Trygghetens hus i Bollnäs når våldsutövare genom samverkan

2023-08-21

I Bollnäs samverkar kommunen och Polisen för att få våldsutövare att ta emot insatser genom projektet Trygghetens hus. Syftet med projektet är att skapa goda förutsättningar för att upptäcka och förebygga våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt utveckla samverkan mellan myndigheter.

Helena Sundberg från Polisen och Shida Kinuka Karlsson från Bollnäs kommun

Trygghetens hus leds av Helena Sundberg från Polisen i Bollnäs samt Shida Kinuka Karlsson och Kristina Andersson från kommunens socialtjänst. Projektet pågår under tre år och redan ett år in i projektet kan de dra slutsatsen att samverkan fungerar. Genom arbetet inom Trygghetens hus upptäcker och når de fler våldsutövare och erbjuder samhällets hjälp och stöd i en större utsträckning.

Fånga upp våldsutövare genom samverkan

Enligt projektledarna finns det stora utmaningar med att nå våldsutövare och få dem att inse att de utövar våld. Men en ännu större utmaning är få dem att vilja ta emot hjälp och stöd. Majoriteten av dem som projektet når kommer till Trygghetens hus via Frivården och efter att de avtjänat ett straff.

– Vi har samarbete med Frivården som informerar sin klient om Trygghetens hus och ställer frågan om vi kan kontakta personen när denne släpps från anstalten. Då jobbar vi enligt vår samrådsmodell för att kunna skapa förutsättningar för klienten så att denna inte ska upprepa sina våldshandlingar, berättar Helena Sundberg.

Samrådsmodellen innebär att Trygghetens hus kallar till möte där berörda instanser deltar så som polis, socialtjänst, hälsocentral och psykiatri, för att tillsammans prata med våldsutövaren.

– Vi sammankallar alla instanser som kan stötta personen. Vi presenterar vilket stöd som finns och är tydliga med att vi från Trygghetens hus finns kvar under hela processen. Det kan handla om att man behöver hjälp av till exempel psykiatrin, beroendeenheten eller hjälp med bostad, berättar Shida Kinuka Karlsson.

Enligt Helena Sundberg finns det klienter som inte är redo för att delta i ett samrådsmöte med många instanser direkt när de kommer ut men som ändå kan tänka sig att träffa Trygghetens hus. Det är ett första steg till att senare kunna koppla ihop våldsutövaren med rätt instanser där hjälpen finns. Trygghetens hus blir då en mellanhand som är lättare att prata med, ett enklare steg att ta än att söka hjälp direkt.

– Dessa fysiska möten sätter igång processer i personen som gör att vi i slutändan kan nå fram med hjälp och stöd. Det ska vara enkelt att kontakta oss och det har visat sig framgångsrikt att hela tiden följa upp och visa att vi bryr oss. Det kan vara något så enkelt som ett sms som gör att våldsutövare tar emot hjälp och lyssnar, berättar Helena Sundberg.

Helhetsperspektiv förebygger upprepat våld och eftervåld

Att tillsammans med frivården vara involverade när en våldsutövare släpps har visat sig vara en bra modell, även när det gäller att förebygga eftervåld, våld som mannen kan fortsätta att utsätta kvinnan för trots att hon har lämnat relationen.

– Vi har kontakt både med våldsutövare och den som är utsatt för våld och pratar direkt med polis i yttre tjänst så att de är medvetna om situationen och de risker som finns, säger Helena Sundberg.

Helena Sundberg är även kontaktperson för kontaktförbud i Hälsingland, och det arbetet ger en ingång till att nå fler våldsutövare. Rollen som samordnare på Trygghetens hus ger henne och Shida en möjlighet att se samband och om risken finns att våldsutövaren brukar våld igen.

Många perspektiv under ett tak

En viktig faktor för att projektet lyckats är att Helena från Polisen och Shida från socialtjänsten sitter på samma arbetsplats, närheten gör att de samverkar enklare i vardagen. Vikten av att Polisen finns med i projekten lyfts fram av båda. Med de olika perspektiven och rollerna kan bemötandet anpassas efter den person som behöver hjälpen. Kommunens behandlande och stöttande roll kompletteras med polisens möjlighet att ställa mer raka frågor om direkta våldshandlingar.

– Jag ser det som en nödvändighet att Polisen är en del i kommunens arbete med våldsutövare. Vi har information om utredningar och händelserapporter och kan se till att finnas på plats till exempel efter ett förhör med en våldsutövare och erbjuda stöd och hjälp. Detta sätt att arbeta uppsökande är framgångsrikt, vi kommer i kontakt med många fler våldsutövare än vad vi gjort tidigare, berättar Helena Sundberg.

Lärdomar och råd till andra kommuner

Trygghetens hus ser redan stora vinster med sitt arbetssätt och hoppas kunna fortsätta att utveckla verksamheten och metoderna. Dock är tid alltid en utmaning.

– Att både hinna sprida kunskap om arbetssättet och utveckla det samtidigt som arbetar i individärenden är väldigt svårt. Alla delar är ju viktiga. I början hade vi fokus på att vara ute och informera om trygghetens hus och skapa relationer och förståelse för arbetssättet. Men ju längre in i projektet vi kommer desto mer handlar det om att stötta både våldsutsatta och våldsutövare, och det tar tid, menar Shida Kinuka Karlsson.

Inom kort planerar Trygghetens hus att ha sin verksamhet i en egen lokal. Detta öppnar upp möjligheter för att inkludera fler verksamheter, som till exempel kvinnojourer, för att främja ytterligare samverkan och stödja de som behöver det.

Helena och Shida poängterar att det viktigaste de vill skicka med till kommuner som vill utveckla sitt arbete med våldsutövare är att samverkan är det som fungerar bäst.

– Initiala samråd tillsammans med uppsökande verksamhet ger våldsutövare en tydlig bild av att det finns hjälp och stöd och var de kan vända sig för att ta emot den när de är redo säger Shida Kinuka Karlsson.

Om Trygghetens hus

Tryggheten hus har tre huvudinriktningar:

- Trygghet och hälsa

- Parallella processer

- Utvecklad samverkan

Trygghet och hälsa, riktar särskilt in sig mot ungas utsatthet för våld i nära parrelationer/hedersrelaterat våld och förtryck. I detta arbete får elever från Estetiska - och Vård omsorgsprogrammen på Torsbergsskolan i Bollnäs själva ta fram förslag på åtgärder för att skapa förändring, något som enligt Brottsförebyggande rådets rapport ”Våld i ungas parrelationer” är en framgångsfaktor. Bland annat har eleverna skapat en föreställning med tema om våld i nära relationer.

Parallella processer och samverkan, där både våldsutsatt och våldsutövare ges möjlighet att få hjälp under och efter polisutredning. Det syftar till att minska risken för att någon som riskerar att utsättas, eller utsätts, för våld eller utövar våld faller mellan stolarna i kontakten med polis, skola, socialtjänst eller hälso- och sjukvården.

Trygghetens hus webbplats.