Att arbeta med kvinnor i särskild utsatthet

Kvinnor från alla delar av samhället kan vara utsatta för våld. Men en del grupper kan befinna sig i en särskilt utsatt situation som en följd av samhällets diskriminering och marginalisering. Detta kan gälla hbtq-personer samt yngre och äldre kvinnor, men även kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor i missbruk eller prostitution, eller de som har utländsk bakgrund.

Personer beskrivs som särskilt sårbara om de utsätts för våld i särskilt hög grad eller om brotten får särskilt allvarliga konsekvenser. Detsamma gäller om personerna som utsätts har svårt att ta del av samhällets resurser, förändra sin situation eller att berätta om den. 

Begreppet särskild utsatthet/särskild sårbarhet kan användas för att synliggöra hur personer som skiljer sig från normen kan vara utsatta för våld och diskriminering på ett sätt som kräver särskilda stödinsatser.

Läs mer om särskild utsatthet i NCK:s kunskapsbank: 
Ämnesguide om missbruk och utsatthet för våld
Ämnesguide om våld mot kvinnor med utländsk bakgrund
Ämnesguide om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Ämnesguide om våld mot kvinnor i prostitution
Ämnesguide om våld mot äldre kvinnor
Ämnesguide om våld mot hbtq-personer
Ämnesguide om ungas utsatthet för våld
Ämnesguide om människohandel för sexuella ändamål

Kan upplevas som generaliserande

Men resonemanget om särskilt utsatta grupper och personer kan också upplevas som generaliserande. Livssituationer, behov och erfarenheter skiljer sig åt mellan individer. Det är inte heller nödvändigt att en grupptillhörighet innebär utsatthet för en särskild form av våld. Till exempel antas ofta invandrade kvinnor vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck när de söker hjälp, vilket inte alltid är fallet.

Ett intersektionellt perspektiv

För att få syn på hur våld i nära relationer påverkar individer olika beroende på hur deras livsvillkor ser ut kan ett intersektionellt perspektiv användas. Perspektivet används för att förstå hur maktordningar samverkar. Det kan gälla maktstrukturer utifrån exempelvis kön, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Ett intersektionellt perspektiv kan bidra till att stödet och skyddet kan anpassas efter individens behov. 

Lästips

Material från Socialstyrelsen
Socialstyrelsens material "Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik" (pdf)  

Socialstyrelsens material "Sällan sedda. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning" (pdf)

Socialstyrelsens material "Ensam och utsatt. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med utländsk bakgrund" (pdf)

Socialstyrelsens material "Bånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor" (pdf)

Socialstyrelsens material "Vänd dem inte ryggen. Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck" (pdf)

Material från Jämställdhetsmyndigheten med flera 
Stödmaterial om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer (pdf)

Material från Bräcke Diakoni
Bräcke Diakonis webbplats om projektet "Dubbelt utsatt. Om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning"

Att prata om våld med hjälp av bilder
Bräcke Diakonis material med bilder om våldsutsatthet "Reda-ut-häfte" (pdf)

Bilder som stöd i samtal om våld, på Västragötalandsregionens webbplats

Material från Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighets rapport "Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utvecklingsområden till den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor" (pdf)

Material från Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsens diskussionsunderlag "Vägen till att se och agera. Om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning" (pdf)