Att ställa frågor om våld i socialtjänsten

Att fråga om våld är grundläggande för att upptäcka om någon är utsatt. Men det är lika viktigt att lyssna på svaret och ta emot berättelsen. Genom att ställa frågor signalerar socialtjänsten dessutom att våld i nära relationer inte är acceptabelt.

Många kvinnor som utsatts för våld söker sig till socialtjänsten för att få hjälp med ekonomiskt bistånd eller andra insatser. Men det är inte alltid de berättar att de har varit utsatta för våld. Orsakerna kan vara flera. Kvinnan kan till exempel känna skuld och skam eller vara rädd för att inte bli trodd.

Tänk på att ...

  • Det är vanligt att kvinnan inte själv ser sig som våldsutsatt utan förminskar våldet. Därför är det viktigt att ställa konkreta frågor och ge exempel på vad som räknas som våld. 
  • Det behöver inte handla om fysiskt våld som slag och knuffar. Det kan också vara psykiskt våld som kränkningar och hot. Det förekommer dessutom att förövaren försöker kontrollera kvinnans pengar (ekonomiskt våld) eller neka henne tillgång till medicin, hjälpmedel och vård som hon behöver (försummelse). 
  • Samtalet kan behöva ta tid. Det kan vara svårt att berätta om våldet, särskilt om det är första gången hon talar med någon om sin situation. Det kan underlätta om personalen från början bestämmer hur lång tid som finns till förfogande och när uppföljningen ska ske.
  • Samtal om våld bör alltid ske i enrum. Det kan dessutom vara bra att fråga om våld vid flera olika tillfällen eftersom det är vanligt att kvinnan inte berättar första gången frågan ställs.

En fördel med att fråga alla är att möjligheten blir större att upptäcka kvinnor som utsatts för våld och ge dem den hjälp och det stöd de behöver. När frågor ställs enbart vid misstanke om våld finns det alltid en risk att personalen missar våldsutsattheten. Studier från verksamheter där frågor om våld ställts på rutin visar dessutom att kvinnorna oftast inte har något emot att få frågan.

Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten ska erbjuda personal fortbildning om våld i nära relationer i syfte att upptäcka våldet. Ytterst är det socialnämnden i respektive kommun som ska bestämma när och hur frågor om våld ska ställas.

Förslag på frågor:

– Har någon slagit, sparkat, skrämt eller gjort dig illa?

– Jag ser att du har ett blåmärke, hur fick du det?

– Jag undrar lite, vad är det som har hänt dig?

– Har det hänt att du känt dig rädd för någon?

– Känner du dig trygg där du bor nu?

– Känner du dig trygg med din partner? Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig?

– Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå, hota eller kränka dig?

– Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner?

– Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja?

– Har någon hindrat dig från att använda dina pengar som du själv vill?

– Har någon sagt eller gjort något som kränkt dig, gjort dig ledsen och/eller arg?

Filmer om att ställa frågor om våld

För att ge socialtjänsten ett konkret stöd i arbetet med att ställa frågor om våldserfarenheter har NCK tillsammans med länsstyrelserna tagit fram utbildningsfilmer. Filmerna, som också är syntolkade, ger exempel på hur frågor om våld kan ställas inom olika delar av socialtjänsten.
Se filmer

Stillbild ur en av NCK:s utbildningsfilmer som riktar sig till socialtjänsten.