Chefens ansvar för våldsutsatta medarbetare

Som chef och arbetsgivare har du ett ansvar för medarbetares arbetsmiljö och hälsa. Det innebär även ett ansvar att åtgärda fel och brister som kan påverka medarbetare negativt. Arbetsgivare har inte samma ansvar för medarbetarnas hemmiljö. Men genom att vara uppmärksam på signaler och våga ställa frågor kan du bidra till att minska risken för att någon medarbetare far illa hemma, vilket kan påverka arbetsprestationen. 

Tusentals sjukskrivningar varje år har enligt Socialstyrelsen sin grund i utsatthet för våld i nära relationer. Sannolikt har du som chef i din närhet medarbetare som har erfarenheter av våld. Arbetsplatsen kan vara den enda kontakten med omvärlden för den som är utsatt. Det gör arbetet till en viktig plats för att upptäcka våld och stötta våldsutsatta medarbetare. 

Vem som helst kan utsättas för våld i en nära relation. Som chef kan du visa att arbetsgivaren tar frågan på allvar och att det finns beredskap för att möta den som är utsatt. Du kan till exempel ta upp våld i nära relationer och hur det påverkar hälsan och arbetsförmågan, på en arbetsplatsträff. 

Tecken på att en medarbetare kan vara utsatt

Det finns inga symtom eller tecken som entydigt talar för att en medarbetare är utsatt för våld eller hot. Dock bör du som chef vara uppmärksam på följande signaler:

• upprepad korttidsfrånvaro 
• långtidssjukskrivning
• svårighet att ändra schema eller byta turer/pass
• svårighet att delta i aktiviteter utanför arbetstid
• partnern hämtar och lämnar alltid vid arbetet
• tät telefonkontakt med partnern under arbetspasset
• stort ansvar för hem och partner/barn
• partnern är överbeskyddande och kontrollerande.

Vid misstanke om våld

Om du misstänker att en medarbetare är utsatt för våld bör du ta upp det med personen och fråga hur den mår, hur det fungerar på arbetet och vilket stöd som skulle kunna behövas. 

Om medarbetaren behöver en rehabiliteringsutredning finns det alla möjligheter för dig som chef att ställa frågor kring hälsa, hemförhållanden och relationer på ett naturligt sätt. Det ger signaler om att du ser medarbetaren och bryr dig om. 

Vid misstanke om våld bör du ta upp frågan i ett enskilt samtal, till exempel i medarbetarsamtalet om det är nära förestående, eller vid annat lämpligt tillfälle. Var noga med att betona att du frågar av omtanke. 

Att tänka på inför och under samtalet

Du som är chef behöver inte kunna allt för att ställa frågor och inleda ett samtal. Däremot är det viktigt att förmedla att det finns stöd och hjälp att få. Samtalet i sig är viktigt för att visa medarbetaren att arbetet är en trygg plats. 

Välj en ostörd plats där ni på ett respektfullt sätt kan samtala utifrån det du ser och upplever. 

Lyssna aktivt och tro på det medarbetaren berättar för dig. Den som utsätts för våld känner ofta skuld och skam. Sådana känslor förstärks om du ifrågasätter det som hänt. 

Tänk på hur du uttrycker dig, och vad ditt kroppsspråk säger. Människor i kris kan reagera mycket olika, var därför lyhörd för personens behov.

Förbered dig så att du kan ta emot och hantera det svar du eventuellt får. Det är lättare att ställa frågor om våld om det finns beredskap och en tydlig rutin för stöd och omhändertagande.

Boka tid för ett uppföljande samtal. Det kan behövas flera samtal då det kan vara svårt för en våldsutsatt person att berätta om sin situation. 

Användbara frågeställningar i samtalet: 

• Hur trivs du på jobbet?
• Hur trivs du med dina kollegor? (Exempelvis om den anställda sällan deltar vid
• gemensamma aktiviteter.)
• Bor du eller har du bott tillsammans med någon?
• Hur fungerar det med arbetstider och schemaläggning utifrån din hemsituation?
• Får du ta ett stort ansvar för hus, hem, partner och barn?
• Har någon behandlat dig fysiskt eller psykiskt illa på arbetet eller hemma?
• Har du blivit knuffad, hotad, slagen eller liknande någon gång?
• Är du rädd för någon?
• Utifrån min upplevelse av situationen känner jag mig orolig för dig; finns det något jag kan göra?

Informera personen om vilka möjligheter som finns att få hjälp. Du kan till exempel ge kontaktuppgifter till HR eller företagshälsovård, socialtjänst, lokala stödmottagningar eller telefonnummer till nationella stödlinjer för våldsutsatta. Uppmuntra medarbetaren att söka stöd, men låt medarbetaren i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas. 

Om situationen är akut behöver du ta hand om medarbetaren och fråga rakt på sak om personen blivit slagen, knuffad, sparkad eller utsatt för någon annan typ av våld. Vidta därefter åtgärder beroende på situationen. 

Källor: Region Uppsala, Uppsala universitet, NCK, Jämställdhetsmyndigheten och SKR