Trehundra kommunchefer ska fråga om våld
2018-09-19
I Trollhättan utbildas alla kommunens trehundra chefer om våld i nära relationer. Nu ska varje anställd få frågor om våldsutsatthet under medarbetarbetarsamtalet med chefen. Genom att ställa frågan till alla hoppas man se till att utsatta lättare får hjälp.
Personer som är utsatta för våld i nära relationer kan söka hjälp och stöd hos kommunen. Men de utsatta finns inte enbart bland kommunens klienter. Även kommunens anställda kan vara utsatta för våld av en partner.
− Vi hade under lång tid märkt att antalet ärenden som handlade om medarbetare bland de hjälpsökande hade ökat. Vi insåg att vi behövde systematisera omhändertagandet av dessa personer, säger Gerd Eriksson Holmgren, enhetschef för enheten mot våld i nära relation i Trollhättans stad.

Foto: Sebastian Lamotte.
Trollhättan har 58 000 invånare. Kommunen, Trollhättans stad, är med sina 5600 anställda den största arbetsgivaren.
− Det finns i Trollhättans stad ett önskemål om att öka den generella frisknärvaron på arbetet. Vi utgår också ifrån en nolltolerans mot våld. Ett led i detta är att ställa frågor om våldsutsatthet till alla, säger Gerd Eriksson Holmgren.
För att bättre kunna upptäcka våld i anställdas nära relationer och erbjuda hjälp har Trollhättans stad nu infört obligatorisk utbildning för chefer om våld.
Utbildningen om våld i nära relationer ska ges två gånger om året för att fånga upp nyblivna chefer. Även skyddsombud kan delta. Under en halvdag ges grundläggande kunskaper om vad våld i nära relationer är och vilka konsekvenser det kan få för den utsatta. Man berättar också om kommunens vägledning och riktlinjer för chefer om våld i nära relationer.
Dessa säger bland annat att minst en arbetsplatsträff om året ska ha våld i nära relationer som tema. Varje medarbetarsamtal ska innehålla en dialog mellan chef och medarbetare om våld.
Fem samtal på arbetstid erbjuds våldsutsatt
Att en medarbetare ovanligt ofta är sjuk eller frånvarar från arbetet kan vara tecken på våldsutsatthet. Likaså att alltid tacka nej till aktiviteter efter jobbet eller ha svårt att byta arbetstider.
− Andra signaler kan vara en ovilja att prata om relationen, eller huvudvärk, magvärk. Men sådant kan förstå också bero på annat, säger Gerd Eriksson Holmgren.
Om en chef anar eller får kännedom om våld i en medarbetares nära relation är första steget ett enskilt samtal med medarbetaren. Om medarbetaren tackar ja till en insats ska enheten mot våld i nära relation kontaktas. En planering läggs upp där den anställda har möjlighet att gå på fem samtal under arbetstid. Därefter sker en återkoppling till chefen om planeringen framåt.

Chefen dokumenterar ärendet i ett personalärendesystem. Enbart ansvarig chef har tillgång till dokumentationen. Har medarbetaren skyddad identitet ska anteckningar föras för hand och förvaras i ett låst skåp.
− Om man tror att någon utsätts för våld är bemötandet så viktigt. Det handlar om att visa att ”jag ser dig och finns här”. Även om personen säger nej, har man i alla fall visat att hjälp finns att få, säger Gerd Eriksson Holmgren.
Även den som utövar våld kan fångas upp med riktlinjernas hjälp. Den utsatta medarbetaren ska få information om att våldsutövaren kan få råd och stöd hos Trollhättans enhet mot våld i nära relation.
Chefen ska också kontakta enheten om det är en medarbetare som har utsatt en kollega eller någon närstående för våld. I likhet med de som utsatts kan medarbetare som utövat våld gå på samtal under arbetstid.
”Chefen behöver inte kunna allt”
Lena Johansson är förvaltningschef för omsorgsförvaltningen i Trollhättans stad. Förvaltningen ansvarar för äldre och klienter med socialpsykiatriska eller fysiska funktionsnedsättningar.

− Våra klienter tillhör grupper som ofta beskrivs som särskilt sårbara. Vi har länge arbetat med frågan om våld ur ett brukarperspektiv. Men vi har insett vikten av att också ha ett medarbetarperspektiv på våldsutsatthet, säger Lena Johansson.
Lena Johansson berättar att hon alltid ställt frågor om våld till medarbetare när hon känt en oro för att någon varit utsatt. Nytt är att frågan ska ställas rutinmässigt till alla.
− Med denna satsning professionaliseras arbetet ytterligare. Riktlinjerna ger chefer verktyg för att arbeta mot våldet.
− Det är viktigt att också komma ihåg att alla ärenden inte kommer att gå från a till b. Som chef måste man vara ödmjuk inför vilka steg som den utsatta personen vill ta. Hjälpen måste få tas emot i en takt som den utsatta personen kan hantera, säger hon.
Lena Johansson betonar att enheten mot våld i nära relation i Trollhättans stad är ett viktigt stöd för kommunens chefer.
− Att veta att det finns en enhet att hänvisa till är trygghetsskapande. Chefen behöver inte kunna eller göra allt.
Inte bara chefer och skyddsombud ska få kunskaper om våld. Under hösten ska samtliga anställda i Trollhättans stad erbjudas en halvdags utbildning om våld i nära relationer. Kunskaperna kan användas både för att stötta utsatta kolleger och för att öka medvetenheten generellt om att våld förekommer.
Frågor som kan vara användbara i en dialog mellan chef och medarbetare:
– Hur trivs du på jobbet? (t.ex. utifrån att hen sällan deltar vid gemensamma aktiviteter)
– Hur fungerar det med arbetstider och schemaläggning utifrån din hemsituation?
– Hur ser arbetsfördelningen ut i hemmet mellan dig och din partner? (barn och hus)
– Har du någon gång blivit illa behandlad, psykiskt eller fysiskt, hemma eller på jobbet?
– Känner du dig på något sätt otrygg?
– Har du vid något tillfälle blivit knuffad, hotad eller slagen?
– Finns det något jag kan göra för dig som arbetsgivare?
Trollhättans stads riktlinjer "Riktlinjer för våld i nära relationer" (pdf, 2017)
Att arbeta med våldsutsatta
Här hittar du lärande exempel om sådant som handlar om utbildning om våld, samverkan och systematisk uppföljning.
-
Alla kommunchefer i Sorsele utbildade om våld
Alla chefer som är anställda av Sorsele kommun har gått en obligatorisk utbildning om våld i nära relation för att kunna ställa frågor om utsatthet för våld till medarbetare.
Josephine Gabrielsson är folkhälsosamordnare i Sorsele kommun. Foto: Maria Broberg -
Kommuner samverkar för En vecka fri från våld
Sex kommuner i nordvästra Stockholm samverkar kring ”En vecka fri från våld” som arrangeras i november för att uppmärksamma arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kommunerna har dessutom utökat perioden till en månad för att ge fler chans att ta del av programmet.
Ett digitalt möte för deltagare från sex nordvästra kommuner som ingår i nätverket som arrangerar "En månad fri från våld". -
Avtal om lägenheter löste boende för våldsutsatta i Sundsvall
Sundsvalls kommun och det kommunala bostadsbolaget har ingått avtal om att avsätta en lägenhet i månaden till våldsutsatta. Det har förändrat situationen för socialtjänsten och nu kan utsatta och deras barn enklare få en stadigvarande bostad.
-
Samverkansavtal hjälper våldsutsatta till bostad
Mora kommun har sedan många år tillbaka ett samverkansavtal med det kommunala bostadsbolaget för att stötta våldsutsatta att få en stadigvarande bostad.
-
Gruppsamtal för kvinnor som utsatts för våld ger kraft
Socialtjänsten i Oskarshamns kommun erbjuder samtal i grupp för våldsutsatta. Nu har ansvariga tagit fram ett stödmaterial för att skapa en enhetlig struktur för samtalen.
-
Bred samverkan för våldsutsatta i Region Jämtland Härjedalen
Region Jämtland Härjedalen har en betydelsefull roll i samverkansprojektet ”Operation Norrsken”. I en så kallad samrådsgrupp samlas företrädare från region, kommun och polis för att ge våldsutsatta vuxna ett effektivare stöd. Nu satsar projektet på att nå fler medarbetare inom vården.
-
Emmabodas politiker går Webbkurs om våld
I Emmaboda kommun utbildas alla förtroendevalda om utsatthet för våld med ”Webbkurs om våld”. Samtliga 900 kommunanställda ska också gå kursen under den pågående kampanjen ”#Deträckernu!!” som är kommunens initiativ för arbetet mot våld.
-
Samverkan underlättar för våldsutsatta att få hjälp
På socialkontoret i Höganäs kommun har flera enheter samverkat kring klienter som är utsatta för våld både internt och externt under många år. Med tydliga roller och korta kontaktvägar kan klienterna få snabbare insatser.
-
Allt fler studenter går webbkursen
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
-
Bovärdar i Karlshamn: ”Alla bör hålla ögon och öron öppna”
– Vi är omtumlade. Vi har först nu förstått hur vanligt det är att utsättas för våld i nära relation. Det säger Mattias Svensson och Morgan Bengtsson som är bovärdar på det kommunala bostadsbolaget Karlshamnsbostäder i Asarum. Tillsammans med kollegerna på bostadsbolaget har de fått utbildning om våld i nära relation genom Karlshamns kommuns utbildningssatsning.
Foto: Charlotta Bäckström -
Karlshamn utbildar alla anställda och förtroendevalda
I Karlshamn ska alla anställda i kommunen utbildas om våld i nära relationer, som en del i folkhälsoarbetet.
-
Nya lösningar förenklar kontakten med socialtjänsten
För att göra det enklare för personer som är utsatta för våld i en nära relation att ta kontakt med socialtjänsten under rådande coronapandemi har Kalmar kommun startat en digital tjänst på sin webbplats. Och i Piteå har anställda på apotek och bibliotek numera rutiner om vem på socialtjänsten som ska underrättas om en våldsutsatt person använder ett kodord för att få kontakt.
-
Våldsutsatthet påverkar försörjningsstödet
I Surahammars kommun får alla personer som ansöker om stöd via socialtjänsten frågor om utsatthet för våld. De anställda använder Socialstyrelsens bedömningsverktyg FREDA-kortfrågor, enligt de riktlinjer som kommunen har fastställt. Om en klient är utsatt för våld får det betydelse för den fortsatta behovsbedömningen.
-
Skånes kommuner utbildas tack vare samverkan
Det kan vara svårt för kommuner att på egen hand utbilda alla medarbetare om våld i nära relationer. I Skåne län har man löst problemet genom att starta ett Kompetenscentrum mot våld i nära relationer. Efter fem års verksamhet har de samarbete med 19 olika kommuner.
Hanna Hansson från Länsstyrelsen i Skåne och Paula Rydholm från Kompetenscentrum mot våld
i nära relationer. -
Goda erfarenheter av uppföljning i Östersund
Centrum mot våld i Östersund arbetar sedan ett år tillbaka med systematisk uppföljning. En framgångsfaktor för att införa verktyget har varit att ledningen på olika sätt visat att det är en prioriterad fråga.
-
Satsning på uppföljning av insatser till våldsutsatta
Socialtjänstens insatser till kvinnor som utsätts för våld ska nu följas upp systematiskt i ett projekt. Det är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som dragit igång projektet tillsammans med ett stort antal kommuner för att öka användningen av individbaserad systematisk uppföljning. Uppvidinge kommun är en av dem.
Annie Ingelskog är socialt ansvarig samordnare på Uppvidinge kommun i Lenhovda. Kommunen deltar i
SKL:s projekt SU-kvinnofrid. FOTO: Anna Nordström -
Kungsbacka satsar på utbildning om våld
I Kungsbacka satsar kommunen stort på basutbildning om våld i nära relationer. Alla anställda på förvaltningen för individ- och familjeomsorg, cirka 800 personer, ska utbildas med stöd av webbkursen om våld som tagits fram av Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen och länsstyrelserna.
-
Alla kommunanställda går webbkurs om våld
Trygghet och jämställdhet är prioriterade områden i Norrtälje kommun. Politikerna har därför beslutat att alla medarbetare inom kommunen ska ha grundläggande kunskap om våld i nära relation och i utbildningen används webbkurs om våld.
-
Trehundra kommunchefer ska fråga om våld
I Trollhättan utbildas alla kommunens trehundra chefer om våld i nära relationer. Nu ska varje anställd få frågor om våldsutsatthet under medarbetarbetarsamtalet med chefen. Genom att ställa frågan till alla hoppas man se till att utsatta lättare får hjälp.
-
"Frågan om våld måste in i alla verksamheter"
I arbetet för kvinnofrid har kvinnofridssamordnaren i en kommun ofta en nyckelroll. Men rollen kan se olika ut från kommun till kommun. I Södertälje verkar kvinnofridssamordnaren Kari Rooth för att arbetet mot våld ska vara närvarande i alla delar av samhällsplaneringen.
-
Lättare att följa upp skyddade boenden med checklista
Skyddade boenden är en mycket viktig del i stödet till personer som utsatts för våld. Därför är det också viktigt att boendena håller hög kvalitet. Nu finns en checklista som gör det enklare för kommunerna att följa upp skyddade boenden.
-
Bedömningsverktyget FREDA används i Skärholmen
När en ny klient kommer till socialtjänsten i Skärholmen, som är en stadsdel i Stockholms stad, får denne nästan alltid ett papper med frågor om våld att fylla i. Det har Anna Tsekas, biträdande enhetschef för relationsvåldsteamet, jobbat för under lång tid.
-
Kommuner väljer webbkurs för utbildning om våld
Våldsutsatta kvinnor har rätt att få ett professionellt bemötande. För det behövs kunskap. Just nu pågår många utbildningssatsningar över hela landet med webbkursen om våld som grund.
-
Kartläggning av våldet viktig för insatserna
I Skellefteå fick medarbetarna i kommunen och landstinget svara på en enkät om våld. Nu är kartläggningen ett viktigt verktyg för socialtjänstens insatser för dem som utsätts.
-
Djurskydd agerar för våldsutsatta barn och vuxna
Länsstyrelsen i Västmanland är bland de första i landet som arbetar strategiskt för att djurskyddshandläggare ska kunna bidra till att även våldsutsatta barn och vuxna upptäcks. Numera orosanmäler de ärenden till socialtjänsten, som får värdefulla underlag till sina utredningar.
-
Checklista för att bedöma risk för ytterligare våldsutsatthet
Skyddet av den utsatta måste alltid komma i första hand. Det är budskapet från Marie Persson på Familjefridsteamet på socialtjänsten i Hässleholm. För att systematisera arbetet har teamet tagit fram en egen checklista för säkerhetsplanering och även utökat riskbedömningen.
-
Samlad satsning gav ökat tryck i arbetet mot våld
I Ronneby kommun bestämde fullmäktige för fem år sedan att arbetet mot våld i nära relationer var av största vikt. Då inleddes ett projekt kallat Sesam där de anställda skulle arbeta på heltid med våldsfrågor. Några år senare permanentades verksamheten, en verksamhet som har gjort att Ronneby kommun i år rankades som etta i Unizons kvinnofridsbarometer över Sveriges samtliga kommuner.
-
Mall underlättar utredning om skydd och stöd
När handläggarna inom socialtjänsten på Södermalm i Stockholm utreder behovet av skydd och stöd hos våldsutsatta vuxna använder de en strukturerad utredningsmall och flera olika bedömningsinstrument.
– Med hjälp av dessa blir handläggarna bättre på att bedöma målgruppens behov, säger Ulrika Sandberg, projektledare på Södermalms stadsdelsförvaltning. -
Kvinnofridslinjen ger råd till yrkesverksamma
Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, på uppdrag av regeringen. Stödtelefonen erbjuder råd och stöd dygnet runt till våldsutsatta kvinnor och deras närstående. Även du som arbetar inom socialtjänsten är välkommen att kontakta Kvinnofridslinjen för rådgivning.