Att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck

Socialtjänsten har ett tydligt ansvar att ge stöd och hjälp till dem som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Kunskap om vad som utmärker hedersrelaterat våld och förtryck behövs för att personal inom socialtjänsten ska kunna uppmärksamma dem som utsätts eller riskerar att utsättas för våldet samt för att kunna ge ett professionellt bemötande. Socialtjänstens utredningar, insatser och riskbedömningar behöver vara anpassade till utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck.  

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguider om hedersrelaterat våld och förtryck

Svårt att veta omfattning

Det är svårt att veta hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. På uppdrag av Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad har Örebro universitet gjort en kartläggning för att undersöka det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Enligt kartläggningen lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta.

Inom ramen för ett regeringsuppdrag samlade Socialstyrelsen 2017 in erfarenheter av det stöd och den hjälp personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck upplever sig ha fått för att förändra sin situation. Resultaten visar att våldsutsatta inte alltid söker eller får det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. Enligt Socialstyrelsen finns det ett stort behov av förbättringar och särskilt viktiga utvecklingsområden har identifierats. Dessa är bemötande, tillgång till insatser och långsiktigt stöd, tillgång till boende, stödsamtal och traumabehandling och uppföljning av stöd och insatser. 

Kommunens ansvar att ge stöd

Det är kommunens ansvar att ge alla personer som är utsatta för våld det stöd och den hjälp som de efterfrågar. Om en person som är över 18 år utsätts för hedersrelaterat våld ska socialtjänsten inleda utredning om man får veta något som kan vara skäl för åtgärd från socialtjänsten. Men utredningen kan inte inledas mot personens vilja.

Om det gäller ett barn under 18 år ska socialtjänsten alltid utan dröjsmål inleda en utredning.

I alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt kvinna bör det utredas om det i familjen finns något barn som upplevt våld. Det kan röra sig om kvinnans eget barn, förövarens barn eller något annat barn.

Socialstyrelsen skriver i handboken om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer att målet i ärenden som rör barn många gånger är att barn och föräldrar ska kunna ha en fungerande relation. Dock påpekar Socialstyrelsen också att i ärenden med hedersrelaterad problematik kan en sådan strävan ibland innebära stora risker, samtidigt som familjen inte sällan är särskilt viktig för dessa ungdomar. 

En bedömning av risken för ytterligare våld ska alltid göras.

Läs mer på webbplatsen hedersförtryck.se som drivs av Länsstyrelsen Östergötland. Länsstyrelsen Östergötland driver också en stödtelefon. Till stödtelefonen dit yrkesverksamma kan ringa för att få råd och vägledning i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Numret är 010-223 57 60.

Länsstyrelserna i fyra län, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten samt Västra Götalands län, har ett regeringsuppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentra för personer som utsätts för våld av närstående med ett särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Läs en intervju om de regionala resurscentrumen för hedersrelaterat våld.

Att upptäcka och att utreda

I mötet med personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att se till varje enskild individs behov. Det är därför betydelsefullt att den som möter våldsutsatta är uppmärksam på sina egna uppfattningar så att inga generaliseringar görs, som att alla människor med ett specifikt ursprung tillskrivs samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv.

Tänk på att kontakten med vårdnadshavare kan utgöra ett hot mot den som är under 18 år och utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

Det finns många olika aspekter av personens livssituation som bör utredas. I ett första skede är det av betydelse att ställa frågor som ringar in den våldsutsattas behov av akut hjälp.

Läs mer om att utreda i Socialstyrelsens material "Vänd dem inte ryggen – utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck" (pdf)   

Insatser

Tänk på att den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan vara i behov av särskilda insatser på grund av våldets kollektiva karaktär. För en ung person kan brytningen med familjen (kollektivet) bli alltför svår och det kan leda till att denne behöver stöd under lång tid framöver. Familjen kan också på olika sätt försöka få den som är utsatt att komma tillbaka till familjen.

Läs mer om insatser i Länsstyrelsen Östergötlands publikation "Våld i hederns namn. Handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta" (pdf) 

Äktenskap mot sin vilja

Enligt Socialstyrelsen har barnäktenskap en koppling till hedersrelaterat våld och förtryck. En central del i hedersrelaterade sammanhang är att familjen väljer partner i stället för att ungdomen själv gör det.

I Socialstyrelsens vägledning för socialtjänsten om barnäktenskap betonar myndigheten att socialtjänsten behöver göra noggranna och omsorgsfulla skyddsbedömningar, utredningar och uppföljningar grundade på hur det enskilda barnet påverkas av att leva i äktenskap eftersom ett barnäktenskap utgör en risksituation.

Den 1 juli 2020 träder nya lagar i kraft för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Bland annat införs i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas. 

Socialstyrelsens meddelandeblad "Utreseförbud och barnäktenskapsbrott m.m. – Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet" (pdf, 2020) 

Mer kunskap om att arbeta med ärenden som rör gifta barn som kommer till Sverige hittar du i Socialstyrelsens vägledning "Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Vägledning för socialtjänsten" (pdf) 

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om tvångsäktenskap och barnäktenskap.

lästips

Ämnesguider i NCK:s kunskapsbank
Ämnesguide om hedersrelaterat våld och förtryck
Ämnesguide om könsstympning
Ämnesguide om tvångsäktenskap och barnäktenskap

Socialstyrelsens webbplats
Socialstyrelsens kompetensstöd om våld i nära relationer till kommuner och ideella organisationer

Webbplatsen kunskapsguiden.se om hedersrelaterat våld och förtryck

Material från Socialstyrelsen
Socialstyrelsens material "Vänd dem inte ryggen – utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck" (pdf)

Socialstyrelsens rapport "Ett liv utan våld och förtryck. Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck" (pdf)

Socialstyrelsens material "Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Vägledning för socialtjänsten" (pdf)

Material från Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndighetens rapport "Våldsförebyggande arbete med barn och unga. Slutredovisning av regeringsuppdrag om våldsförebyggande arbete (2017/07218/RS)" (pdf) 

Jämställdhetsmyndighetens magasin "Samtal pågår. Om hedersrelaterat våld och förtryck" (pdf)

Material från Länsstyrelsen Östergötland
Länsstyrelsens material "Våld i hederns namn – Handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta" (pdf)

Material från Region Uppsala
Region Uppsalas rapport "Ung 018 – En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala" (pdf)

Webbutbildningar
Länsstyrelsen Stockholms webbutbildning om hedersrelaterat våld och förtryck "webbkursheder.se"

Migrationsverkets och Länsstyrelsen Östergötlands webbutbildning "Hedersrelaterat våld och förtryck" på webbplatsen hedersförtryck.se