kan behöva.
Ett särskilt barnfridsbrott från 1 juli 2021
Att utsätta barn för att bevittna våld i nära relationer har tidigare inte varit brottsligt enligt lag. Sedan den 1 juli 2021 finns en ny bestämmelse i brottsbalken om det nya brottet barnfridsbrott.
Det är nu straffbart att utsätta barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar i en nära relation, till exempel vålds- och sexualbrott. Barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till två år. Ett grovt barnfridsbrott ska kunna ge fängelse i upp till fyra år.
Riksdagens webbplats: Barn som bevittnar brott. Justitieutskottets betänkande 2020/21:JuU35
Orosanmälan
För att kommunen ska få vetskap om barn som behöver hjälp bör alla som misstänker att ett barn far illa göra en orosanmälan till socialtjänsten. För personer som tillhör vissa yrkesgrupper finns det en skyldighet enligt lag att anmäla när de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller till exempel yrkesverksamma inom förskola och skola, hälso- och sjukvården, polisen, kriminalvården, socialtjänsten samt personal på vissa myndigheter.
Om något barn bevittnat våld ska den informationen föras vidare till den enhet som utreder barn. Om en polisanmälan har gjorts är det viktigt att polisen får kännedom om att ett barn bevittnat våld för att barnet senare vid fällande dom ska kunna få brottskadeersättning.
Utbildningsmaterial
Socialstyrelsen har tagit fram handböckerna "Anmäla oro för barn. Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare" samt "Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen" Det finns även filmer om arbetet med att utreda ärenden som rör barn och unga.
Den inlänkade filmen vänder sig till dig som är anmälningsskyldig till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL.
Film: "Till dig som är anmälningsskyldig" (09:09 minuter, textad, ej syntolkad). Filmen beskriver yrkesverksammas anmälningsskyldighet och vad man ska tänka på.
Socialstyrelsens webbsida om orosanmälan om barn som far illa
Vägledning från SKR
Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram en skrift som vänder sig till handläggare och behandlare som möter barn och föräldrar i det dagliga arbetet. Syftet är att skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat arbete i socialtjänsten när det gäller barn som upplever våld i familjen.
Skriften "Barn som upplever våld. Att stödja barn och bedöma föräldrars omsorgsförmåga" ger bland annat konkret vägledning om vad socialtjänsten ska och kan göra.
Barnafrid – ett nationellt kunskapscentrum
Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Barnafrid riktar sig till yrkesverksamma som i arbetet möter barn och unga som utsatts för våld och andra övergrepp.
Målet är att bidra till ett förbättrat förebyggande arbete samt att utveckla effektiva insatser för att skydda och stödja barn som utsatts för våld och andra övergrepp.
Till det nationella kunskapscentret Barnafrids webbplats

Lästips
Ämnesguider i NCK:s kunskapsbank
Ämnesguide om barn som upplever våld
Ämnesguide om behandling av barn som upplevt våld
Ämnesguide om långsiktiga effekter av barns utsatthet för våld
Ämnesguide om vårdnad och umgänge
Socialstyrelsens webbplats
Socialstyrelsens webbsida om barn och unga
Socialstyrelsens webbsida om anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa
Kunskapsstöd och handböcker från Socialstyrelsen
Socialstyrelsens handbok "Vårdnad, boende och umgänge. Handbok – stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt" (2012), fulltext i kunskapsbankens databas
Socialstyrelsens kunskapsstöd "Att samtala med barn" (2018) pdf
Socialstyrelsens kunskapsstöd "Reflektionsfrågor för handläggning och dokumentation. Stöd för den sociala barn- och ungdomsvården (2019) pdf
Sveriges kommuner och regioners webbplats med kunskapsstöd
SKR:s webbsida "Samtal med barn inom socialtjänsten"
Lärande exempel på SKR:s webbplats "Trollhättans rutin säkrar skolgång för barn i skyddat boende".
Grundbok i BBIC
Socialstyrelsens grundbok "Barns behov i centrum" (2018) pdf
Länsstyrelsen Östergötland
Länsstyrelsens handbok "Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter" (2014) pdf
Stiftelsen Allmänna Barnhusets webbplats
Stiftelsen Allmänna Barnhusets sida om våld och övergrepp mot barn
Barnombudsmannens webbplats
Barnombudsmannens rapport "Signaler. Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar" (2012) pdf
FN:s barnkonvention på svenska på Barnombudsmannens webbplats