Kommunen sätter våldsutsatthet mot personer med funktionsnedsättning på agendan

2023-11-20

Sala kommun arbetar systematiskt för att uppmärksamma våldsutsatta. Nya rutiner och ett utbildningssystem har tagits fram i en särskild satsning på våld i nära relationer mot personer med funktionsnedsättning.

Maria Magnusson och kollegor på Sala kommun
Maria Magnusson, utvecklare och samordnare för våld i nära relationer, området för individ och familj,
omgiven av enhetscheferna Cecilia Nordqvist, vuxenenheten och Maritha Björklund, biståndsenheten.
Foto: Edvin Järnstedt.

Mötesrummet för vård och omsorg, fylls av medarbetare vid LSS enheten. Det är dags för reflektion- och återkopplingsmöte inom utbildningen om våldsutsatthet mot personer med funktionsnedsättning som alla har genomfört.

Maria Magnusson vir samordnare
Maria Magnusson, ViR
samordnare.
Foto: Marie Zetterström. 

– Vi behövde bli bättre på att integrera personer inom funktionsnedsättningsområdet i arbetet med att upptäcka och förebygga våld. Det fanns även en osäkerhet hos våra medarbetare om vad de skulle göra när personer med funktionsnedsättning berättar att den är våldsutsatt. Därför har vi tagit fram nya rutiner för arbetssätt, berättar Maria Magnusson, ViR-samordnare för vård och omsorg.

Kunskaper om våld

Till grund för utbildningen använder kommunen en utbildningsbank. Den byggdes upp under två år inom ett europeiskt socialfondsprojekt, en satsning för hela vård- och omsorgsområdet för att få ett arbetsplatslärande. Den innehåller färdiga utbildningsmoduler, bland annat kompetenskatalog om våld. Utbildningarna är från Socialstyrelsen och egenproducerade, anpassade efter olika behov. Studierna sker under arbetstid och är organiserade så att alla i arbetsgruppen genomför samma utbildningsdel.

Laila Forsgren
Laila Forsgren, enhetschef.
Foto: Marie Zetterström.

– Utbildningarna kan göras när det passar dig, som enskild medarbetare och de är digitala. Medarbetarna inom LSS som jag ansvarar över har tyckt att de har varit väldigt lärorika. För oss på ledningsnivå har både metodstödet och Maria Magnussons nya roll som ViR samordnare varit ett viktigt ledningsstöd, berättar Laila Forsgren, enhetschef vård och omsorg, funktionsnedsättning.

Reflektionen görs gemensamt i grupp.

– Det kan handla om hur de nya kunskaperna hanteras och implementeras i den dagliga verksamheten. Eller hur ekonomiskt våld eller normaliseringsprocessen för våld kan se ut för personer med olika typer av funktionsnedsättningar som till exempel bor hemma och har anhöriga som sköter deras ekonomi eller ibland pratar för deras sak, fortsätter Laila Forsgren.

Medarbetarna kan även välja att se utbildningsfilmer tillsammans med målgruppen, så brukarna med funktionsnedsättning kan vara med och delta om de vill. Det har varit givande för båda parter, både för att sätta ord på våldet, identifiera våldet, men även för att starta en dialog om våldsutsatta situationer och risker.

– Ibland känner vår målgrupp inte till olika typer av våld och då kan det underlätta att ha sett en film tillsammans för att till exempel kunna prata om att det här är någonting som man inte ska behöva vara med om, säger Laila Forsgren.

Särskilt utsatt grupp

Personer med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp och i många kommuner finns det fortfarande ett ökat behov av ytterligare insatser.

– Vi tror det beror på stuprör i organisationen eller organisatoriska mellanrum där det saknas specialkunskap om hur man ska bemöta personer med funktionsnedsättning. Vi har även upptäckt att gruppen som tillhör socialpsykiatrin, och de med psykiska diagnoser har en ökad risk för våld jämfört med andra. Tyvärr är många obekväma och vet inte hur de ska ta hand om personer med psykisk ohälsa. När det gäller äldre med funktionsnedsättningar så pågår våldet ofta i hemmet så det är viktigt att även hemtjänstpersonalen får kunskap om våldsutsatthet, säger Maria Magnusson.

Kvinnor med funktionsnedsättning riskerar att diskrimineras både som kvinnor och som personer med funktionsnedsättning vilket kan leda till stereotypa föreställningar.

– Jag tror det är lite samma problematik för målgruppen med funktionsnedsättning gällande våld som vid sexualitet. Många tror exempelvis att de är asexuella och att de inte har sex. Därför kan det dras felaktiga slutsatser om att det inte förekommer sexuella övergrepp. Vi vet att det här är en målgrupp som är mer utsatta för våld och vi måste våga hantera det.

– Sexuellt våld är även vanligt mot unga tjejer med viss kognitiv funktionsnedsättning men som kan ha svårt att förstå eller klara av att bejaka sin egen kropp. Det kan vara problematiskt då det kan finnas personer i deras närhet, exempelvis kompisar som utnyttjar situationen, men även personliga assistenter, taxichaufförer som kör färdtjänst och boendepersonal, säger Laila Forsgren.

Laila Forsgren och Maria Magnusson
Vi kompletterar varandra med kunskap om de olika kompetensområdena, berättar Laila Forsgren, enhetschef vård och omsorg, funktionsnedsättning och Maria Magnusson, ViR samordnare, området för individ och familj, Sala kommun. Foto: Marie Zetterström.

Samordning och ökad förståelse

I sitt arbete som ViR samordnare har Maria Magnusson även arbetat mycket med intern samverkan vilket har givit goda resultat mellan enheterna inom vård och omsorg i Sala Kommun.

– Vi har professioner som arbetar inom LSS som är väldigt duktiga på sitt arbete med olika funktionsnedsättningar och de som arbetar på enheten för vuxna är väldigt skickliga på lagstiftning, våldsutsatthet, skyddsbedömningar och att utreda våld men vi förstod att det behövdes bättre rutiner för samverkan när fler enheter är involverade. Till exempel när en brukare är del av både LSS och vuxenheten så samordnar vi ärendet, dels för att brukaren ska slippa gå på flera olika möten och dels för att inte besluten ska gå emot varandra och brukaren hamnar i kläm. Det har varit ett vanligt problem som vi har arbetat mycket med under det här året, fortsätter Maria Magnusson.

Medarbetarna vid de olika enheterna har fått ta del av varandras kunskap och fått ökad förståelse för varandra.

– Vi har kompletterat varandra med de olika kompetensområdena. Jag tror att vi är respektfulla i att vi inte besitter varandras kunskap, utan att vi är beroende av varandra, säger Laila Forsgren.

– Genom de nya rutinerna finns även ett samarbete med andra kommuner, med till exempel funktionsanpassad jourbostad när vi har en utsatt som akut behöver komma bort från sin förövare. I framtiden skulle det även vara bra att samarbeta och göra utbildningsinsatser med anhörighetsorganisationer, avslutar Maria Magnusson.

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsen har reviderat handboken "Våld i nära relationer". Handboken ger stöd för tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) och det övriga regelverk som gäller för arbetet med våld i nära relationer.

Alla lärande exempel

Senast uppdaterad: 2023-07-01