Borås satsar för att förebygga våldet
2017-10-16
Ett sätt att förebygga våld är att stoppa det lindrigare våldet innan det hinner leda till grövre våld. I Borås satsar man extra resurser i ett projekt för att ge barn, unga och vuxna verktyg för att ingripa när någon utsätts.

– ”Skojbråk” och verbala kränkningar är också former av våld. Vi vill stärka deltagarna i att säga ifrån när någon beter sig illa, eller att hjälpa den som utsatts, säger Lina Dimming, som fram till nyligen varit projektledare för ”En kommun fri från våld” i Borås.
Myndigheters och kommuners arbete mot våld har under lång tid främst handlat om att ta hand om våldets skadeverkningar när våldet redan inträffat. På senare tid har det förebyggande arbetet fått allt större fokus.
I Borås är ”En kommun fri från våld” namnet på en femårig satsning på våldsförebyggande arbete i staden. Satsningen har fått 5,7 miljoner kronor från stadens sociala investeringsfond. Satsningen har också kopplats till ett treårigt projekt med samma namn som drivs av organisationen MÄN med stöd av Allmänna arvsfonden. Där medverkar Borås som pilot tillsammans med Västerås. Även länsstyrelsen Västra Götaland deltar.
Målet är bidra till att minska våldet i kommunen på lång sikt.
– I projektet arbetar vi för att höja kunskapen om hur man kan arbeta våldsförebyggande på ett systematiskt sätt. Vi utgår från satsningar som redan finns i kommunen, och erbjuder utbildning i förebyggande metoder som har varit framgångsrika internationellt, säger Lina Dimming.
Målet är aktiva åskådare som ingriper mot våld
Projektet sjösattes våren 2015 med att introducera metoden Mentors in Violence Prevention, MVP, på en högstadieskola i Borås. MVP är ett sätt att arbeta våldsförebyggande som ursprungligen växte fram på universitetscampus i USA under 90-talet.
– Metoden går ut på att träna deltagarna till att vara aktiva åskådare och ingripa när någon utsätts för våld, säger Lina Dimming.
Att vara en aktiv åskådare kan också handla om att försöka avleda uppmärksamheten och förhindra att någon använder våld, eller att efteråt hjälpa den som utsatts.
– När man lär ut MVP talar man till deltagarna som potentiella hjälpare, snarare än potentiella förövare eller offer. På det sättet kan man komma runt motståndet som kan finnas när man pratar om våld.
Planen att använda MVP i skolan i Borås fungerade bara delvis. Metoden innehåller en omfattande utbildning som lärarna inte riktigt hade tid för. När personal slutade och ny personal anställdes visade det sig svårt att upprätthålla kunskapen om MVP.
– Från 2017 har vi istället riktat in oss på den öppna ungdomsverksamheten i kommunen och det har varit lyckat. Vi har integrerat det våldspreventiva arbetet i olika forum där unga redan finns, säger Lina Dimming.
Ett sådant forum är ledarskapsutbildningar för unga i kommunen. Där får unga lära sig att ledarskap handlar om att stärka andra och hur våldsförebyggande arbete kan vara ett led i detta.
Bryta machokulturen
Metoden och tankarna i MVP används också på Norrbyhuset i området Norrby. Det är en mötesplats och ett aktivitetshus för alla åldrar, som bland annat rymmer bibliotek, språkkafé, medborgarkontor och öppen ungdomsverksamhet. Verksamheten startade vid årsskiftet 2016/2017 efter önskemål från boende i området om en trygg plats för både unga och vuxna att mötas på. Hit kommer runt 200 besökare varje dag.

Tomas Svensson är verksamhetsutvecklare inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen i Borås och knuten på heltid till Norrbyhuset.

– Vi jobbar aktivt för att miljön ska vara fri från kränkningar. Vi tränar på att göra skillnad dagligen och bryta machokulturen som fortfarande råder bland unga, säger han.
– Det handlar om att få bort de skadliga maskulinitetsnormerna som är totalt onödiga. Vi försöker mildra gapet och skriket. Det gäller mest killar, även om tjejer också tar till sig budskapet.
”Våld har en direkt belöning”
Majoriteten av dem som arbetar på Norrbyhuset har fått MVP:s grundutbildning på tre heldagar. Det våldsförebyggande perspektivet är med som en del i många av personalens rutiner. Till exempel används en loggbok över dagens händelser i överlämningen mellan dag- och kvällspasset.
– Loggboken är ett sätt att själv reflektera: ”Vad gjorde jag i dag för att påverka tryggheten på ett positivt eller negativt sätt?” Loggboken kan även ge andra i personalen tips på hur man kan lösa olika situationer, vad som funkar eller inte, säger Tomas Svensson.
Det aktiva åskådarperspektivet lärs också ut till unga som deltar i olika fritidsverksamheter.
– Vi kan se att det här arbetet gör skillnad. För en tid sedan var det en kille som vid ett tillfälle började tuppa upp sig mot en annan. En annan kille som står bredvid börjar då dansa runt och göra konstiga läten, för att avleda uppmärksamheten, säger Tomas Svensson.
Han hymlar inte med att det är svårt att arbeta mot våldet.
– Våld har en direkt belöning. Så länge den som utövar våldet alltid får belöningen och ingen säger ifrån är det svårt att sluta.
– Det tar tid när normer ska ändras. Men om vi upprepar samma budskap ofantligt många gånger blir det till slut en ”ryggmärgshandling” av det hela. Det måste till en förändring där vi också får med oss den stora massan och inte bara de som redan gör rätt, säger Tomas Svensson.
Hålla kunskapen levande
I slutet av december 2019 ska ”En kommun fri från våld” avslutas och utvärderas i Borås. En utmaning är hur insikterna från projektet och kunskapen om våldsförebyggande metoder ska hållas levande efter projektets slut.
– Förhoppningen är att vuxna ska känna ett större ansvar för att sätta stopp för skojbråk och lindrigt våld, och att de vuxna uppmuntrar och inspirerar de unga att göra detsamma. Vi vill att alla vuxna som kommer i kontakt med barn och unga ska ge samma budskap om att våld är fel, att våld kan förebyggas och att alla kan göra något, säger Lina Dimming.
Fotnot: Unga mellan 16-18 år i Borås Stad har haft möjlighet att söka feriearbete som kommunutvecklare där de får chans att påverka i kommunala utvecklingsfrågor. Tre unga kommunutvecklare tog sommaren 2017 fram en kortfilm om rasism i kollektivtrafiken.
FAKTA
I projektet ”En kommun fri från våld” samarbetar organisationen MÄN bland annat med Unizon och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I projektet har man också internationella samarbeten med andra verksamheter som arbetar våldsförebyggande med liknande utgångspunkter.
Jämställdhetsmyndighetens handbok "Inget att vänta på – handbok för våldsförebyggande arbete" (pdf, 2020)
Att arbeta förebyggande

Här hittar du lärande exempel om att förebygga våld, som till exempel elevhälsan i Högsby arbetar med i skolorna.
-
Klippans kommun satsar på våldsprevention
Anställda inom socialtjänsten i Klippans kommun började runt 2018 notera ett allt större antal ärenden som handlade om utsatthet för våld. Samtidigt kom rapporter från skolor om att våldet bland elever hade ökat. Det fick socialsekreterarna Clara Svensson och Sara Nylander att reagera. En kartläggning gjordes och nu driver de båda projektet ”Klippan fritt från våld” med syfte att förebygga våld.
Clara Svensson och Sara Nylander är projektledare för Klippans kommuns projekt Klippan fritt från våld. Foto: Klippans kommun -
”Länsstyrelsen stöttar skolor i arbetet mot våld”
Agnes Mitsialos är utvecklingsledare för området mäns våld mot kvinnor vid Enheten för social hållbarhet på Länsstyrelsen Kalmar län. Våldsförebyggande arbete är ett prioriterat arbete i de uppdrag som länsstyrelserna får från regeringen.
-
Kommun satsar på att förebygga våld i skolan
Elevhälsan i Högsby kommun i Kalmar län genomför tillsammans med rektorer, pedagoger och annan skolpersonal en stor satsning på att förebygga våld i de kommunala skolorna. De förebyggande insatserna vänder sig till elever från förskolan till och med högstadiet.
Charlotte Lindgren är verksamhetschef på Elevhälsan i Högsby. Josefin Boman är kurator. Foto: Kristina Wirén -
”Våldet måste polisanmälas”
– Tack vare utbildningen har jag insett hur mycket våld som förekommer bland eleverna. Våldet ska polisanmälas och inte bara hanteras internt på skolan. Det säger skolkurator Linda Haag Pannas som gått utbildningen om våld i ungas nära relationer som genomförts av fältsekreterarna i Mölndals stad.
-
Mölndals skolor och fritids utbildas om våld
Socialtjänstens fältsekreterare i Mölndals stad har utbildat skol- och fritidspersonal om våld i ungas nära relationer. För att nå ut brett med utbildningen kontaktade man skolförvaltningen som gav klartecken. Tanken är nu att personalen ska skapa kompetensteam mot våld på skolorna och på fritidsgårdarna.
-
Härnösands kommun har antagit nollvision mot våld
Härnösands kommun har fattat beslut om en nollvision mot våld i nära relation. Det betyder att kommunen nu satsar brett på att arbeta mot våld.
-
Alla kommunanställda går webbkurs om våld
Trygghet och jämställdhet är prioriterade områden i Norrtälje kommun. Politikerna har därför beslutat att alla medarbetare inom kommunen ska ha grundläggande kunskap om våld i nära relation och i utbildningen används webbkurs om våld.
-
Borås satsar för att förebygga våldet
Ett sätt att förebygga våld är att stoppa det lindrigare våldet innan det hinner leda till grövre våld. I Borås satsar man extra resurser i ett projekt för att ge barn, unga och vuxna verktyg för att ingripa när någon utsätts.
-
Med ökad kunskap bygger de bort våld
För barnens bästa är det nödvändigt att vi vuxna kan ha en dialog om kulturella likheter och olikheter utan att fastna i rädsla eller fördomar. Det är en av tankarna bakom ”Bygga broar”; ett hyllat arbetssätt för att främja integration och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.